Dålig följsamhet största problemet i astmabehandlingen

Trots att patienter blir bättre på sin behandling är det inte ovanligt att de då slutar ta den eller minskar dosen. Därför blir följsamheten så låg som mellan 30 och 50 procent för astmabehandling. Om patienterna bara fick känna full symtomfrihet skulle de behandla sig mycket bättre, menar personer som Läkemedelsvärlden talat med. Inom många […]

19 okt 2004, kl 18:50
0

Trots att patienter blir bättre på sin behandling är det inte ovanligt att de då slutar ta den eller minskar dosen. Därför blir följsamheten så låg som mellan 30 och 50 procent för astmabehandling. Om patienterna bara fick känna full symtomfrihet skulle de behandla sig mycket bättre, menar personer som Läkemedelsvärlden talat med.

Inom många områden finns ett stort antal läkemedel och företag att välja mellan. Så är det inte på astma- och kolområdet.

I Sverige domineras astmamarknaden av två företag; Astrazeneca och Glaxosmithkline (GSK). Tillsammans har de runt 80 procent av läkemedelsmarknaden. För kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är dominansen liknande, med tre aktörer; Boehringer- Ingelheim, Pfizer och Schering-Plough.

Egentligen är det inte så konstigt eftersom dessa också har varit längst inom området.

Minimal konkurrens

2003 förskrevs det astmaläkemedel för cirka 940 miljoner kronor i Sverige. Av detta står Astrazeneca och GSK tillsammans för runt 750 MSEK. På steroidsidan är konkurrensen ännu mindre. Inhalerat budesonid (Pulmicort) står för 80 procent av marknaden för inhalationssteroider.

? Astrazeneca och GSK är aggressiva i sin marknadsföring och har stora resurser. Konkurrensen är minimal på området, säger Erik Holgén, produktchef för Asmanex på Schering Plough.

? De stora företagen blockerar marknaden. De har helt andra möjligheter än vad vi har.

Lars Wengström är marknadschef på Orion Pharma. Han har försökt introducera Beclomet Easyhaler (beklometason) och Buventol Easyhaler (salbutamol) på den svenska marknaden ? utan framgång.

? Vi har satsat pengar på marknadsföring, men Astrazeneca och GSK är så stora och dominerande så vi hade inte en chans. Trots att vi har en bra produkt, ett lågt pris, en större dosnoggrannhet och inhalator med räkneverk, lyckades vi inte slå igenom.

Enligt Lars Wengström känner sig både läkare och patienter trygga med det de har. Därför blir det ännu svårare för nya företag att slå sig in på den dominerade marknaden.

? De leder och driver utvecklingen. De har en bredare produktportfölj och erbjuder vad marknaden tycker att den behöver.

Orion Pharma startade sin lansering år 2000. Försäljningen tog aldrig den fart Lars Wengström hade hoppats och satsningen lades ner efter ett och ett halvt år. I dag håller Orion Pharma på att förhandla med andra företag om en försäljning av produkterna.

Fler aktörer på väg

Men det räcker kanske inte att komma med ett läkemedel som är lite bättre, lite billigare och lite smartare förpackat. När det gäller att introducera ett nytt läkemedel krävs tålamod och lång tid.

? Det tar tid att ta sig in. För ett företag som vill in på en ny marknad är det viktigt att kunna bjuda på ett kunskapstillskott. Företagen förbiser oftast att det inte räcker att bara ha en bra produkt, säger Thomas Sandström, professor i lungmedicin i Umeå.

Enligt Lena Strömberg, affärsområdesansvarig på GSK, är deras och Astrazenecas dominans inte så konstig.

? Vi har tagit fram bra läkemedel och vi har varit länge på marknaden. Då är det tufft att komma in som trea eller fyra.

Hon menar att anledningen till att andra misslyckas med sina lanseringar kan vara att man har en tilltro till den egna produkten som är större än vad marknaden har.

? Behovet ute på marknaden var inte så stort som man trodde eller hoppades.

Lena Strömberg menar att så länge sjukvårdens och patienternas behov tillgodoses, är inte dominansen hos ett par stora företag något problem.

? Annars hade vi inte varit så stora som vi är i dag.

Några stora företag må dominera försäljningen. Men den dominansen påverkar inte forskning och utveckling, menar Thomas Sandström. Astrazeneca och GSK dominerar i Sverige, men så ser det inte ut i resten av världen. MSD:s Singulair är det största astmapreparatet i USA. I Europa är Novartis med Foradil betydligt större än i Sverige och på kol är Boehringer Ingelheim med Spiriva stora.

Bedrövlig följsamhet

Med dagens läkemedel har vi enligt vissa i princip nått så långt vi kan nå.

? Det går att nå fullständig symtomfrihet när de tas som de ska, framför allt vid mild till måttlig astma, men även hos många med svår astma, säger Bengt Arne Hermansson, medicinsk rådgivare på GSK.

De flesta som Läkemedelsvärlden har talat med är dock överens om att vi inte klarar oss med de läkemedel som finns i dag. Nya läkemedel måste vara ännu enklare och smidigare att administrera. Astmastudier visar att lokal administrering en gång om dagen ger bättre effekt än två, tre eller fyra gånger om dagen.

Anledningen stavas följsamhet.

? Det måste bli ännu enklare, eftersom följsamheten är bedrövlig, mellan 30 och 50 procent. För att uppnå bättre astmahälsa måste vi driva förenklingen så långt det går. Önskemålet är en behandlingsprincip som påverkar både symtom och underliggande sjukdomsprocess samtidigt, säger Tommy Ekström, medicinsk chef på Astrazeneca.

Många patienter märker att de blir bättre av behandlingen, men fortsätter då inte att ta den eller drar ner på dosen istället.

? De vänjer sig vid att ha vissa inskränkningar i sitt dagliga liv. Om patienterna bara fick känna full symtomfrihet skulle de behandla sig bättre, säger Bengt Arne Hermansson.

Kräver täta besök

Thomas Sandström menar att det tar några år att utbilda och ställa in astmapatienter på behandling, för att uppnå livskvalitet. Samtidigt ska man ställa kraven högt.

? En lyckad behandling kräver täta besök och att patienten känner efter i sin sjukdom.

Det som fortfarande saknas för både astma och kol är en förenklad behandling som påverkar sjukdomen, inte bara symtomen. Studier pågår men Thomas Sandström tror att det nog tar tio år innan de finns ute.

Just nu händer det mest inom kolområdet. Enligt Tommy Ekström forskar alla stora företag inom området. Eftersom dödligheten i kol hela tiden ökar, är det på lång sikt ett viktigt terapiområde med ökad konkurrens som följd.

? Inom kol finns flera spännande tankar runt läkemedel som angriper den bakomliggande orsaken till sjukdomen och förhindrar emfysemutvecklingen. Men de läkemedlen kommer nog inte ut på marknaden förrän om åtta till tio år, säger Tommy Ekström.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng