Regeringen vill att Socialstyrelsen kartlägger obesitasläkemedel och deras användning i Sverige. Syftet är att få en bättre bild av hur de nya läkemedlen mot obesitas används. Vilka patientgrupper får dem? Finns det skillnader i förskrivningsmönster mellan regioner och vårdgivare?
– När nya läkemedel förändrar behandlingen av obesitas behöver vi följa utvecklingen noggrant. Uppdraget att kartlägga och analysera användningen handlar ytterst om att kombinera medicinska framsteg med en ändamålsenlig förskrivning, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) i ett pressmeddelande.
Lavinartad ökning
Introduktionen av de nya läkemedlen semaglutid och tirzepatid mot obesitas har de senaste åren följts av en lavinartat ökad förskrivning. Under 2025 sålde svenska apotek, enligt Dagens medicin, för 2,3 miljarder kronor. Det var tre gånger så mycket som året innan. Eftersom inget av läkemedlen är subventionerat betalar patienterna hela kostnaden själva.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, sköt nyligen ännu en gång upp beslutet om eventuell subvention av obesitasläkemedlet Wegovy (semaglutid), som Läkemedelsvärlden rapporterade.
Det nya uppdraget till Socialstyrelsen att kartlägga obesitasläkemedel är ett tillägg till ett tidigare uppdrag. Det handlar om det uppdrag som myndigheten fick 2024 och som handlar om att analysera obesitasvården.
Delredovisning i vår
I uppdraget till Socialstyrelsen ingår bland annat att analysera andelen förskrivningar inom respektive utanför läkemedelsförmånerna (i dagsläget är det äldre läkemedlet orlistat det enda obesitasläkemedlet inom förmånen). Socialstyrelsen ska även titta på eventuella regionala skillnader i förskrivningsmönster och skillnader mellan vårdgivare med olika ägarformer.
En första delredovisning ska lämnas senast den 30 maj 2026.
