DEBATT. Kosttillskott och örtpreparat marknadsförs som hälsosamma och naturliga – men kan orsaka allvarlig leverskada. Det är dags att svensk vård och tillsyn agerar innan fler patienter drabbas.
Föreställningen att ”naturligt” betyder ”ofarligt” är djupt rotad, men farlig. Allt fler patienter insjuknar i leverskador kopplade till växtbaserade kosttillskott och detoxprodukter. Ofta används produkterna i tron att de ”rensar levern” eller ”stärker immunförsvaret”.
En aktuell genomgång i Medscape visar att växtinducerad leverskada, på engelska Herbal-Induced liver injury (HILI) står för upp till 20 procent av alla fall av läkemedelsinducerad leverskada i USA. Liknande tendenser ses även i Europa. De drabbade är sällan extremanvändare, ofta handlar det om personer som bara vill leva lite hälsosammare.
Kosttillskott utan säkerhetskrav
Till skillnad från läkemedel behöver växtbaserade kosttillskott inte visa effekt eller säkerhet innan de säljs. De klassas som livsmedel, vilket innebär att tillverkaren själv ansvarar för att produkten är säker.
Internationellt har substanser som gurkmeja, grönt te-extrakt och piperin kopplats till svår leverskada och autoimmunliknande hepatit. Multiingrediens-produkter, ofta köpta online, kan dessutom innehålla odeklarerade läkemedel eller tungmetaller.
Svenska patienter är inte skyddade. Samma produkter säljs här, ofta under andra namn och med marknadsföring som anspelar på naturlighet och ”rening”.
Diagnostisk blind fläck
Växtinducerad leverskada är diagnostiskt utmanande. Symptomen är ospecifika, latensen lång och laboratoriebilden kan imitera annan hepatit. Många patienter nämner inte sina kosttillskott eftersom de inte betraktas som läkemedel, vilket gör att sambanden missas.
Misstänkta fall rapporteras sällan till Läkemedelsverket eller biverkningsregistret, vilket gör problemet statistiskt osynligt.
I klinisk vardag blir det tydligt att information om kosttillskott ofta endast framkommer när patienten själv tar upp ämnet. Frågar man om läkemedel nämns sällan vitaminer, örtpreparat eller detoxprodukter, medan de däremot lyfts fram när man uttryckligen frågar om kosttillskott eller hälsokost. Detta speglar en språklig och kognitiv distinktion som gör att många patienter inte uppfattar dessa produkter som medicinska interventioner trots att de kan ha kraftfulla biologiska effekter.
Fråga aktivt!
Utifrån klinisk erfarenhet framträder också ett mönster där patienter i ökande grad väljer bort läkemedel vid lindrigare besvär såsom lätt nedstämdhet, sömnstörningar, trötthet eller vardaglig smärta. Den upplevda skillnaden i biverkningsrisk spelar en central roll. Läkemedel associeras med varningar och detaljerade riskbeskrivningar, medan hälsokostprodukter ofta marknadsförs som naturliga och därmed skonsammare. Denna föreställning, djupt rotad men missvisande, bidrar till att många ser naturligt som synonymt med ofarligt.
Problemet är särskilt aktuellt i en svensk kontext där användningen av egenvård och växtbaserade kosttillskott ökar, medan kommunikationen mellan patienter och vårdpersonal inte alltid fångar upp dessa vanor. Genom att aktivt efterfråga och dokumentera intaget av kosttillskott kan vården både förbättra diagnostisk träffsäkerhet och stärka patientsäkerheten.
Nytt synsätt och skärpt tillsyn behövs
För att skydda patienter krävs åtgärder på flera nivåer:
- Vårdpersonal måste aktivt fråga patienter om örtpreparat, särskilt vid leverpåverkan.
- Vårdpersonal måste få utbildning om växtinducerad leverskada som differentialdiagnos.
- Misstänkta biverkningar måste rapporteras även för produkter som inte är läkemedel.
- Regelverket måste stärkas. Ställ krav på säkerhetsdata, spårbarhet och korrekt innehållsdeklaration även för växtbaserade kosttillskott.
Patientsäkerhet måste väga tyngst
Att ifrågasätta ”naturliga” hälsoprodukter handlar inte om skepsis mot växtbaserad medicin utan om patientsäkerhet. Det är orimligt att en produkt som kan ge leversvikt får säljas fritt utan vare sig kontroll eller biverkningsövervakning.
Som läkare, farmaceuter och myndigheter måste vi gemensamt förändra berättelsen om vad ”naturligt” betyder. Först då kan vi skydda patienter från de alltför onaturliga konsekvenserna av en naiv tro på naturen.
