Annons
Explosionsartad ökning av studier på psilocybin – nu är första ansökan inne
Psilocybinhaltiga svampar. Foto: Istock

Explosionsartad ökning av studier på psilocybin – nu är första ansökan inne

Det kliniska forskningsintresset för den psykedeliska substansen psilocybin har ökat exponentiellt sedan 2020. Häromdagen inlämnades den första ansökan om läkemedelsgodkännande från ett läkemedelsföretag.

16 nov 2026, kl 13:51
0

Annons

Psilocybin är den hallucinogena substans som finns i vissa svampar, ofta kallade magiska svampar.

Redan under 1960-talet väckte substansen intresse som möjlig behandling inom psykiatrin. Den schweiziske kemisten Albert Hofmann, som tidigare hade syntetiserat LSD, isolerade psilocybin 1958.

Läkemedelsföretaget Sandoz började under 1960-talet tillhandahålla substansen under namnet Indocybin för forskning och användning inom psykiatrin. Men forskningen bromsades kraftigt när användningen av psykedeliska droger blev en del av 1960-talets alternativa kultur och myndigheterna införde allt hårdare restriktioner. I USA narkotikaklassades psilocybin 1970 genom Controlled Substances Act. Året därpå omfattades substansen även av FN:s psykotropkonvention, vilket bidrog till en omfattande internationell kontroll.

Forskningen upphörde inte helt men minskade kraftigt under flera decennier. Under 1990-talet började intresset återvända, och under senare år har utvecklingen accelererat.

Kraftig ökning sedan 2020

En systematisk kartläggning i Journal of Psychopharmacology, publicerad online 2025, visar närmast en explosion av registrerade kliniska studier under senare år.

Forskarna vid Humboldtuniversitetet i Berlin analyserade registrerade studier av klassiska psykedeliska substanser, bland annat psilocybin, LSD och DMT, i den amerikanska databasen ClinicalTrials.gov. Under hela perioden 2006–2019 registrerades bara 47 studier. Under de knappt fem följande åren, 2020–2024, registrerades dock hela 194 studier.

Psilocybin var den klart mest studerade psykedeliska substansen i studien och har också kommit längst i den kliniska utvecklingen.

Universiteten dominerar forskningen

Kartläggningen visar också att en stor del av forskningen om psilocybin är prövarinitierade och drivs av universitet. Många undersöker psilocybins möjliga effekter mot olika psykiatriska sjukdomar, framför allt depression, men även beroendetillstånd och andra indikationer.

Samtidigt har läkemedelsindustrins intresse vuxit. Enligt forskarna har utvecklingen successivt gått från huvudsakligen akademiska studier till att även omfatta kommersiella läkemedelsprogram med fokus på regulatoriskt godkännande.

Första läkemedelsansökan

Den mest konkreta illustrationen av denna utveckling kom nyligen från läkemedelsföretaget Compass Pathways. Den 9 november meddelade bolaget att man slutfört sin ansökan till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA om godkännande av COMP360.

Det är en syntetiskt framställd psilocybinberedning som utvecklats för behandling av patienter med behandlingsresistent depression.

Ansökan bygger enligt företaget på två positiva fas 3-studier och en tidigare fas 2b-studie, som tillsammans omfattar över 1 000 deltagare. Bolaget uppger att samtliga tre studier uppnådde sina primära effektmått.

Compass Pathways säger sig planera för en möjlig lansering redan under första halvåret 2027, förutsatt att FDA godkänner läkemedlet.

En ideell forskningsorganisation, Usona Institute, ska enligt medieuppgifter ha lämnat in en motsvarande ansökan redan den 2 november. Organisationen har dock inte offentligt bekräftat uppgiften.

Depression dominerar som indikation

Även en ny systematisk översikt i JAMA Network Open, publicerad i oktober, illustrerar det växande intresset.

Forskare analyserade här 70 publicerade kliniska studier av psilocybin från perioden 2014 till oktober 2024. Antalet vetenskapliga publiceringar ökade tydligt från 2018. Depression var den klart vanligaste indikationen och undersöktes i 47 av studierna, motsvarande 67 procent. I 49 av de 70 studierna, alltså 70 procent, rapporterades positiva behandlingseffekter för den undersökta indikationen.

Men forskarna betonar samtidigt att underlaget har begränsningar, hela 93 procent av studierna omfattade färre än 100 deltagare, och bara fyra studier redovisade en långtidsuppföljning av säkerheten.

Översikten granskade också mediernas rapportering och konstaterade att positiva behandlingsresultat ofta lyftes fram utan motsvarande uppmärksamhet på forskningens begränsningar.

Svensk studie visade snabb men övergående effekt

Även i Sverige bedrivs klinisk forskning om psilocybin. I maj i år publicerade forskare vid Karolinska institutet och Region Stockholm resultaten från den randomiserade fas 2-studien PSIPET i JAMA Network Open. Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat omfattade studien 35 patienter med medelsvår till svår återkommande depression. Patienterna fick en engångsdos psilocybin eller placebo, tillsammans med psykologiskt stöd.

Redan efter åtta dagar hade de psilocybinbehandlade patienterna fått en signifikant större minskning av depressiva symtom än kontrollgruppen. Efter sex veckor var 53 procent av deltagarna i psilocybingruppen i remission, jämfört med sex procent i placebogruppen.

Vid ettårsuppföljningen fanns däremot inte längre någon statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna.

Utmaning att blinda studier

Trots det stora forskningsintresset återstår flera viktiga frågor om hur psilocybinbehandling ska användas i sjukvården.

En särskild metodologisk svårighet är att substansens tydliga psykedeliska effekter kan göra det lätt för deltagare att avgöra om de fått aktiv behandling eller placebo. Det kan förstärka förväntanseffekterna och göra de kliniska resultaten svårare att tolka.

En annan fråga gäller betydelsen av det psykologiska stöd som ofta ges före, under och efter behandlingen. Psykiatriforskaren Mikael Tiger, docent i psykiatri och själv medförfattare till PSIPET-studien, har tidigare lyft fram dessa osäkerheter.

I en reflexion i Läkartidningen i april beskrev han psilocybin tillsammans med psykologisk behandling som lovande mot svårbehandlad depression, men påpekade att positiva resultat i små fas 2-studier inte alltid kan upprepas i större fas 3-prövningar.

– För patienternas skull är det viktigt att vi objektivt förhåller oss till data, med bibehållen optimism när det går, skrev Mikael Tiger.

Det finns dock frågetecken kring behandlingens säkerhet. I en fas 2-studie publicerad i New England Journal of Medicine 2022 rapporterades självmordstankar, självskadebeteende och självmordsrelaterade händelser bland patienter som behandlades med psilocybin. Detta har bland andra psykiatern Göran Högberg uppmärksammat i en kommentar i Läkartidningen. Studien var dock för liten för att avgöra om psilocybin i sig ökar risken för självmordsbeteende. Patienterna hade dessutom behandlingsresistent depression, något som i sig är förenat med en förhöjd suicidrisk.

Läkemedelsvärldens egna sökningar i databasen clincaltrials.gov bekräftar det stora intresset för psilocybin globalt. Totalt 300 registrerade kliniska interventionsstudier av den narkotikaklassade substansen pågår för närvarande globalt, varav 103 befinner sig i rekryteringsfas.

Previous article Läkemedelsbrist kan uppstå redan innan nya miljöavgifter införs
Nästa artikel Läkemedelspodden om blodfetter, statiner och biverkningar