Annons
Koksalt i näsan kan minska behovet av antibiotika enligt stor brittisk studie
Nässprej med koksalt minskade antalet dagar med förkylningssymtom i en stor brittisk studie.

Koksalt i näsan kan minska behovet av antibiotika enligt stor brittisk studie

Koksaltlösning i näsan kan minska antalet dagar med symtom vid förkylning och andra luftvägsinfektioner – och behovet av antibiotika. Det visar en brittisk studie. Strama sprider nu metoden som evidensbaserad egenvård vid förkylning.

6 okt 2026, kl 10:50
0

Annons


Nässprej med vanlig koksaltlösning skulle kunna bli ett enkelt verktyg för att minska såväl luftvägssymtom som antibiotikaanvändning.

Det är slutsatsen av den stora brittiska Immune Defence-studien, vars långtidsresultat nyligen publicerades i British Journal of General Practice, BJGP.

– Effekten är väldigt tydlig. Antibiotikaanvändningen minskade med 25 procent i den grupp som använde koksaltlösning och det gör resultaten mycket intressanta, säger Maria Hess-Wargbaner, specialistläkare i allmänmedicin och ordförande för Strama Västra Götaland till VGR:s digitala nyhetskanal VGR Fokus.

Nästan 14 000 deltagare

I den randomiserade studien ingick 13 799 vuxna vid 332 brittiska vårdcentraler. Deltagarna hade antingen minst en riskfaktor för ett allvarligare förlopp vid luftvägsinfektion, eller angav att de brukade ha minst tre luftvägsinfektioner per år.

Deltagarna lottades till fyra grupper. En fick sedvanlig vård, en använde en gelbaserad nässprej, en använde nässprej med isoton koksaltlösning och den fjärde gruppen fick tillgång till en webbaserad intervention med råd om bland annat fysisk aktivitet och stresshantering.

De som använde koksaltsprej instruerades att ta två sprejningar i vardera näsborren vid första tecken på luftvägsinfektion eller efter misstänkt exponering för smitta, upp till sex gånger per dag.

De första resultaten från studien publicerades redan 2024 i Lancet Respiratory Medicine. Nu har forskarna redovisat uppföljningen efter tolv månader i BJGP.

Fyra färre sjukdagar

Efter ett år hade deltagarna som fått sedvanlig vård i genomsnitt haft 21,8 dagar med luftvägssjukdom. Motsvarande siffra bland dem som använde koksaltsprej var 17,7 dagar. Även den gelbaserade nässprejen gav en liknande minskning, till 17,8 dagar.

Forskarna såg också att symtomen blev lindrigare och antalet förlorade arbetsdagar färre. I koksaltgruppen registrerades dessutom färre antibiotikakurer och färre besök i primärvården än i gruppen som fick sedvanlig vård.

Bland deltagare som redan före studien hade återkommande luftvägsinfektioner var effekten av koksaltsprejen särskilt tydlig.

– Det är fascinerande att det var så stor effekt på patienternas symtom och antalet sjukdagar av en så enkel behandling som saltvatten. Nässprayen är billig och lätt att använda, säger Karin Rystedt, specialistläkare i allmänmedicin och medicine doktor vid Strama Västra Götaland, till VGR Fokus.

Strama satsar på koksalt

Strama Västra Götaland bedömer studien som välgjord och resultaten som robusta. Organisationen har därför startat en informationskampanj riktad både till allmänheten och till primärvården. Information om koksaltsprej finns även på 1177 i Västra Götaland och affischer med QR-koder distribueras till vårdcentraler och jourcentraler.

– Vi vill lyfta fram koksaltlösning som evidensbaserad egenvård vid förkylningssymtom och vänder oss både till allmänheten och vården, säger Karin Rystedt.

Koksalt är inte något helt nytt i Stramas behandlingsrekommendationer. I de nationella rekommendationerna för vanliga infektioner i öppenvård anges nässköljning med koksalt som ett alternativ för symtomatisk egenvård vid akut viral rinosinuit.

Det nya med Immune Defence-studien är att en stor randomiserad studie pekar på att regelbunden användning tidigt vid luftvägsinfektion även kan påverka den samlade sjukdomsbördan och antibiotikaanvändningen.

Resultaten behöver samtidigt tolkas utifrån att studien är genomförd i Storbritannien och i en utvald patientgrupp. Deltagarna hade riskfaktorer för komplikationer eller återkommande luftvägsinfektioner, vilket gör att resultaten inte utan vidare kan överföras till alla friska personer som drabbas av en vanlig förkylning.

Effekten på antibiotikaanvändningen kan också bli mindre i Sverige än i Storbritannien där antibiotikaförskrivningen vid luftvägsinfektioner redan är restriktiv.

Strama anser ändå att resultaten är intressanta ur resistenssynpunkt. Om en billig och enkel egenvårdsåtgärd kan minska antalet luftvägsinfektioner, vårdkontakter och antibiotikakurer kan även en måttlig effekt få betydelse på befolkningsnivå, menar man.

Previous article Blodförtunnande kopplas till färre komplikationer vid levercirros