Anhöriga till strokepatienter drabbas på lång sikt

Personer som drabbats av stroke blir antingen oberoende, delvis beroende eller totalt beroende av hjälp. Anhöriga till de delvis beroende mår ofta sämre än de anhöriga till totalt beroende.

20 apr 2007, kl 13:00
0

För de anhöriga till delvis beroende ställs det stora krav på egna insatser i hemmet. De som är totalt beroende av hjälp tas oftast om hand på särskilda boenden, säger sjuksköterskan Ann-Cathrin Jönsson.


Hon presenterade nyligen en avhandling där hon har följt samtliga patienter som under ett år för första gången drabbades av stroke i det upptagningsområde som hör till Universitetssjukhuset i Lund. Personerna följdes upp fyra och sexton månader efter slaganfallet. Från början var det 416 personer. Vid det andra studietillfället ingick 305 personer, flera hade avlidit det första året efter insjuknandet.

Ann-Cathrin Jönsson har i studien också följt de drabbades närstående och kunde konstatera att anhöriga till personer med måttliga efterföljande besvär ofta mår sämre än de närstående till personer med grava funktionsbortfall.
Följder som kognitionsstörningar och personlighetsförändringar är naturligtvis påfrestande för den som drabbas, men också för den närstående.
? Det kan bli väldigt jobbigt när man upptäcker att den man lever med förändras, säger Ann-Cathrin Jönsson.


En oväntad upptäckt som hon gjorde var att närstående mår emotionellt sämre, men de strokedrabbade mår emotionellt bättre när en tid förflutit sedan slaganfallet. Detta trots att den fysiska förmågan ofta hade försämrats vid andra undersökningstillfället.
Hennes tolkning är att människan har en förmåga att anpassa sig till nya situationer vilket blir tydlig för de strokedrabbade. De anhöriga däremot tror ofta till en början att situationen ska bli bättre. När inte så sker blir de besvikna.

Ann-Cathrin Jönsson anser att stödet till strokepatienter och deras anhöriga måste stärkas.
För de närstående borde det finnas anhöriggrupper och avlastningsplatser.
? Framför allt bör de anhöriga som står för stora hjälpinsatser få någon typ av stöd. Det finns så kallade avlastningsplatser på särskilda boenden, men det är ingen stor verksamhet. Man skulle nog vinna på att satsa mer på att organisera sådan verksamhet.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng