Undersökningen visar att nästan varannan människa (48 procent) i Sverige under den senaste femårsperioden har inlett en antibiotikabehandling. Användningen bland kvinnor (56 procent) är dock högre än bland män (38 procent). Den största användningen ses i åldersgruppen 30-44 år med 58 procent. Andra grupper som oftare påbörjat en kur är offentliganställda, högutbildade och personer med barn.
Bland dem som påbörjat behandling är det 18 procent som avbryter antibiotikakuren. Anledningen till det är att man antingen blivit frisk eller känt av biverkningar. Bland dem som är över 60 år är det dock bara sju procent som avbrutit sin behandling. 16-29-åringar avbryter i störst utsträckning med 23 procent. 16 procent säger att de avbröt behandling eftersom de glömde bort den.
Bland dem som påbörjat en behandling vet i genomsnitt nio av tio vad som menas med att bakterier utvecklar resistens mot antibiotika. Variationen mellan grupperna är liten, men den största osäkerheten finns bland unga och lågutbildade.
– Undersökningen visar på en bra kunskapsnivå om antibiotika i befolkningen. Att så många avbrutit en antibiotikakur tyder dock på vissa kunskapsluckor, säger Otto Cars, infektionsläkare och ordförande i STRAMA.
70 procent av patienterna säger att de fått information om läkemedlet av läkaren eller sköterskan. 30 procent har fått information från bipacksedeln och drygt 30 procent fick information på apoteket. De som fick information på flera olika sätt anser att man fick den tydligaste informationen på apoteket.
Sex av tio av 45-59 åringar anser att de fick den tydligaste informationen på apoteket medan endast två av tio i gruppen 16-29 år anser att de fick den tydligaste informationen på apoteket. Bipacksedeln användes mest av kvinnor, personer i åldrarna 30-44 och av personer med barn.
