Fallet, som beskrivs i The Lancet, är det första där ett djurorgan fungerat som en brygga till en transplantation med ett mänskligt organ.
En amerikansk patient fick den genredigerade grisnjuren inopererad vid Massachusetts General Hospital i januari 2025. Han hade njursvikt och behandlades med dialys i väntan på en mänsklig donatornjure.
Grisnjuren började fungera direkt efter transplantationen. Ett tidigt tecken på avstötning kunde behandlas och under 271 dagar klarade sig patienten utan dialys. Det är den längsta dialysfria perioden som hittills rapporterats efter transplantation av en grisnjure till en levande människa.
Grisnjuren slutade fungera
Efter omkring sex månader minskade läkarna den immundämpande behandlingen på grund av en infektion. Därefter utvecklade grisnjuren skador och inflammation i de små blodkärlen. Njurfunktionen försämrades successivt och organet opererades bort efter 271 dagar.
Patienten fick återgå till dialys. I januari 2026 kunde han transplanteras med en njure från en avliden mänsklig donator. Den nya njuren började fungera omedelbart.
Forskarna såg inga tecken på att transplantationen med grisnjuren hade lett till att patienten utvecklat antikroppar som försvårade den efterföljande transplantationen. De upptäckte inte heller någon överföring av smittämnen från grisen till patienten. Här beskrivs fallet närmare av forskare vid Harvard Medical School och Massachusetts General Hospital.
Kan bli en brygga till mänskligt organ
Resultaten visar enligt forskarna att organ från genredigerade grisar skulle kunna användas som en tillfällig behandling för patienter som väntar på en mänsklig njure. På längre sikt hoppas de att så kallad xenotransplantation även ska kunna bli en varaktig behandling.
Samtidigt visar förloppet att metoden fortfarande har begränsningar. Forskarna framhåller bland annat behovet av att utveckla den immundämpande behandlingen, genredigeringen av donatordjuren och övervakningen efter transplantationen.
Väcker medicinsk-etiska frågor
Xenotransplantation innebär att levande celler, vävnader eller organ överförs från djur till människa. Tekniken kan på sikt bidra till att minska bristen på donerade organ, men väcker också etiska frågor.
Statens medicinsk-etiska råd, Smer, efterlyste 2022 en bred svensk samhällsdebatt om xenotransplantation. Rådet pekade bland annat på djurens välfärd, riskerna för överföring av smitta och vilka krav som bör ställas på information och samtycke från patienter.
Smer ansåg också att ett regelverk måste finnas på plats innan kliniska försök med xenotransplantation kan bli aktuella i Sverige.
