Man kan lugnt säga att det stormar kring Magnus Gisslén.
Infektionsprofessorn och tidigare statsepidemiologen Magnus Gisslén, med sin milda framtoning, är centrum för en uppmärksammad konflikt.
Hans stenhårda sågning av Folkhälsomyndighetens smittskyddskompetens har synts nästan överallt de senaste tre veckorna.
Dagligen har artiklar och inslag publicerats om Magnus Gisslén och hans kritik av myndigheten. Läkemedelsvärlden har rapporterat om hans anklagelser mot bristande medicinsk kompetens i ledningen – men också hans angrepp mot ineffektivitet, maktspel och slöseri med skattemedel.
Magnus Gisslén i Läkemedelspodden
I Läkemedelspodden gör Magnus Gisslén nu sin första längre podcastintervju sedan han med buller och bång – via DN Debatt och en serie inlägg på Linkedin – offentliggjorde sin uppsägning.
Folkhälsomyndigheten ville peta infektionsprofessor Magnus Gisslén från posten som statsepidemiolog. Han erbjöds en annan roll, oklart vilken. Officiellt förklarade myndigheten att man haft olika syn på vad jobbet som statsepidemiolog innebär.
Men myndigheten uppgav andra orsaker till honom själv.
– De förklaringar man givit mig, de är inte hållbara. Jag kan visa att de är helt felaktiga, det kan jag säga, berättar han i podden.
Magnus Gisslén: ”Säger vad jag tycker”
Vi samtalar också om varför han inte, under sin drygt två år långa anställning, lyckades få gehör för sina krav på höjd medicinsk kompetens.
På frågan om det beror på att han är en besvärlig och osmidig person svarar Magnus Gisslén:
– Eller så är det tvärtom, att jag inte varit tillräcklig besvärlig. Jag tror att få upplever mig som en besvärlig och krånglig person. Jag har aldrig i mitt väldigt långa yrkesliv någonsin haft den här typen av konflikter.
– Samtidigt så håller jag inte tyst. Jag säger ju vad jag tycker när jag vet att jag har på fötterna. Och det har jag ju gjort på myndigheten. Det kan ju upplevas besvärligt av någon som får sin position hotad.
”Hade inte behövt vara så trögt”
Däremot medger Magnus Gisslén att bytet av yrkesroll, från att vara läkare och forskare till att bli en statens tjänsteman med all formalia det innebär, kan haft betydelse.
– Jobbar man i sjukvården så är det ju väldigt hands on. Den som kan någonting bestämmer och så blir det gjort. Annars skulle det inte fungera.
Samtidigt vidhåller han att Folkhälsomyndigheten arbetar onödigt långsamt.
– Det hade inte behövt vara så trögt på myndigheten. Man hade kunnat vara extremt mycket mer effektiv. Men absolut att det finns en viss krock i synsätt på hur man arbetar mest effektivt och bäst.
Magnus Gisslén har funderat, men vet inte vad han kunnat göra annorlunda.
– Jag är som jag är som person. Jag är inte mycket för det där att man ska hitta lojaliteter, hitta olika som kan hjälpa en. Det sociala spelet ligger inte för mig.
Fick inte vara med när besluten togs
Han rekryterades till jobbet av tidigare generaldirektören Karin Tegmark Wisell, som han påpekar har medicinsk kompetens. Men sen blev det annorlunda med nya generaldirektören Olivia Wigzell, som enligt Gisslén saknar sagda kompetens.
– Jag trodde att det skulle vara lättare att ha inflytande än det faktiskt var.
– Det har varit enstaka gånger jag blivit kallad till ledningsgruppen för att dra det epidemiologiska läget och vissa andra frågor. Absolut inte när man diskuterar prioriteringar och annat där det är viktigt att man har en medicinsk kompetens.
En ”hel del” missnöje internt
Den tidigare statsepidemiologen framhåller att han inte är ensam om att vara kritisk mot hur Folkhälsomyndighetens arbete bedriver sitt smittskyddsfrågor. Kritiken finns även inom myndigheten.
– Internt på myndigheten har det kommit fram en hel del missnöje, berättar han.
Tidigare kollegor, både läkare och andra, hör av sig.
– Det är oerhört många som kontaktat mig efteråt som tycker att det är bra att jag lyfter det här. Det har också funnits, under tiden, många som påtalat sådana här problem. Jag vet att jag har ett väldigt starkt stöd. Inte av alla, men av väldigt många.
Så planerade han sitt utspel
I poddavsnittet kan du också höra Magnus Gisslén utveckla vilka allvarliga konsekvenser som han anser att kompetensbristen får, varför Folkhälsomyndigheten inte kan rekrytera några ”topp-personer” inom forskningen och berätta vad han ska göra i höst.
Dessutom berättar han om sin hyllade kommunikationsstrategi och svarar på frågan om han spelade in sina kritiska Linkedin-inlägg inne på Folkhälsomyndigheten.
Du kan lyssna på avsnittet direkt i spelaren här ovan. Du hittar också det här och tidigare avsnitt av Läkemedelspodden där poddar finns.
Läkemedelsvärlden söker Folkhälsomyndigheten för en poddintervju.
