Allt sedan gamla tider har en av läkemedelsförpackningens viktigaste funktioner varit att förmedla information. Redan en medicinalförordning från 1688 slog fast att varje läkemedel skulle innehålla en anvisning från läkaren hur det skulle användas. Kravet att den ansvarige farmacevten ska signera den färdigställda medicinen är känt sedan slutet av 1700-talet. Ungefär samtidigt började tyska apotekare använda förtryckta etiketter där läkarens ordination präntades ner.
I dag är märkningen av en läkemedelsförpackning hårt reglerad. Upp till 17 typer av uppgifter ska finnas med, alltifrån läkemedelsnamn och styrka till innehållsdeklaration och varunummer. Dessutom ska det finnas plats för en apoteksetikett. Ett av de senaste kraven är att läkemedlets namn och i vissa fall även styrka ska skrivas med punktskrift.
Varje förändring av en läkemedelsförpackning ska godkännas av Läkemedelsverket. Enligt Ylva Satrell på Läkemedelsverket kan det ibland bli problem när företag vill att förpackningen ska vara alltför färgglad och iögonfallande.
? Detta gäller framför allt receptfria läkemedel som exponeras mot kunderna. Förpackningen får inte vara så ?flashig? att det blir på bekostnad av läsbarheten av texten. Ett annat problem kan vara företag vill att deras förpackningar ska vara lika varandra, vilket kan leda till förväxlingsrisk mellan olika läkemedel och styrkor, säger Ylva Satrell.
Försvarets hudsalva i lyxförpackning
Den 1 juni 1676 sjönk regalskeppet Kronan utanför Öland. Bland de mer än 25 000 fynd som bärgats från vraket har man hittat en elfenbenshylsa och liten kruka som fortfarande innehåller rester av läkemedel. Föremålen vittnar om att läkemedelsförpackningen förr kunde vara en klassfråga. Elfenbenshylsan (bilden) är ett utpräglat lyxföremål som sannolikt tillhört en hög officer.
Hylsan innehåller ett välbevarat cerat och kan anses vara en tidig variant av Försvarets hudsalva. Ombord fanns också en rustik stengodskruka med spår av en kvicksilverhaltig salva mot löss och skabb, kanske tillhörde den en knekt eller sjöman.
Förpackningarna finns på Kalmar läns museum. Läs mer om medicinfynden på Kronan i LMV nr 7?8 2002.
Returglas
Glaskärl har i alla tider använts för förvaring av läkemedel. Förr brukade flaskan eller burken förslutas med kork och en liten pappershatt som kallades tekturhatt. Hatten sattes fast med ett snöre för att korken inte skulle lossna.
Glaset lämnades ofta tillbaka till apoteket när innehållet var förbrukat. Efter diskning kunde det användas igen.
Albylasken genombrott för läkemedelsindustrin
Under 1920- och 30-talet började läkemedelsindustrin alltmer ta över tillverkningen av läkemedel från apoteken. Förpackningar med klara färger och tydliga logotyper blev allt vanligare, eftersom det var viktigt att kunden skulle känna igen varumärket.
Värktabletten Albyl som lanserades 1924 är ett exempel på denna utveckling.
Den gula plåtasken med de runda hörnen hängde med ända till 1970, då den ersattes av en plastask.
Plast blev mot slutet av 1900-talet ett allt viktigare material som ersatte både metall och glas i läkemedelsförpackningar
Pulver i papperskapslar vanligt förr i tiden
Medicinska pulver var förr en vanlig typ av läkemedel. Pulvret doserades i små papperskapslar formade som kuvert. Ett vanligt material var pergamyn som i dag används till smörpapper.
Ända in på 1960-talet satt personal på apoteken och fyllde i pulver i papperskuvert för hand.
Inte bara en damhatt
Pillret är den läkemedelsform som är mest förknippad med gamla tiders apotek. Under slutet av 1800-talet utvecklades en särskild typ av förpackning för pillret: pillerburken.
Denna var rund och gjordes av papp. Apoteksetiketten sattes på locket.
Pillerburken skyddade inte så bra mot fukt och den försvann ganska snabbt.
Ordet pillerburk lever kvar som namn på en liten damhatt utan brätte.
