Är apoteken en del av sjukvården?

    5 Dec 2011, kl 11:41
    2

    Om bloggen

    Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

    Vid den nyligen genomförda läkemedelskongressen framfördes det vid flera tillfällen att apoteken är en del av sjukvården.

    Det var bland andra Thony Björk, ordförande för Sveriges Farmacevtförbund, som i samband med diskussion om farmaceutrollen betonade att den byggde på apotekens samverkan med sjukvården. Samma uppfattning framförde Barbro Westerholm, Socialutskottet, då ersättning för farmaceutiska tjänster diskuterades, vilka enligt henne skall finansieras solidariskt likt sjukvården. Men är det så?

    I avtalet mellan staten och det tidigare apotekssystemet fanns det angivet att bolaget i sin verksamhet och vid etablering av apotek skulle samverka med sjukvården och kommunerna. Det innebar bland annat att flertalet av de apotek, som flyttades eller nyetablerades under 1970- och 80-talen, förlades till sjukhus eller vårdcentraler. Syftet var att patienter efter hemgående från sjukhus eller besök vid polikliniker och vårdcentraler så snabbt som möjligt skulle få sitt läkemedel. Ett annat syfte var att samarbetet mellan apotek och vård underlättades avseende t ex lagerhållning och rådgivning. Detta samspel har utvecklats mycket olika, men de goda exemplen uppstod genom eldsjälar, både på apotek och vårdsidan.

    I utredningarna angående omregleringen av apoteken engagerades SKL och landstingen genom sina remissvar, men vid själva omstruktureringen av öppenvårdsapoteken var deltagandet litet. Enligt uppgift från omstruktureringsbolaget fanns det inga kontakter med sjukvårdshuvudmännen vid gruppering och utförsäljning av apoteken från Apoteket AB.

    Av naturliga skäl har sjukvårdshuvudmännens intresse varit större då det gäller sjukhusens läkemedelsförsörjning genom att de nu helt får bestämma hur den skall vara organiserad. Det är dock bara de större regionerna och några landsting, som hittills genomfört förändringar. Det nya mönstret är att de tidigare sjukhusapotekens verksamhet delats upp i distributions- och andra tjänster. Det har inneburit att flera apotekare blivit anställda i sjukvården, men hittills arbetar flertalet med andra uppgifter än de rent kliniska. Samspelet mellan sjukhus- och expeditionsapoteken på sjukhusen har inte utvecklats som det en gång var tänkt, trots att de tillsammans utgör drygt 20 % av apoteksmarknaden. Apoteket Farmaci, som ännu driver den totala apoteksverksamheten på flertalet av de 77 sjukhusen med sådan verksamhet, har återupptagit gamla planer på ökat samarbete mellan de olika aktiviteterna. Detsamma gäller Vårdapoteket på de sjukhus där de har samma ansvar.

    Öppenvårdsapoteken då? De drygt 300 nya apoteken har huvudsakligen etablerats i kommersiella centra. Huruvida det som tidigare genomförts analyser av patientflöden och   förskrivningsmönster vid olika vårdinrättningar är oklart. Detsamma gäller apoteksfarmacevternas professionella roll. Enligt anvisningarna till receptkungörelsen skall farmacevterna i samband med utlämnandet av läkemedel på recept så långt möjligt försäkra sig om att patienterna rätt uppfattat läkarnas ordination. Med en allt mer pressad arbetssituation och mindre utrymme för kompetensutveckling, är det tveksamt om denna målsättning uppfylls. En annan faktor är att farmacevternas andel av de apoteksanställda minskar. Efter den så kallade kompletteringsutbildningen på 1970- och 80-talen vara andelen mer än hälften, men har nu enligt uppgift sjunkit betydligt. Det finns exempel på apotek där farmacevtkontakter med patienter är mycket liten. Den sköts av apotekstekniker medan farmacevterna finns i bakgrunden och ?skriver på? ? en tillbakagång till 1960-talets apoteksverksamhet. Apotekarrollen på apoteken är också oviss. I motsats till andra länder finns det inget krav på att de läkemedelsansvariga skall ha apotekarutbildning och de apoteksanställda apotekarna har litet utrymme för dialog med patienterna och sjukvården, vilket är nödvändigt för att behålla och utveckla kompetensen. Intresset för apoteksarbete har också minskat hos de apotekarstuderande.

    Hur farmacevtrollen på apoteken och apotekens samverkan med sjukvården utvecklas avgörs av marknadskrafterna. Om allmänheten vänjer sig vid att apoteken endast är ett ställe där man säkert får förskrivna läkemedel, men kompletterande information och rådgivning fås på annat ställe, är det givetvis ett billigare alternativ för apoteksföretagarna. Å andra sidan kan ökade kunskaper och samspel med sjukvården vara ett konkurrensmedel och det finns fortfarande åtskilliga goda exempel på detta.   

    Således, som svar på den rubricerade frågan : Tveksamt!, men förhoppningsvis har jag fel.

    2 Kommentarer

    Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

    1. Apoteken utvecklas just nu inte i en riktning som stärker bilden av en länk i vårdkedjan, utan en fristående kommersiell enhet som har till uppgift att lämna ut receptläkemedel och att sälja kompletterande varor. I konsumentverkets utvärdering bekräftas detta i och med att patienterna upplever att service/kundrådgivning blivit sämre.

      Jag hävdar emellertid bestämt att apoteken skall vara en del av sjukvården. Apotekens roll är inte bara att expediera Rx utan också att stötta patienten och vården vad gäller användning och följsamhet till ordination, medicine management.

      Den vägen dagens aktörer är inne på, att dra ned på rådgivning och maximera försäljning av hälso- sjukvårdsprodukter, är en farlig väg. Om patienterna inte upplever ett mervärde av apoteken, kommer man att ifrågasätta varför vi skall ha apotek överhuvudtaget. Med dagens teknikstöd kan man i vilken butik som helst säkerställa att rätt patient får rätt medicin utlevererad. Men då pratar vi inte om att ha fokus på att läkemedlen skall komma till rätt användning, att motivera patienten till att ta läkemedlen på rätt sätt, att upptäcka feldoseringar, kontraindikationer, olämpliga kombinationer etc.

      Risken är de redan höga siffrorna på andelen intag på akutmottagningarna som beror på LRP (10-16%) kommer sannolikt att öka, och även den redan höga siffran på 3000 dödsfall per år kan också riskera att öka. Apoteken är enligt mitt förmenande en sista viktig länk i vårdkedjan där ett förskrivet läkemedel expedieras tillsammans med nödvändig rådgivning och motivation. Därefter övergår hela ansvaret till den enskilde patienten.

    2. Referatet till mig är korrekt. Jag har nog inte hela alliansen med mig i frågan men så tycker jag och den uppfattningen driver jag.

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här