När patienten själv får välja

    10 Okt 2007, kl 18:57
    0

    Om bloggen

    Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

    Under den knastertorra rubriken ?Regulatory affairs, i går, i
    dag, och imorgon? samlades idag en mängd myndighetspersoner och
    industrirepresentanter för att diskutera vad framtiden har att erbjuda i form
    av regelverk för läkemedelsbranschen. Bilden som målades upp är att
    myndigheterna förvisso kommer att få mycket att göra. Men den tuffaste delen av
    jobbet, nämligen att fatta besluten, kan i allt större utsträckning komma att
    hamna i knät på patienten.

    Det var tre vise män med åldersnoja som stod på
    Chinateaterns scen idag. Europeiska läkemedelsverkets chef Thomas Lönngren
    samsades med Tomas Salmonson, Sveriges representant i EMEA:s kommitté för
    humanläkemedel och Richard Bergström, vd för svenska
    Läkemedelsindustriföreningen. Alla drog de sin version av de senaste tjugo
    årens utveckling av läkemedelsområdet. Tydligen var uppdraget lite stressande
    för herrarna eftersom de tvingades inse att de hade ett självupplevt historiskt
    perspektiv att komma med.

    Historia i all ära, men intressantast blev det förstås när
    de ställde in siktet på framtiden. Tomas Salmonson såg framför sig ett antal närliggande
    frågeställningar. Bland annat anade han att den gyllene regeln som säger att priset
    inte ska påverka om ett läkemedel ska bli godkänt eller inte är på väg att
    luckras upp. Det förhållningssättet blir allt svårare att hålla menar
    Salomonson i takt med att vården inom EU bli mer integrerad. När godkännandeprocessen
    enbart analyserar risk och nytta kan det få konsekvensen att ett läkemedel kan
    bli godkänt i hela EU, men bara finnas tillgängligt i hälften av medlemsländerna
    för att resten tycker det är för dyrt. Kanske kommer det i längden bli så svårt
    att förklara att hälsoekonomiska överväganden letar sig in i
    godkännandeprocessen.

    Ett alternativt scenario skulle enligt Salomonson vara att myndigheterna
    fattade färre beslut och i stället enbart tog fram beslutsunderlag. Själva
    beslutet om ett läkemedel ska användas eller inte ska sedan tas av den enskilda
    läkaren, patienten eller den som håller i plånboken.

    Om ett sådant scenario skulle bli verklighet står
    myndigheter och industri inför en enorm pedagogisk uppgift. Så sent som i förra
    veckan sa en bekant till mig, en vanlig icke läkemedelsskolad medborgare, apropå ett visst läkemedels säkerhet: ?men om ett
    läkemedel är godkänt så är det väl säkert, eller??.

    Jo. Det är ju den trygga skuldra man som patient vill kunna
    luta sig mot. Men skuldran verkar fundera på att ta ett steg tillbaka.

    Samtidigt sa EMEA:s chef Thomas Lönngren att han nog tror
    att lagen om att läkemedelsföretagen inte får lämna någon information om
    receptbelagda läkemedel direkt till patienten måste luckras upp. Detta eftersom
    hälso- och sjukvården inte kommer att kunna klara informationsbördan. Om både Salmonson och Lönngren framtidsscenarior faller in, då finns det en hel del att fundera över. 

    En positiv nyhet i det perspektivet är i sådana fall Thomas
    Lönngrens löfte om att de ska bygga om EMEA:s hemsida. Äntligen! är väl ett
    passande ord så här i Nobeltider.   

    Förövrigt har jag under den senaste tidens olika konferenser och
    möten blivit allt mer förskräckt över den totala dominansen av äldre
    herrar. Idag har jag hittat kvinnorna. De arbetar tydligen med regulatory affairs.

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här