?Läkemedelsindustrins struktur hindrar att viktiga läkemedel utvecklas?

I Läkemedelsvärlden nr 12 2002, sid 37, diskuterar Bo Holmberg den intressanta iakttagelsen att den moderna läkemedelsforskningen lett till att ?…antalet nya läkemedelskandidater ökat mångfalt. Ändå introduceras det idag färre läkemedel på marknaden än på många år?. Bo Holmberg diskuterar olika orsaker till detta, vilka alla säkert har betydelse. Därutöver vill vi hävda att läkemedelsindustrins nya struktur spelar stor roll.
Om allt vore som för 10-20 år sedan skulle säkert många av de nya läkemedelskandidaterna leda till nya färdiga läkemedel, eftersom tekniken för dokumentationen utvecklats och myndigheternas krav inte avsevärt förändrats. Tidigare fanns det många bolag som opererade internationellt men på begränsade marknader, där de kunde ha lokalt avpassade produkter. De viktigaste av deras läkemedel kunde trots detta få stor spridning genom att de licensierades till andra företag på andra marknader.

Nu har många läkemedelsföretag gått samman och skapat globala organisationer. Dessa nya företag kräver att nya läkemedel ska kunna säljas på alla deras marknader och nå en försäljning av miljarder dollar årligen för att introduceras. Läkemedel för mindre patientgrupper och därmed med mindre försäljningspotential bedöms som ekonomiskt ointressanta och kommer därför inte att utvecklas. Självklart leder detta till att färre läkemedel introduceras än vad som skedde tidigare då vi hade många olika aktörer. Vi tror således inte att det är brister i forskningen heller hos myndigheterna som gjort att allt färre läkemedel introduceras på marknaden. Förklaringen ligger främst i läkemedelsindustrins nya struktur och de marknadsmässiga bedömningarna som görs hos de allt färre och allt större läkemedelsföretagen.