Prästens husapotek
När det var långt till närmsta apotek kunde större gårdar ha ett lager av de viktigaste läkemedlen i ett hus- eller reseapotek. Dessa förvarades ofta i vackra schatull, varav ett flertal finns bevarade från 1700-talet. Det fanns också så kallade sockenapotek som kunde förvaras hos prästen eller klockaren.
Vilka läkemedel som skulle finnas i ett hus och sockenapotek fanns beskrivna i böcker. Bruket av hus- och reseapotek lever kvar än i dag.
P-pillret ett steg mot tryckförpackningen
En av de i dag mest populära läkemedelsförpackningarna är tryckförpackningen, också kallad blisterförpackning. Tryckförpackningen fick sitt stora genombrott i och med lanseringen av p-pillret i slutet av 1960-talet. Genom att markera veckodagarna på arken blev det lättare att komma ihåg att ta en tablett varje dag.
En annan fördel med tryckförpackningen är att användaren lättare kan ta med sig små mängder läkemedel i till exempel en bröstficka. En nackdel är att tabletterna kan vara svåra att trycka ut för användare med svag handstyrka, som reumatiker.
Lättöppnade burkar
Enligt en studie har 17 procent av befolkningen nedsatt handfunktion som gör det svårare att öppna förpackningar. Problemet drabbar huvudsakligen kvinnor och äldre.
Men det var inte förrän på 1990-talet som de första reumatikeranpassade läkemedelsförpackningarna togs fram. Reumatikerförbundet har tagit initiativ till att utveckla en internationell standard för lättöppnade förpackningar.
I standarden ingår bland annat att locket ska vara kantigt och gängningen inte alltför lång. Bilden visar en läkemedelsburk som tagits fram av Reumatikerförbundet tillsammans med företaget Emballator.
Dosett och dospåsar förenklar doseringen
År 1965 visade en studie att 25 procent av äldre öppenvårdspatienter i Göteborg själva inte klarade av sin medicinering. Studien låg till grund för utvecklingen av doseringsasken Dosett som gör det enklare att ta rätt läkemedel vid rätt tillfälle. Asken finns fortfarande och har inte förändrats mycket på 40 år. Bilden visar en tidig modell i trä, till och med felstavad?
Automatisk dosering med Apotekets Apodos
En vidareutveckling av dosetten är Apotekets tjänst Apodos. En maskin dispenserar alla tabletter som en person ska ta vid ett tillfälle i en dospåse.
Dospåsarna sitter i sin tur ihop i långa remsor som distribueras till användarna.
Varje person kan ha upp till åtta dospåsar om dagen.
Förutom en förenklad dosering ger systemet en ökad säkerhet och en miljöfördel, eftersom färre oanvända läkemedel behöver slängas. Den första moderna doseringsmaskinen togs i bruk 1988 i Sverige. I dag får runt 172 000 patienter läkemedel med hjälp av Apodos.
Olika förpackningar för män och kvinnor
För läkemedelsföretagen kan förpackningen ha en viktig funktion för att profilera ett läkemedel mot kunderna. Ett exempel är håravfallsmedlet Rogaine som finns i en färgstark kartong för män och en ljusare för kvinnor.
Innehållet är detsamma, men informationstexten om håravfall och vilka behandlingsresultat man kan förvänta sig skiljer sig åt.
Smarta förpackningar för 2000-talet
Hur kommer läkemedelsförpackningarna att se ut i framtiden? Enligt vissa visioner kommer förpackningen att bli ?intelligent?.
Det svenska företaget Cypak har redan utvecklat ett koncept där förpackningen registrerar när användaren tagit en tablett och påminner när det är dags att ta nästa. Syftet är att förbättra följsamheten till läkarens ordination. Företaget har också tagit fram en förpackning där användaren kan svara på enkla frågor om hur medicinen fungerar.
Svaren sparas på ett minneskort och kan användas av läkaren för att utvärdera behandlingen.
En annan trend är åtgärder för att motverka läkemedelsförfalskningar, ett stort globalt problem. En teknik är så kallad radiofrekvensidentifiering där varje förpackning får ett unikt elektroniskt serienummer.
Därmed blir förpackningen lättare att spåra och svårare att förfalska.