Läkemedelsverket backar om leveranskyldighet

Frågan blev aktuell i somras när Tamro nekade ett apotek leverans av ett parallellimporterat läkemedel, eftersom parallellimportören hade ett ?exklusivt? avtal med en konkurrerande kedja. I och med omregleringen fick apoteken rätt att själva förhandla med parallellimportörer om priset på dessa läkemedel, för att kunna öka sin vinst.
I det aktuella fallet innebär leveransvägran att kunden skulle få betala knappt 100 kronor mer för sitt läkemedel.

Läkemedelsverket hävdade först att partihandlare alltid har skyldighet att leverera samtliga läkemedel som omfattas av partihandlarens tillstånd. Men har nu fått backa från den ståndpunkten.
? Samtidigt måste vi respektera de affärsmässiga avtal som parallellimportörer har rätt att träffa med apotekskedjor, säger Tor Gråberg på Läkemedelsverket.

Men det är svårt att förena leveranskyldigheten med de affärsmässiga avtalen, konstaterar myndigheten i sin utredning.
? Och vi ser allvarligt på riskerna, speciellt om ett avtal mellan parallellimportör och apoteksaktör leder till att enskilda kunder inte får tillgång till önskade läkemedel och särskilt problematiskt kan det bli i glesbygd, där möjligheten att vända sig till ett annat apotek är mindre.

Men myndigheten nöjer sig med att konstatera att detta kan bli ett problem och säger sig nu hoppas att de inblandade parterna löser det här så att kunder inte kommer i kläm.
Hurdå?
? Ja, man kan till exempel tänka sig att om parallellföretaget har ett avtal med apotekskedja X och kunden kommer till apotekskedja Y, så kan partihandlaren leverera produkten till Y, men till ett högre pris än det avtalet till X, exemplifierar Tor Gråberg.
? Då tar man inte bort möjligheten att få produkten.
Så på Läkemedelsverket hoppas man, säger Tor Gråberg, på en pragmatisk lösning.
Annars, påpekar Läkemedelsverket, har man möjlighet att vid vite förelägga en partihandlare att leverera ett visst läkemedel till ett angivet apotek.