Annons
REKOMMENDATION OM NAT-TEST VID BLODGIVNING
Socialstyrelsen: Inför jämlik karenstid för blodgivning
Blodgivare. Fotograf: Björn Eklund / Ge blod

Socialstyrelsen: Inför jämlik karenstid för blodgivning

Känsligare test inför blodgivning ger alla fyra månaders karenstid efter sin senaste nya sexuella kontakt.

30 sep 2024, kl 15:20
0

Annons
Linda Savolainen utredare Socialstyrelsen Foto: Privat

Linda Savolainen
Foto: Privat

Socialstyrelsen vill införa individbaserad riskbedömning och öka säkerheten vid blodgivning. Detta med hjälp av ett ett känsligare test för smittscreening av blodgivare, ett så kallat nat-test. Begreppet är en förkortning av nucleic acid test.

Som Läkemedelsvärlden berättade om redan i augusti framhåller myndigheten fördelarna med testet.

– Det kan göra att fler personer kan ge blod och förkortar karenstiden för grupper som kunnat exponeras för smitta, säger Socialstyrelsens utredare Linda Savolainen.

Känsligare test vid blodgivning

Under måndagen lämnade myndigheten över sin utredning till regeringen om möjligheten att införa testet. Socialstyrelsen rekommenderar ett införande av nat-test i kombination med dagens serologiska tester.

Nat-test är ett känsligare test än de serologiska prover man använder idag. Det kan påvisa smitta på så kort tid som bara en dag.

Serologiska tester som mäter antikroppar tar längre tid, det kan nämligen ta ett halvår innan kroppen utvecklar mätbara antikroppar.

Fyra månaders karens för blodgivning

Idag bedöms smittrisk på gruppnivå i stället för individuellt. Nu rekommenderar Socialstyrelsen individbaserad riskbedömning med hjälp av nat-test.

– Det innebär en jämlik riskbedömning. Karenstiden för blodgivning efter en ny sexuell relation blir lika lång, fyra månader, oavsett sexuell läggning, säger Linda Savolainen.

Idag har män som har sex med män en karenstid på sex månader efter sin senaste sexuella kontakt innan de kan ge blod. Karenstiden gäller även män som exempelvis är gifta och lever i en monogam sexuell relation.

– Med dagens regler betyder det att dessa män, även om de lever i ett monogamt förhållande, inte kan ge blod alls, säger Linda Savolainen.

Olika regler för blodgivning idag

För heterosexuella däremot, gäller andra regler idag. De har en kortare karenstid, tre månader, om de haft sexuell kontakt med en ny partner.

– Förändringen innebär en jämlik karenstid. Karenstiden för män som har sex med män kortas från sex till fyra månaders karenstid om de inlett en sexuell relation med en ny partner. Samma regel, fyra månaders karenstid efter en ny sexuell kontakt, kommer att gälla för alla blodgivare oavsett sexuell läggning, säger Linda Savolainen.

– Det innebär att män som har sex med män och som lever i ett monogamt förhållande kan lämna blod på samma villkor som heterosexuella par.

Linda Savolainen tror också att ett pågående arbete med en ny EU-förordning kan göra att karenstiden blir ännu kortare, omkring tre månader.

Region Skåne är pilotregion

Det nya testet gör också att man snabbt kan upptäcka omkring 58 olika bakterier och virus, vad man vet idag. Några av dessa är exempelvis hiv, hepatit C, hepatit B, Parvovirus B19, Denguefeber och West nile-virus.

Potentiellt skulle testet kunna öka antalet blodgivare.

Om regeringen beslutar att införa individbaserad riskbedömning vid blodgivning så behöver föreskrifterna ändras. Det beräknas ta ett år, enligt Socialstyrelsen.

Hur lång tid det tar innan det nya testet finns i hela landet är osäkert. Hur lång tid det tar beror både på både föreskriftändringar och hur snabbt verksamheterna kan implementera testningen, enligt Linda Savolainen.

Region Skåne fungerar som pilotregion och är först ut med den nya smittscreeningen vid blodgivning.

Innebär ökade kostnader

Regionerna har tidigare varit emot ett införande av den nya testmetoden, på grund av ökade kostnader. Testet kräver särskild utrustning.

Enligt Socialstyrelsens utredning är det osäkert hur mycket det kommer att kosta. Det beror på hur mycket utrustning som redan finns på plats, om regionerna kan göra gemensamma upphandlingar, hur många tester som kommer att utföras och hur testningen organiseras.

Myndigheten uppskattar i ett exempel att kostnaden för reagenser skulle kunna bli mellan till 32 till 600 miljoner kronor per år. Kostnaden för apparatur beräknar man mellan ett så stort spann som mellan 38 miljoner och 410 miljoner.

Oavsett om staten eller regionerna ska stå för kostnaderna så behöver blodverksamheten först ses över. Det är ett uppdrag Socialstyrelsen ska redovisa senare i höst. Då kan man se vilken utrustning som behövs och hur många platser analyserna ska utföras.

Krav på säkrare svenskt blod

Det finns redan ett generellt krav på att Sverige ska öka tillgången till och även säkerheten på blod och blodprodukter.

Det beror bland annat på det allt mer osäkra geopolitiska läget globalt, Sveriges Nato-medlemskap och anpassning till en kommande EU-förordning.

Sverige är det enda landet i EU som inte använder nat-test. Det kan göra att andra länder inte vill ta emot svenskt blod.

Socialstyrelsen skriver utredningen: “Det svenska medlemskapet i Nato innefattar ett krav på att alliansens medlemsländer vid behov bidrar med utbyte av blod mellan de allierade länderna. Ett uppfyllande av dessa krav försvåras avsevärt om svenska blodgivares blod inte har testats på samma sätt och därmed inte anses hålla lika hög säkerhet för förekomst av blodsmitta.”

Helena Ström, utredare på Socialstyrelsen, säger i ett pressmeddelande, att även Sverige behöver en bättre och känsligare metod för smittscreening. Detta för att snabbare kunna påvisa nya framtida smittor men också för att harmonisera vår smittscreening med andra länder i EU och med Nato.

Även antalet blodgivare behöver öka. I början av december ska Socialstyrelsen och organisationen Ge blod för att öka antalet blodgivare och stärka blodverksamheterna.

Källor: Pressmeddelande från Socialstyrelsen, Socialstyrelsens utredning om möjligheten att inför nat-test för smittscreening av blodgivare

Föregående artikel Efterlyser nytt system för arbetsplatskoder
Nästa artikel FN-deklarationen väcker både hopp och kritik