De flesta av de drygt 30 aktörer som har svarat på remissen ställer sig bakom förslaget om farmaceutsortiment. Men flera varnar också för brister i förslaget och pekar på att Läkemedelsverket har missat viktiga detaljer i sin rapport.
Många remissvar om farmaceutsortiment
Som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat är farmaceutsortimentet tänkt att bli en ny kategori läkemedel som inte kräver recept, men som ska säljas bakom disk och endast efter rådgivning. Syftet är att öka tillgängligheten till läkemedel och att fler preparat ska kunna säljas utan recept. Kategorin kallas även ”Receptfria läkemedel med särskilda krav på rådgivning”.
Några remissinstanser är dock oroliga för patientsäkerheten, bland annat för självmordsrisken, och vill ha en tydligare konsekvensanalys av det nya sättet att erbjuda läkemedel. ”Särskilt bör analysen belysa riskerna för upprepad uthämtning i suicidalt syfte, samt att patienter med hälsooro riskerar att få läkemedel utan medicinsk indikation. Dessa patientgrupper är ofta svåra att identifiera”, skriver Folkhälsomyndigheten.
På samma linje går Socialstyrelsen. När ett receptbelagt läkemedel börjar säljas utan recept går det inte längre att följa upp försäljningen på individnivå via Läkemedelsregistret, påpekar myndigheten. ”Vi saknar en konsekvensbeskrivning av påverkan på uppföljning av läkemedelsanvändning på individnivå”, skriver myndigheten i sitt remissvar.
Patientsäkerheten oroar
Även Läkemedelsverket, som tog fram förslaget förra året, pekar nu i sitt eget remissvar på risker för patientsäkerheten. Myndigheten varnar för att en större tillgänglighet till exempelvis smärtstillande i små förpackningar kan öka risken för självskada och självmord bland barn och unga.
En annan aktör som tar upp patientsäkerheten är Sveriges Farmaceuter, som vill se åtgärder som minskar risken för felanvändning, till exempel att antalet förpackningar som får säljas vid ett tillfälle begränsas.
Sveriges Farmaceuter varnar också för potentiella arbetsmiljöproblem. Förbundet befarar att det nya sortimentet kan leda till en mer pressad arbetsmiljö för personalen. ”När kunder nekas köp av läkemedel kan hotfulla situationer uppstå”, skriver man i sitt remissvar, och vill att det tydligt framgår i både utbildningsmaterial och kundinformation när försäljning får nekas. Men över lag får förslaget ändå tummen upp av Sveriges Farmaceuter – inte minst för att det stärker yrkesgruppens roll i rådgivning och läkemedelshantering, något som även Apotekarsocieteten tar upp.
Ris och ros
Läkemedelsvärlden har tidigare rapporterat om Svenska läkaresällskapets sågning av förslaget. Organisationen tycker inte att utredningen visar på någon tydlig nytta, eller hur eventuella fördelar står i relation till samhällsprioriteringar och kostnader.
Läkarförbundet gör en delvis annan bedömning. I sitt remissvar välkomnar fackförbundet att förslaget inte förändrar kriterierna för vilka läkemedel som får vara receptfria. Organisationen menar också att syftet med ett farmaceutsortiment inte ska vara att sänka tröskeln för receptfrihet eller att ge farmaceuter någon form av förskrivningsrätt, utan att stärka patientsäkerheten och minska risker för folkhälsa och miljö, vilket ses som positivt.
Läkarförbundet konstaterar att det redan i dag finns överenskommelser inom apoteksbranschen om att vissa receptfria läkemedel bara ska säljas efter rådgivning, men att ”vår erfarenhet är att kvaliteten på denna rådgivning varierar”. ”Rådgivningsmaterial som granskas av Läkemedelsverket kan bidra till att apotekskunder får likvärdiga råd av hög kvalitet”, menar förbundet.
Rådgivningsmaterialet central fråga
Men just rådgivningsmaterialet är ett huvudbry för flera remissinstanser.
Sveriges Apoteksförening lyfter i sitt svar att man inte vill att besluten om rådgivning ska bli ”för detaljerade”. De måste bygga på att farmaceuterna har kompetens att både ge råd och neka köp i de fall man anser att personen inte gagnas av läkemedlet. I stället för att kräva att det ska finnas rådgivningsmaterial är det bättre att Läkemedelsverket beslutar om vilka krav som ska ställas på rådgivningen, som att man måste fråga om kontraindikationer, anser apoteksföreningen.
Även Läkemedelshandlarna är kritiska till att ha ett särskilt rådgivningsmaterial. ”Vi ser att farmaceuterna har tillräcklig kompetens för att kunna hantera detta och att information finns tillgänglig i bipacksedel och produktresumé”, skriver branschföreningen.
Också Apotekarsocieteten lyfter frågor om rådgivningen, men ur ett annat perspektiv. Organisationen vill ha klarhet i hur det produktspecifika materialet ska skilja sig från produktresumé och bipacksedel, hur det ska granskas och uppdateras, och vem som ska ansvara för farmaceuternas vidareutbildning för att kunna ge rätt råd.
Lif vill snabba på receptfrihet
I sin rapport föreslår Läkemedelsverket att marknadsledande företag ska ha uppgiften att ta fram rådgivningsmaterialet. Det tycker Läkemedelsindustriföreningen (Lif) är en god idé. Materialet bör, enligt Lif, baseras på produktresumén och göras digitalt tillgängligt via Fass – för såväl apotekspersonal som kunder.
Föreningen vill också att det tydligt framgår att produkterna omfattas av samma marknadsföringsregler som andra receptfria läkemedel. Samtidigt uppmanar Lif regeringen att se till att fler receptbelagda läkemedel snabbare blir receptfria – och att Läkemedelsverket drar lärdom av internationella exempel, ”särskilt från England, som har ett betydligt bredare farmaceutsortiment än till exempel Norge”.
