Sverige har länge varit det enda landet i EU som inte använt metoden NAT (nucleic acid testing) för rutinmässig smittscreening av blodgivare. Men nu pågår en nationell omställning där landets regioner stegvis inför tekniken. Efter att Region Skåne agerat pilotregion under hösten, följer nu Region Jämtland Härjedalen efter.
Säkrare och snabbare analyser
NAT-testning innebär ett betydelsefullt lyft för blodsäkerheten. Metoden kan identifiera virus som hiv, hepatit B och hepatit D betydligt snabbare efter ett smittotillfälle än de testmetoder som tidigare använts. Genom att hitta smittämnen tidigare förkortas det så kallade ”fönstret” – den tid från smitta till dess att det går att upptäcka i ett test.
Regionerna har tidigare tvekat inför införandet på grund av kostnaderna, men processen har nu tagit fart tack vare statliga tillskott. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att driva på utvecklingen, och senast i augusti 2027 måste samtliga svenska blodverksamheter ha tekniken på plats för att leva upp till en ny EU-förordning.
Nya regler ger fler givare
Den främsta vinsten för allmänheten är att NAT-testningen möjliggör Socialstyrelsens nya, mer generösa föreskrifter för blodgivning. En förutsättning för att få tillämpa de nya reglerna är nämligen att blodcentralen har infört den nya testmetoden.
Utöver ökad rättvisa är förhoppningen att de nya rutinerna ska stärka den nationella blodförsörjningen och beredskapen. Eftersom införandet kräver både ny utrustning, utbildning och ibland anpassning av lokaler, sker utrullningen successivt region för region under de kommande åren.
