Måndagen 6 september i år passerade viktnedgångsläkemedlet Mounjaro, med den aktiva substansen tirzepatid, en försäljning på två miljarder kronor i Sverige. Det visar nya data från E-hälsomyndigheten som Läkemedelsvärlden begärt ut.
Redan i slutet av förra året blev Mounjaro det mest sålda läkemedlet i Sverige och har sedan dess legat kvar på förstaplatsen i försäljningsligan varje månad. Och intresset bara ökar. I början av året såldes Mounjaro för strax under 200 miljoner kronor per månad medan i augusti månad hade försäljningen passerat 300 miljoner kronor.
”En enorm efterfrågan”
Tidigare i år publicerade Läkemedelsvärlden en artikel som förutspådde att Mounjaro skulle kunna bli det första läkemedlet i Sverige som såldes för över två miljarder kronor på ett år. Nu är den gränsen redan passerad och det ser inte helt osannolikt ut att Mounjaro till och med kan passera tre miljarder i försäljning innan året är slut.
– Det visar på en enorm efterfrågan. Och eftersom det är ett läkemedel som saknar förmån och patienterna står för hela kostnaden själva så måste man ändå tolka den här stora efterfrågan som att behandlingen fungerar, säger Jenny Kindblom, professor i klinisk farmakologi vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Nya möjligheter till behandling
Hon pekar på att effekten på viktnedgång för den aktiva substansen i Mounjaro, tirzepatid, i studier framstår som större än för substansen i Wegovy, semaglutid.
– Semaglutid har ju också väldigt god dokumentation för viktnedgång, men både studier och den kliniska erfarenheten visar att tirzepatid är ännu effektivare för viktnedgång – i alla fall i den tidigare maxdosen av semaglutid på 2,4 mg. Nu finns ju semaglutid i en ännu högre dos, 7,2 mg, säger hon.
Som läkare med stort intresse för obesitas gläds hon över de nya möjligheter till behandling som de nya läkemedlen ger.
– Medicinskt sett så tycker jag att det är otroligt spännande att vi efter så lång tids letande efter någonting som skulle kunna hjälpa mänskligheten med vikten, faktiskt har hittat inte bara ett preparat utan flera. Och det är ju ännu fler på väg som faktiskt verkar både effektiva och säkra.
Hon berättar om ett äldre viktnedgångsläkemedel, rimonabant (Acomplia), som drogs in 2009 efter omfattande rapporter om självmord i samband med behandlingen.
– Jag minns några sådana biverkningsrapporter, de gjorde starkt intryck på mig och det var väldigt obehagligt förstås, säger hon.
”Skevt när kirurgi är billigare”
De nya viktnedgångsbehandlingarna står helt utanför läkemedelsförmånssystemet. Något som kan göra att personer som inte har den ekonomiska möjligheten att betala de 50 000 till 60 000 kronor om året som en behandling kostar avstår, trots att de medicinskt skulle behöva behandlingen.
– Det är otillfredsställande att behandlingen inte är tillgänglig för alla. Det uppstår också en lite skev situation eftersom det i dagsläget är en billigare lösning att genomgå kirurgi. Det är ju ett ingrepp som man inte kan få ogjort. Det blir lite olyckligt när kostnadsaspekten styr det här valet, tänker jag, säger Jenny Kindblom.
Hon tror dock att frågan om förmån för dessa medel sannolikt kommer att förändras, men att det kommer att ta lite tid.
– Jag är av åsikten att det finns grupper som borde kunna få det här inom förmån och att vi måste kunna hitta ett sätt för det. Men de här läkemedlen utmanar våra välfärdssystem, helt klart. Men nu har de här preparaten kommit, de verkar vara både effektiva och säkra. Vi är ännu bara i början, vi kommer att ha dessa preparat under lång tid framöver. Och våra välfärdssystem behöver anpassas och det tar lite tid. Jag tror inte att de kommer vara utanför förmån, för alla, jämt framöver, men man kanske får acceptera att vi tar det steg för steg, säger hon.
”Effekt på hjärthälsa stärker nyttan”
Hon pekar också på vikten av några nyare studier som visar effekt på hjärtkärlhälsa för dessa preparat där semaglutid har visats förebygga hjärt-kärlhändelser som hjärtinfarkt, stroke och hjärtdöd och tirzepatid har visats förbygga sjukhusinläggning för hjärtsvikt.
– Det är väldigt intressant och det har inte varit så vanligt i obesitasvärlden att man har tittat på den typen av hårda utfall. Det stärker ju nyttan som de här preparaten kan ha och jag tror att det också stärker chansen att de kan få ingå i förmånssystemet så småningom. Det är viktiga studier tycker jag, säger hon.
