För första gången har forskare systematiskt kartlagt hur och varför företag inom läkemedelsindustrin och bioteknikbranschen arbetar med etiska frågor. Det är forskare vid University of Toronto i Kanada som genomfört ett hundratal djupintervjuer med företrädare för 13 bolag i Europa, USA och Kanada. De har även granskat företagshandlingar och nyhetsartiklar om företagen, för att få en bild av vilket roll etiken spelar i deras verksamhet. Inget svenskt bolag ingick i studien.
De granskade företagen är valda utifrån att de sedan tidigare är kända för att arbeta med etiska frågeställningar. Syftet var att lyfta fram mekanismer som andra företag kan ta till sig. Studien publicerades i Public Library of Science (Plos) i maj i år.
Månar om gott rykte
Vid intervjuerna framgick att bolagens rykte bland allmänheten var en viktig orsak till att de prioriterade etiska frågeställningar. Men det var också ett sätt att attrahera och behålla duktig personal och skapa riktlinjer för ett arbete som ofta sker i vad som benämns som ?okända vatten?.
Ju mer företaget växer, desto mer systematiskt kommer frågor om etik in i verksamheten. Flera av de större bolagen har utvecklat särskilda avdelningar vars enda uppgift är att arbeta med etik. Det gäller exempelvis Novo Nordisk, Merck och Millennium Pharmaceuticals. Mindre och medelstora bolag låter hellre nyckelpersoner i organisationen få de etiska frågorna som ett separat ansvarsområde. Vissa anlitar en etikkonsult redan då man startar verksamheten. Det gäller det engelska bolaget Sciona med ett tiotal anställda och som utför genetiska analyser. Konsultens uppgift var bland annat att se till att företagets verksamhet skulle gå i linje med vad som etiskt accepteras bland allmänheten.
Medelstora bolag bildar i vissa fall etiska råd. Det gentekniska bolaget Affymetrix, med 900 anställda, har ett råd med externa experter inom medicin, juridik, religion och etik. Rådets uppgift är bland annat att upptäcka brister i avtal företaget vill teckna.
Etikfrågor vid nyrekryteringar
Sex av de 13 granskade bolagen inkluderar intervjufrågor om etik, då det sker nyrekryteringar. Vid åtminstone två av företagen, Millennium och Maxim, är de etiska värderingarna tunga faktorer vid sidan av teknisk skicklighet och yrkeserfarenhet då man avgör vem som ska anställas.
För redan anställda används bland annat filmvisning som utgångspunkt för etiska diskussioner. Ett exempel är dramat Inherit the Wind som handlar om konflikten mellan vetenskap och religion, som hos anställda på Millennium fick utgöra grund för en etikdiskussion med inbjudna experter. Förutom att den interna utbildningen för forskare, säljare och marknadsförare ofta innehåller betydande etikinslag, så har stora bolag som Millennium, Genzyme och Merck dessutom ?etiska hjälptelefoner? för anställda, som de anonymt kan ringa för att få etisk vägledning i sitt arbete.
Av de 13 bolagen hade sju, såväl mindre som stora bolag, utvidgat de egna etiska riktlinjerna till att även gälla samarbetspartners. Bolag som samarbetar med exempelvis danska Novo Nordisk måste uppfylla vissa sociala och miljömässiga krav som företaget ställer. Bryter partnern mot reglerna går Novo Nordisk själva in för att åstadkomma förbättringar.
Osäkert om effekterna
Krav på samarbetspartners finns även i Sverige. Vid exempelvis Active Biotech med ett nittiotal anställda, och som forskar kring immunsystemets sjukdomar, saknas såväl etiska råd som externa etikkonsulter. Men krav på sina partners har de.
– Vi gör noggranna undersökningar av såväl våra partners som deras egna underleverantörer, och har en avdelning för regulatoriska kvalitetskontroller som hela tiden försöker följa upp att kraven efterlevs, säger Cecilia Hofvander som är kommunikationschef på Active Biotech.
– Etik är ständigt närvarande hos oss. Vi var ju tidigare en del av Pharmacia och etikfrågor har följt med som en viktig del i verksamheten sedan dess.
Huruvida ett ambitiöst etikarbete, med konsulter och råd, ger önskade resultat är oklart. Åtminstone visade den kanadensiska studien att bristen på utvärderingar var så omfattande, att det inte gick att dra några slutsatser om eventuella effekter.