Färre resistensgener efter kortare antibiotikakur

Färre resistensgener efter kortare antibiotikakur

En studie av barn med lunginflammation gav ny kunskap om hur behandlingen påverkar bakteriefloran i kroppen.

12 apr 2022, kl 11:26
0

Flera studier har på senare år visat att det vid vissa infektioner går att ge en kortare antibiotikakur än vad som är standard och få lika god effekt. Ett viktigt syfte med detta är att minska antibiotikaanvändningen och därmed risken för utveckling av antibiotikaresistens.

Forskarna bakom en amerikansk studie ville se om några effekter av att förkorta behandlingen syntes vid genetisk analys av patienternas bakterieflora, mikrobiom. Påverkar behandlingstidens längd förekomsten av resistensframkallande gener hos bakterierna man har i kroppen?

Kortare antibiotikakur gav färre resistensgener

Svaret visade sig vara ja. I studien fick två grupper av barn med samhällsförvärvad lunginflammation antibiotika olika länge. Forskarna hittade betydligt färre resistensgener i avföringsprover och prover från de barn som fått en kortare antibiotikakur. Studien är publicerad i tidskriften mBio.

Forskarna använde prover från barn i en studie som redan visat att fem dagars behandling med betalaktamantibiotika hjälpte lika bra som tio dagars behandling. Detta var en randomiserad, kontrollerad studie.

I den nu aktuella uppföljningsstudien analyserade forskarna avföringsprover och prover från halsen från 171 barn under sex års ålder. Prover togs vid två tillfällen. Det första några dagar efter att barnet fått diagnosen lunginflammation och det andra några veckor senare.

Proverna undersöktes med DNA-sekvenseringsteknik. Analysen visade att det fanns färre resistensgener i proverna från de barn som fått en kortare antibiotikakur. Det handlade bland annat om gener som är kopplade till resistens just mot betalaktamantibiotika.

Påverkade även andra delar av mikrobiomet

Vad som var mer förvånande var att den längre antibiotikakuren även ökade antalet resistensgener riktade mot andra antibiotika.

– Så antibiotika påverkar inte bara de sjukdomsframkallande bakterier som vi försöker behandla. De påverkar mikrobiomet som helhet, säger en av forskarna, epidemiologen Melinda Pettigrew vid Yale school of public health, i ett pressmeddelande.

Studien gav inte svar på om de genetiska förändringarna i mikrobiomet är permanenta eller går tillbaka efter en tid.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng