Annons
Framsteg i behandling av glioblastom

Framsteg i behandling av glioblastom

Ett dendritcellsvaccin visar lovande resultat för behandling av hjärntumören glio-
blastom. Även ett godkänt leukemimedel har potential som framtida behandling.

31 maj 2018, kl 12:24
0

Glioblastom är den vanligaste och mest aggressiva hjärntumören hos vuxna. Cancerformen har en dålig prognos och medianöverlevnaden hos patienter som får standardbehandling i form av kirurgi följt av strålning och kemoterapi är cirka 15 månader. Det finns dock patienter som lever betydligt längre än så, men i dagsläget kan man inte förutsäga vilka det är.

Forskare vid University of California i USA har i en fas III-studie, som pågått sedan 2007, undersökt effekten av ett så kallat dendritcellsvaccin vid behandling av glioblastom. I en artikel i Journal of Translational Medicine presenteras nu interimsresultat från studien, som tyder på att vaccinet förlänger överlevnaden vid glioblastom.

Dendritcellsvaccinet framställdes genom att ta dendritceller, en typ av antigenpresenterande celler i immunsystemet, från patienten och lysera dem med tumörmaterial från respektive patients tumör. När cellerna sedan gavs tillbaka till patienterna framkallade det ett riktat immunsvar mot tumören.

Totalt ingick 331 patienter med glioblastom från Storbritannien, USA, Kanada och Tyskland i studien. Utöver standardbehandling randomiserades de till att få antingen dendritcellsvaccinet, som går under benämningen DCVax-L, eller placebo. Två tredjedelar av patienterna randomiserades till vaccingruppen och en tredjedel till att få placebo. Alla patienter erbjöds vaccinet om sjukdomen förvärrades. Det primära effektmåttet var progressionsfri överlevnad och det sekundära måttet var generell överlevnad.

Vaccinbehandlingen gavs som injektioner i armen vid sex tillfällen under första året och två gånger per år därefter. Vaccinet bedömdes också vara vältolererat och biverkningsprofilen i hela studiepopulationen var liknande den som vid enbart standardbehandling.

Den sista patienten inkluderas i studien i november 2015 och eftersom uppföljningen av behandlingarna fortfarande pågår är inte studien avslutad. De nu publicerade interimsresultaten visar att medianöverlevnaden i hela studiepopulationen var 23,1 månader från tid för kirurgi och att drygt 46 procent av samtliga patienter var vid liv efter två år och drygt 25 procent av patienterna efter tre år.

Hundra patienter, vilket motsvarar cirka 30 procent av studiepopulationen, levde längre än så med en medianöverlevnad på drygt 40 månader från kirurgi. Forskarna ska nu fortsätta att följa dessa patienter för att försöka förstå varför de lever så länge.

Eftersom uppföljningen av studien fortfarande pågår är den inte avblindad och är det inte känt vilka av patienterna som fått dendritcellsvaccinet och vilka som fått placebo. Totalt har dock cirka 90 procent av studiedeltagarna fått vaccinbehandlingen vid någon tidpunkt eftersom möjligheten fanns att få vaccinet om sjukdomen förvärrades.

Forskarna kan alltså i nuläget inte säga något exakt om vaccinets effekt, men konstaterar att den generella överlevnaden på drygt 23 månader efter kirurgi är längre än den på mellan 15 och 17 månader som är tidigare dokumenterad och kliniskt känd. Resultaten måste dock följas upp och analyseras ytterligare innan man kan säga något om vaccinets effekt.

I en annan studie publicerad i Science Translational Medicine har forskare vid Clevland Clinic i USA visat att ett redan godkänt läkemedel mot lymfom och leukemi, irbutinib (Imbruvica), även tycks ha effekt vid glioblastom. Forskningen är ännu i tidig fas men i prekliniska studier visade sig substansen bromsa tumörtillväxten och förlänga överlevnaden jämfört med standardbehandling.

Forskarna har också testat irbutinib på mänskliga glioblastom-celler och såg då att substansen, i kombination med strålning, förlängde cellernas överlevnad mer än om den användes för sig själv eller om bara strålning gavs. Behandlingskombinationen hindrade även glioblastomcellerna från att utveckla resistens, vilket annars är vanligt.

Forskarna skriver att dessa tidiga fynd är lovande, men att det krävs mer forskning för att kunna säga något om substansens effekt vid behandling av verkliga patienter. Att substansen redan är godkänd underlättar dock vidare forskning.

– Tack vare att läkemedlet är godkänt av FDA behöver vi inte göra alla långa regulatoriska studier som krävs vid utveckling av en ny behandling och skulle potentiellt kunna starta kliniska studier inom kort, sade Shideng Bao, som lett forskningen, i samband med att studien publicerades.