Högt och offentligt eller lågt och hemligt

    13 Feb 2013, kl 09:00
    2

    Petra Hedbom
    Tidigare chefredaktör Läkemedelsvärlden.se

    Om bloggen

    Här bloggar vi på redaktionen om saker och ting som rör sig i våra huvuden och i vår omvärld.

    Det har varit mycket hemlisar på sista tiden. Hemliga studiedata som läkemedelsbolagen inte vill släppa ifrån sig. Hemliga siffror som akademiska forskare gömmer i skrivbordslådan. Och så de hemliga prisavtalen.

    Många har upprörts över att de förhandlingar som landstingen gör på egen hand med läkemedelsföretagen inte når offentlighetens ljus. När TLV inte beviljat subvention av ett läkemedel har istället SKLs expertgrupp NLT snackat ihop sig med företagen om ett pris som båda parter kan acceptera. Upprördheten över fenomenet är förståelig, det handlar om stora summor av våra gemensamma pengar som spenderas utan insyn. Men att det sker är inte särskilt konstigt.

    Där, utanför myndigheternas hyfsat transparenta väggar, tar marknadsekonomiska krafter över. Att företagen skulle skylta med några prissänkningar är inte så troligt. Det pris som ett företag öppet redovisar för sitt läkemedel, det så kallade listpriset som TLV tar ställning till, är det som andra köpare i andra länder ser.

    Ett väldigt lågt pris i ett land gör det svårt för företaget att hålla högre priser i andra. Köparna skulle då vända sig till ”lågprislandet” för att göra en bra affär. I dag är acceptansen för olika läkemedelspriser i olika länder låg. Oavsett vilken ekonomisk bärkraft landet har ska vi betala lika. 

    Så de här icke-offentliga prisförhandlingarna är nog något som vi får tugga i oss och vänja oss vid. När SKL nyligen presenterade sitt förslag om ett strukturerat införande av nya cancerläkemedel, finns det ett avsnitt om modeller för kostnadskontroll. Där föreslås att det inrättas en särskild förhandlingsdelegation som sköter prisförhandlingar med företagen. Syftet är att det ska ske på ett mer ordnat sätt än idag när varje situation får sin egen lösning. Delegationen ska vara knuten till NLT och förstärkt med bland annat hälsoekonomer och jurister. Inget tyder på att heller dessa förhandlingar blir öppna, det ligger helt enkelt inte i företagens intresse.

    Hur gärna jag än vill att patienter ska få möjlighet att behandlas med nya effektiva läkemedel så är det ingen optimal situation. Det känns olustigt att inte veta vad de här, troligen komplicerade, avtalen egentligen kommer att innehålla, kommer landsting att få mer rabatt om de dessutom köper medicinteknisk utrustning, andra läkemedel eller tjänster? Dessutom blir det mindre förutsägbart och mer komplext för företagen som ska sälja sina preparat. Men det är också svårt att se vad alternativen är idag.

    Ett vore att göra om stora delar av prissättningssystemet men det är ingenting som regeringens utredare Sofia Wallström lutar åt.  Hon menar snarare att de här förhandlingarna är ett bra alternativ för kliniknära läkemedel.

    Som Jan Liliemark som lett arbetet med SKL-rapporten uttrycker det – vi får nog välja: höga priser med offentliga avtal eller låga och hemliga. Och utgår vi från att det är just lägre priser det blir, då kan jag tänka mig att lägga mer krut på att bli upprörd över andra hemligheter.

    2 Kommentarer

    Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

    1. Hemliga priser är förenat med flera problem, t.ex.
      1. Priset blir lägre än det officiella, men är det lägre i förhållande till andra länder? Ska vi leva i den tron och tro att vi kan vara nöjda?
      2. Med hemliga avtal och priser på alltfler läkemedel: hur ska vi i Sverige då lyckas i arbetet med de nödvändiga prioriteringar av resurser som alltjämt behöver göras?
      3. Kommer denna typ av rabattavtalsmodell alltmer ersätta LOU på läkemedelsområdet? En oroväckande utveckling som i så fall kan innebära att vi får alltfler volymsavhängiga, hemliga avtal som blir mycket svåra att förhålla sig till.

    2. Jag håller helt med om att det finns flera problem med den här trenden.

      Det vore inte bra om detta underminerade lagen om offentlig upphandling. Svårt att veta om priset är lägre i Sverige än i andra länder. Men kanske är det så att vi faktiskt ska betala mer än länder som inte har samma ekonomiska bärkraft?

      Förslaget från SKL är dubbelt på det viset att de vill göra processen mer strukturerad med en grupp som sköter alla prisförhandlingar. Om de får en helhetssyn skulle det skulle kunna möjliggöra bättre prioritering av resurser. Men förslaget ägnar också stort utrymme åt hur de ska värna sekretessen och affärshemligheter för företagens skull vad gäller tex hälsoekonomiska data.

      Intressant är att offentlighetsprincipen inte gäller SKL eftersom det är en intresseförening och inte en myndighet, med SKL som part blir det alltså hemligt. Man kan fråga sig om vissa företag, som i diskussionen om hemliga studiedata, kommer att välja vara öppna för att skapa good will?

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här