Adenosin ? nytt hopp mot neuropatisk smärta

Svenska universitetsforskare har lyckats ta fram bevis för att den kroppsegna substansen adenosin kan ha en markant effekt på annars mycket svårbehandlade patienter med neuropatisk smärta.

11 jul 2002, kl 18:08
0

Annons

Den endogena föreningen adenosin ? en av byggstenarna i DNA-kedjan och kärnan i de energibärande fosfatföreningarna i kroppen, t ex adenosintrifosfat, ATP ? har något överraskande även visat sig ha effekt vid neuropatisk smärta. Och mycket av forskningen är gjord av svenska universitetsforskare på svenska sjukhus utan stöd från läkemedelsindustrin.
? Forskningen kring adenosin började med Tomas Hedner och hans grupp vid Sahlgrenska sjukhuset som 1983 såg en smärtlindrande effekt av en systemiskt given adenosinanalog, säger Torsten Gordh föreståndare för den multidisciplinära smärtenheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Det kanske intressantaste med upptäckten att adenosin hämmar smärtsignalen är att det kan öppna vägen för ett helt nytt farmakologisk angreppssätt för att lindra svårbehandlad nervsmärta. Man har funnit att adenosin verkar via en speciell receptor, adenosin-A1-receptorn, i ryggmärgen som tidigare inte varit föremål för forskning. Substansen verkar fungera som en endogen broms av den NMDA-medierade smärtkänslighet (wind-up) som byggs upp hos vissa patienter efter nervskador.


Mirakulös effekt
Man har, i ett antal djurförsök och mindre kliniska studier på människa, kunnat bekräfta att den kroppsegna molekylen faktiskt har effekt ? i enskilda fall närmast mirakulös effekt.
? Jag behandlade en kvinnlig patient i 60-årsåldern med svår neuropatisk smärta efter en misslyckad operation 20 år tillbaka, smärtan hade förlamat ena armen. Hon kunde inte ta några läkemedel på grund av biverkningar och hade därför varit utan aktiv behandling i över tio år. Efter en spinal injektion med adenosin försvann i princip all smärta och effekten höll i sig i 30 timmar och kunde sedan upprepas. Nu har hon stått på spinal adenosinbehandling med en pump varannan dag i över ett års tid och det fungerar bra, säger Alf Sollevi, biträdande professor i anestesiologi vid Huddinge sjukhus.
Rolf Carlsson vid smärtenheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala vittnar om en annan patient, en 47-årig man med tio års historia av smärta som efter en enda injektion av adenosin blev helt smärtfri, och har inte behövt någon ytterligare behandling sedan dess.
De kliniska placebokontrollerade, cross-overstudier visar dock en måttligare effekt med en sänkning av smärtupplevelsen med, i snitt, 50 procent jämfört med placebo, delvis beroende på att det i studierna finns patienter som inte svarar alls på behandlingen vilket drar ner snittet. Men med tanke på att detta ofta handlar om patienter där ingen annan behandling hjälpt är det ändå att betrakta som en god effekt.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng