Sedan det 90-talet uppdateras de internationella riktlinjerna för astma från GINA, Global initiative for asthma, utifrån ny evidens – senast i maj 2026 (1). Här i Sverige uppdaterade Läkemedelsverket sina behandlingsrekommendationer för astma senast 2023 (2), och dessförinnan 2015. I ett föränderligt behandlingslandskap med högt forskningstempo som astma är detta något som riskerar att försvåra evidensbaserad och patientcentrerad astmavård. Svenska astmapatienter ska inte behöva vänta flera år på nationella rekommendationer som speglar det aktuella kunskapsläget.
Märks främst i primärvården
Undertecknade utgör ett informellt nätverk av lungspecialister och astmaintresserade primärvårdsläkare från olika delar av landet. Vi har i vår kliniska verksamhet sett astmavården förändras under senare år, både genom nya läkemedel och genom ökad kunskap om astmasjukdomen. Merparten av Sveriges astmapatienter behandlas i primärvården, och det är också där eftersläpningen i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer märks tydligast.
När internationella och nationella rekommendationer skiljer sig åt försvåras implementeringen av ny kunskap i klinisk praxis, särskilt i primärvården. Det leder också till större variation i behandlingen mellan olika vårdenheter och regioner,, vilket försvårar jämförelser och nationell kvalitetsuppföljning.
Några exempel
Ett exempel på hur glappet till forskningsfronten vuxit i Läkemedelsverkets rekommendationer syns i den så kallade behandlingstrappans steg 1 och 2. De internationella riktlinjerna från GINA rekommenderar här i första hand behandling med inhalationssteroider plus formoterol vid behov i båda stegen, i första hand att både steg 1 och steg 2 behandlas med inhalationssteroid (ICS) plus formoterol vid behov, medan Läkemedelsverkets rekommendation innebär en mer komplex behandling med större risk för felbehandling. Den senare berövar också patienten ett viktigt verktyg för att själv kunna hantera astmasjukdomens naturliga variabilitet genom att anpassa sin behandling.
Även högre upp i behandlingstrappan är skillnaderna påtagliga. GINA rekommenderar inte längre inhalationssteroider i hög dos, eftersom högre doser sällan ger motsvarande klinisk nytta. Samtidigt pekar nya data från finska och svenska observationsstudier på ökad risk för systembiverkningar och långtidskomplikationer vid högdosbehandling (4,5).
Ytterligare ett exempel på olyckliga skillnader mellan svenska och internationella rekommendationer är begreppet FABA (fast-acting beta-2 agonist), som Läkemedelverkets riktlinjer lanserade 2023. Detta som samlingsnamn för läkemedel av typen snabbverkande beta-2-agonister. FABA är inte internationellt etablerat och saknar entydig definition. I stället för att förenkla riskerar det att skapa ytterligare begreppsförvirring i en redan komplex och för de flesta primärvårdsläkare svårgenomtränglig flora av facktermer och förkortningar.
Se över arbetsmodellen!
Mot denna bakgrund välkomnar vi att regeringen nu har gett Socialstyrelsen i uppdrag att löpande följa upp och vid behov revidera de nationella riktlinjerna för astma inom ramen för den nationella allergistrategin (6). Samma ambition att hålla kunskapsstödet aktuellt behöver även prägla Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer. Vi uppmanar med detta debattinlägg Läkemedelsverket att se över modellen för hur de svenska astmarekommendationerna tas fram och hålls aktuella.
Vi rekommenderar en grundlig revidering minst vart femte år, med en lättare översyn vartannat eller helst varje år där en mindre expertgrupp systematiskt går igenom GINA:s uppdateringar och bedömer vilka förändringar som kan och bör införas i svensk praxis.
Liknande dynamiska arbetssätt, med riktlinjer som ligger nära GINA och/eller levande riktlinjer som kan justeras löpande när ny kliniskt relevant evidens tillkommer, används idag i våra nordiska grannländer. Erfarenheterna från Danmark, Norge och Finland visar att en mer agil och transparent process än den svenska är möjlig. För att förbli hållbar och relevant måste svensk astmavård följa evidensen i realtid.
Christer Janson, överläkare och professor i lungmedicin och allergologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala
Georgia Papapostolou, specialistläkare i allergologi vid Allergicentrum i Malmö
Per Rönmark, specialistläkare i allmänmedicin, Nyköping och Kiruna
Björn Stridh, specialistläkare i allmänmedicin, Kry Vårdcentral Gallerian, Stockholm
Denna debattartikel har författats av externa experter inom ramen för ett initiativ från AstraZeneca och experterna har erhållit ersättning för detta arbete. Författarna har granskat och godkänt innehållet och ansvarar för de ställningstaganden som framförs.
