Cancerläkemedel undantag i produkttorkan

Inom cancerområdet sker nu en explosion av nya läkemedelskandidater. De nya läkemedlen behöver en helt ny diagnostik. Frågan är om sjukvården mäktar med all ny diagnostik som den nya generationens cancerläkemedel behöver.

29 aug 2006, kl 11:36
0

Annons

I takt med att antalet godkänningar av nya läkemedel har minskat år för år har det talats om idétorka i läkemedelsutvecklingen. Ett terapiområde går dock mot strömmen, nämligen cancer. Den framgångsrika grundforskningen om vad som styr tumörtillväxt har fött mängder av nya idéer om hur man kan bekämpa cancersjukdomar. Detta börjar nu synas i företagens utvecklingsportföljer.
Enligt data från det svenska företaget Bioseeker testades under 2005 runt tvåtusen olika substanser i varierande utvecklingsskede inom cancerområdet. Siffran som nyligen presenterades i Cancerfondsrapporten motsvarar 31 procent och därmed högst andel av alla substanser som läkemedelsindustrin utvecklar inom de fem största terapiområdena.

Flest lovande cancermedel
Olika cancermedel dominerar också bland de mest lovande läkemedelskandidaterna som industrin nu utvecklar, i alla fall enligt en aktuell sammanställning i branschtidskriften R&D Directions. Av hundra läkemedel, som valts ut för att vara innovativa eller bättre än befintlig terapi, utgjordes nästan en tredjedel av substanser mot olika typer av maligniteter.
Peter Nygren, som är professor och överläkare vid onkologiska kliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala, ser med tillförsikt på framtiden.
– Det finns en otrolig dynamik i cancerforskningen och ett stort behov av nya läkemedel. Men tidigare har man kanske varit lite för optimistisk att lova genombrott med nya typer av målinriktade behandlingar. En del lovande utvecklingsprojekt har gått trögt, till exempel Astrazenecas Iressa, kanske för att man tillämpat de traditionella principerna för läkemedelsutveckling på en helt ny typ substanser. Nu tror jag dock att man kan vara lite mer optimistisk, säger han.
– På den senaste stora amerikanska cancerkongressen, ASCO, presenterades nyligen flera lovande resultat, framförallt med olika brett verkande tyrosinkinashämmare. Effekterna är kanske inte alltid så stora men inom professionen är vi entusiastiska för att man till exempel nu kan påverka framskriden njurcellscancer med nyligen godkända läkemedel som Sutent och Nexavar, säger Peter Nygren.

Problem med diagnostik
Samtidigt menar Peter Nygren att utvecklingen för med sig nya problemställningar då många av de nya läkemedlen kanske bara har effekt mot ovanliga cancerformer och mot olika underklasser av tumörer, snarare än mot ?breda? cancerdiagnoser. Det medför att sjukvården måste införa nya diagnostiska rutiner.
– Dagens läkemedelsstudier blir alltmer komplicerade med mer krav på att man gör olika tumörtester och blodprov. Effektiv användning av de nya läkemedlen kommer förmodligen också kräva omfattande kartläggning av ett stort batteri prediktiva faktorer hos den enskilda patienten. Att som hittills basera läkemedelsval vid cancer huvudsakligen på hur cancern ser ut i mikroskop hör nog snart till en förgången tid. Men frågan är om sjukvården mäktar med all ny kostsam diagnostik som kommer att behövas, säger Peter Nygren.

Fotnot: Läs mer om cancer i vårt cancertema i nästa nummer.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng