Skillnaderna mellan kvinnors och mäns läkemedelsanvändning har minskat kraftigt i Danmark under de senaste 20 åren, att döma av en stor registerstudie som publicerades i The Lancet Regional Health – Europe häromdagen.
Forskarna vid Syddansk Universitet analyserade landets nationella läkemedelsregister och jämförde uttagen av receptbelagda läkemedel under åren 2005, 2015 och 2025.
Studien omfattade hela den vuxna danska befolkningen: närmare fem miljoner personer under det senaste undersökta året 2025.
Resultaten visar att kvinnor alltjämt använder mer läkemedel än män. Men skillnaderna har minskat ordentligt under de senaste två decennierna.
Medan kvinnorna stod för 60 procent av den totala läkemedelsvolymen 2005, hade andelen sjunkit till 55 procent 2015 och 52 procent 2025 mätt i definierade dygnsdoser, DDD.
Män använder mer läkemedel efter 55 års ålder
Kvinnors högre läkemedelsanvändning är särskilt tydlig i yngre vuxenåldrar, där bland annat preventivmedel spelar en stor roll. Men skillnaderna minskar med åldern. Från omkring 55 års ålder använder faktiskt män mer läkemedel än kvinnor räknat i förbrukad läkemedelsvolym.
En viktig förklaring är den ökande användningen av hjärt-kärlläkemedel bland män i medelåldern och uppåt. Kvinnor utvecklar i genomsnitt åderförfettning 11–13 år senare i livet jämfört med män, enligt den stora svenska befolkningsstudien SCAPIS.
Kvinnor använder mer psykofarmaka
Kvinnor har dock en högre användning av flera läkemedelsgrupper som påverkar centrala nervsystemet. Det gäller bland annat antidepressiva läkemedel, sömnmedel och antipsykotiska läkemedel. År 2025 var användningen av ADHD-läkemedel 25 procent högre bland kvinnor än bland män efter justering för ålder.
Män dominerar inom hjärt-kärlläkemedel
Män använder fortfarande oftare många läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar. Det gäller bland annat blodproppsförebyggande läkemedel, ACE-hämmare och blodfettssänkande läkemedel.
Men bilden är inte helt entydig. 2025 var användningen av tiaziddiuretika 19 procent högre bland kvinnor än bland män efter åldersjustering.
GLP-1-läkemedel mycket vanligare hos kvinnor
En annan tydlig förändring gäller blodsockersänkande läkemedel som inte är insulin. Historiskt har dessa använts oftare av män. Men 2025 var användningen åtta procent högre bland kvinnor än bland män, efter åldersjustering.
En viktig förklaring är enligt forskarna den kraftigt ökade användningen av GLP-1-läkemedel och närbesläktade behandlingar, inklusive tirzepatid.
I en separat analys fann forskarna att användningen av dessa läkemedel var ungefär dubbelt så hög bland kvinnor som bland män.
Fler yngre kvinnor använder många läkemedel
Studien visar också tydliga könsskillnader när det gäller polyfarmaci, något som forskarna definierade som uttag av minst fem olika läkemedel under ett kalenderår.
Bland personer mellan 18 och 24 år hade 10 procent av kvinnorna hämtat ut minst fem läkemedel under 2025, jämfört med 2,5 procent av männen.
Skillnaderna minskade dock med åldern. Efter 65 års ålder var polyfarmaci ungefär lika vanligt bland kvinnor och män.
Forskarna understryker att skillnaderna i läkemedelsanvändning inte automatiskt innebär att kvinnor och män behandlas ojämlikt. De kan bland annat bero på skillnader i sjuklighet, diagnostik och vårdkontakter.
Äldre svensk studie visade stora skillnader
I Sverige undersöktes könsskillnaderna i läkemedelsanvändningen i en stor registerstudie som publicerades i BMJ Open 2013. Där analyserade forskare, däribland Björn Wettermark och Desirée Loikas, samtliga receptläkemedel som expedierades till den svenska befolkningen under 2010.
Resultaten visade att 76 procent av kvinnorna och 59 procent av männen hade hämtat ut minst ett receptbelagt läkemedel under året. Betydande könsskillnader konstaterades också i 48 av 50 undersökta läkemedelsgrupper.
Forskarna bedömde att vissa skillnader kunde förklaras av sjuklighet och biologiska faktorer, medan andra var svårare att motivera medicinskt och skulle kunna tyda på ojämlik behandling.
En viktig metodskillnad är att den svenska studien var en tvärsnittsanalys av ett enda år, 2010, medan den danska studien alltså jämförde läkemedelsanvändningen vid tre tidpunkter under en 20-årsperiod.