Annons
SVERIGES STRATEGI MOT ANTIMIKROBIELL RESISTENS 2026–2035
”Vi behöver kämpa för att behålla nuläget”
Socialminister Jakob Forssmed (KD) presenterade Sveriges nya AMR-strategi. Foton: Skärmavbildning och Istock.

”Vi behöver kämpa för att behålla nuläget”

Socialminister Jakob Forssmed presenterade i dag den nya svenska strategin mot antimikrobiell resistens.

17 nov 2025, kl 11:53
0

Annons

Sverige får nu för första gången en tioårig strategi mot antimikrobiell resistens. Den innehåller tio målområden och många tidsatta delmål. Strategin berör både människors och djurs hälsa och vänder sig inte bara till vården utan till de flesta samhällssektorer.

– Strategin bygger på att hela samhället måste samarbeta. Ingen sektor kan lösa detta ensam, alla delar hänger ihop. Vi kan inte utrota antibiotikaresistens och annan antimikrobiell resistens, men vi kan fördröja resistensutvecklingen, framhöll socialminister Jakob Forssmed när han presenterade den nya strategin vid en pressträff på måndagen.

Flera hundra dödsfall om året

Den första svenska nationella strategin mot antibiotikaresistens gällde tidsperioden 2016–2019. Den blev uppdaterad för perioden 2020–2023 och förlängdes för åren 2024–2025.

– Sverige är på många sätt ett föregångsland när det gäller arbetet mot antimikrobiell resistens. Men nu lägger vi fram en ny, kraftfullare och mer långsiktig strategi, sa Jakob Forssmed.

Han beskrev det allvarliga länge som världen befinner sig i, med över en miljon dödsfall på ett år på grund av antibiotikaresistens och en ökning även av andra typer av antimikrobiell resistens, bland annat i form av resistenta svampinfektioner. Han framhöll också att även om Sverige ligger bra till jämfört med flertalet andra länder i världen så växer problemen hos oss också:

– Flera hundra svenskar dör varje år av antibiotikaresistenta infektioner.

Målområden med tidsatta mål

Den nya strategins tio övergripande målområden (se faktarutan) knyter an till den globala överenskommelse som världens länder träffade vid FNs högnivåmöte om antimikrobiell resistens i fjol.

Inom varje målområde finns tidsatta mål. Många av dessa går ut på att se till att nivåerna av antibiotikaresistens inte ökar snabbare än hittills och att användningen av antibiotika till människor och djur ligger kvar på dagens siffror.

– Målen i strategin är ofta att läget inte ska förvärras. Det är högt satta mål. Vi behöver kämpa för att behålla nuläget, sa Jakob Forssmed.

Strategins tio målområden

  • Säkerställa koordinerade strukturer i arbetet mot antimikrobiell resistens för en långsiktig hantering av ett tvärsektoriellt problem.
  • Kommunikation och ökad kunskap om antibiotika resistens och motåtgärder som leder till beteende förändringar i hela samhället.
  • Aktivt och pådrivande arbete för att antimikrobiell resistens ska uppmärksammas och hanteras genom globalt samarbete.
  • Kontinuerlig och god övervakning av antimikrobiell resistens.
  • Fortsatt ansvarsfull användning av antibiotika och god uppföljning av användningen.
  • Minskad uppkomst och spridning av infektioner inklusive vårdrelaterade infektioner bland människor.
  • Friska djur och säkra livsmedel genom förebyggande åtgärder.
  • Förstärkta förebyggande åtgärder för att begränsa utsläpp i miljön.
  • Säkerställa tillförlitlig tillgång till antibiotika samt effektiva diagnostiska tester.
  • Forskning och innovation som bidrar till att motverka antimikrobiell resistens.

Källa: Sveriges strategi mot antimikrobiell resistens 2026-–2035

Previous article Genterapi mot sällsynt syndrom får klarsignal
Nästa artikel Avloppsvatten är sällan grogrund för resistens