Jag anar ett glapp

10 okt 2013, kl 10:45
0

Petra Hedbom
Tidigare chefredaktör Läkemedelsvärlden.se

Om bloggen

Här bloggar vi på redaktionen om saker och ting som rör sig i våra huvuden och i vår omvärld.

Härom dagen var jag på ett apotek och köpte omeprazol och lite annat. Vid betalningen tyckte jag mig få en fördröjd blick av farmacevten bakom disken. Jag log urskuldande åt mina två paket tuggummi och lakritshalstabletter, men sade inget. Hen sa inget heller. Frågade inte om jag visste att en massa tuggummi och godisliknande halstabletter inte är det bästa för någon med magproblem.

Men sen slog det mig att detta borde ha kunnat vara en situation när den omtalade farmacevtiska kompetensen skulle komma väl till pass. En kort fråga, inte uppläxande, inte dömande.

Sofia Kälvemark Sporrong är en av dem som har studerat informationsutbyte på apotek. I en av studierna visade det sig att vid omkring 20 procent av alla receptexpedieringar så frågar inte ens farmacevten patienten om denne vet hur läkemedelet ska tas. I en intervju uttrycker hon förvåning över detta och jag kan inte annat än hålla med.

Det pratas mycket från apotekshåll om hur viktigt det är med den farmacevtiska kompetensen, att det är den som ska göra att öppenvårdsapoteken får en större roll inom hälso- och sjukvården. Och visst finns det enorma kunskapsreservoirer hos farmacevter och annan apotekspersonal också, det tvekar jag inte en sekund på. Jag tror personligen också att de kan göra stor nytta för att förbättra läkemedelsanvändningen för de stora antal människor som passerar deras väg.

Men jag tror också att vissa glapp måste minskas. Glappen mellan apotekssägarnas vision utåt, viljan hos personalen, förväntningarna hos blivande personal, kunder och verkligheten. Apotekarstudenter på sluttampen av sin utbildning uttrycker en frustration över att de på apotek, förmodligen inte skulle få använda sin kunskap om läkemedel utan snarare kränga mascaror. Några farmacevtiska samtal finns det inte tid till. Från apoteksbolagen säger man att det finns alla möjligheter i världen att bidra med sin kompetens i de dagliga kundmötena, men att alla farmacevter inte vet hur. Röster höjs för förändrade utbildningar där hantverken kommunikation och dialog ingår medan lärosätena fortfaranade främst utbildar för den forskande läkemedelsindustrin

Möjligheten till strukturerade läkemedelssamtal på apotek ses nu över men hur noga det än utreds och testas så kommer det bli en död fisk utan en ersättning från staten. Men så länge tror jag det går att komma långt genom att börja där man står och sträva mot att alla som köper läkemedel, med eller utan recept, ska få frågan om de vet hur de ska tas. Kunskapen som spotekspersonalen har måste kommuniceras för att bli till nytta.

För även om jag själv, just där och då var rätt nöjd över att slippa bli ifrågasatt för mitt tuggande, är det ett misslyckande om personalen är så stressad eller ovillig att de inte öppnar för ett samtal om en orolig mage.
 

Kommentera

Please enter your comment!
Please enter your name here

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng