Hur säkerställer vi det viktiga humankapitalet?

    22 Okt 2015, kl 09:30
    0

    Karin Meyer
    Vd Apotekarsocieteten

    Om bloggen

    Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

    Utvecklingen går fort och innefattar strukturella förändringar inom både life science-industri och offentlig sektor. Hur försäkrar vi oss om att humankapitalet inom life science säkerställs och överensstämmer med framtidens behov, både för de 40 000 som arbetar i branschen och för nästa generation? För inte kommer väl framtidens kompetensbehov att vara exakt samma som idag?

    Den globala trenden att mycket forskning och tidig utveckling sker i olika former av samarbeten mellan industri och universitet samt hos de mindre bolagen är sannolikt här för att stanna. Kopplat till dessa samarbeten utvecklas även nya metoder och innovativa lösningar för att minska tiden det tar för nya behandlingsmetoder att nå våra patienter. Detta är viktigt.

    Parallellt med det pågår en digital revolution som vi sannolikt bara sett början av. Det innebär oanade möjligheter, men även utmaningar för att hantera, sortera, analysera och dra slutsatser av all data och information. Sannolikt ett av flera områden som kräver nya kompetenser.

    Det talas en hel del om vikten av en forskning i världsklass, innovativ miljö, tillgång till kapital och bra infrastruktur. Allt detta är självklart viktigt både nu och framtiden. Nuläget är bara delvis lovande då investeringar i forskning och utveckling generellt minskar (jämfört med många andra länder) och Sverige tappar en del på de olika rankinglistorna. Men hur det står till med humankapitalet belyses inte lika ofta. Humankapitalet i en nation formas redan från grundskolan och det ligger i varje nations intresse att nå upp till ett högt humankapital, både innan individen är klar för arbetslivet och under den yrkesverksamma tiden.

    Flera svenska universitet är fortfarande bland topp-100 på olika rankinglistor. Andra ljusglimtar är de senaste rapporterna som visar att läkemedelsexporten har ökat med 23 procent hittills i år. Det är som bekant när det går bra och man ”har flyt” som man ska göra de långsiktiga investeringarna. Här bör Sverige göra relevanta satsningar för att säkerställa att vi har rätt kompetens i framtiden. Alla har ett gemensamt ansvar att arbeta med dessa frågor.

    Universitetens grundutbildningar och forskarutbildningar bör i högre utsträckning spegla den verklighet som möter studenterna i arbetslivet – inte bara nu utan i framtiden. Industrin har ett ansvar att säkerställa kontinuerlig kompetensutveckling och hitta nya och alternativ till de internutbildningar som de stora industrierna tidigare tillhandahöll och som kopplade enskilda roller och kompetenser till den fullständiga produktutvecklingen. Detta sammanhang ses inte lika ofta idag när även forskning- och utveckling i högre utsträckning läggs ut på rena tjänsteföretag, och när företag förädlar produkter inom ett smalt område. Även vården och myndigheterna har ett ansvar att se till att det finns förutsättningar för en bra kompetensutveckling.

    Om vi systematiskt och långsiktigt genomför satsningar inom humankapitalområdet så kommer Sveriges attraktionskraft för investeringar i life science-sektorn att öka. Då får vi förutsättningar att även i framtiden kan vara en kunskapsnation vilket är grunden för en framgångsrik life science-industri. Det i sin tur ökar förutsättningarna för nya och innovativa behandlingar till våra patienter.

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här