Under perioden 2018 till 2025 har marknaden för obesitasläkemedel i Sverige genomgått en radikal förändring. Från att ha varit en relativt begränsad behandlingsform med totala kostnader på cirka 13,5 miljoner kronor år 2018, uppskattas kostnaderna för 2025 uppgå till cirka 2 miljarder kronor. Den främsta drivkraften bakom ökningen är GLP-1-analoger, såsom tirzepatid och semaglutid.
Patienterna står för 99 procent av kostnaderna
Trots den stora efterfrågan står patienterna i dag för 99 procent av kostnaderna. Detta beror på att endast ett preparat, orlistat, ingår i högkostnadsskyddet, och då endast med specifika begränsningar.
Socialstyrelsen konstaterar i sin utvärdering att de höga kostnaderna skapar en uttalad ojämlikhet inom vården. Många patienter uppger att de inte har råd att påbörja eller upprätthålla en behandling som inte är subventionerad.
”Så länge aptitreglerande läkemedel inte kan hämtas ut inom förmånerna kommer ojämlikheten i vård vid obesitas öka ytterligare”, skriver myndigheten i sin utvärdering.
För vuxna sker den största delen av läkemedelsförskrivningen i dag inom primärvården, vilket ses som en del i den nationella omställningen till en nära vård. För barn ser trenden annorlunda ut; där har förskrivningen i stället flyttats mot den specialiserade vården, vilket är i linje med nationella rekommendationer för barnobesitas.
Nästan var femte person lever med obesitas
– Obesitas är en kronisk sjukdom som fortfarande inte tas på tillräckligt stort allvar i vården. Många patienter möts av stigma, okunskap och en vård som inte är anpassad för långsiktig behandling. Nästan var femte person i Sverige lever med obesitas, men långt ifrån alla får den vård de behöver, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Socialstyrelsen har nu fått i uppdrag av regeringen att fördjupa analysen av läkemedelsanvändningen, med en slutredovisning planerad till december 2026.
