Kostnadseffektiviteten för covidvaccination bland äldre fortsatt är hög, särskilt för äldre som tillhör en medicinsk riskgrupp, har hemtjänst eller bor på särskilt boende.
Däremot är nyttan betydligt mindre för yngre personer som tillhör en medicinsk riskgrupp och för äldre utan medicinska riskfaktorer.
Det visar en ny hälsoekonomisk utvärdering från Folkhälsomyndigheten.
Analysen omfattar grupper som tidigare rekommenderats påfyllnadsdoser: personer över 65 år, medicinska riskgrupper, boende på särskilt boende och personer med hemtjänst.
Mest nytta för personer med hemtjänst
För dessa grupper jämförs kostnader och hälsonytta, uttryckt i kvalitetsjusterade levnadsår (QALY), mellan fortsatt vaccination och att inte vaccinera alls. Ett QALY är ett år med full hälsa.
Det är allra mest kostnadseffektivt att vaccinera personer med hemtjänst. För dem är vaccinationen till och med kostnadsbesparande för samhället. Covidvaccination både förbättrar individens hälsa och minskar hälso- och sjukvårdens kostnader.
Även för personer i särskilt boende är nyttan stor i förhållande till kostnaden.
Höga kostnader för yngre och friska
För andra grupper är bilden en annan. Bland yngre vuxna i riskgrupp och äldre utan riskfaktorer är kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår mycket hög.
Kostnaden är som allra högst för personer i åldern 65–79 år som varken har hemtjänst, bor på särskilt boende eller tillhör en medicinsk riskgrupp. Den ligger på drygt 4,7 miljoner kronor per vunnet QALY.
Motsvarande kostnad för personer 18-49 år i riskgrupp är nära 1,9 miljoner kronor per vunnet QALY.
Dessa resultat innebär att kostnadseffektiviteten för covidvaccin i dessa grupper är låg, och att nyttan av fortsatt vaccination är begränsad ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Osäker nytta med vårdos
För personer 80 år och äldre har Folkhälsomyndigheten även undersökt om det är lönsamt att ge både vår- och höstdos.
Svaret är nej. Vårdosen innebär höga till mycket höga kostnader per vunnet QALY. Orsaken är främst att smittspridningen under våren har varit låg de senaste säsongerna.
Smittspridningen viktig
Analysen visar att resultaten är mycket känsliga för hur mycket viruset sprids. Vid högre incidens förbättras kostnadseffektiviteten för covidvaccin markant. Om spridningen minskar, ökar däremot kostnaden per vunnet QALY snabbt.
Analysen visar att resultaten är mycket känsliga för hur mycket viruset sprids i samhället – det vill säga sjukdomens incidens. Med incidens menas hur många personer som insjuknar under en viss tidsperiod. När fler smittas och incidens är hög blir vaccinationen mer kostnadseffektiv. Om smittspridningen däremot är låg, ökar kostnaden per vunnet QALY snabbt.
Därför är det viktigt att fortlöpande följa utvecklingen av covid-19 och uppdatera rekommendationerna efter aktuell epidemiologi, enligt myndigheten.
Även faktorer som vaccinets skyddseffekt, pris och kostnader för att ge vaccinet påverkar resultatet. I modellen antas vaccinet ge omkring 55 procents skydd mot symtom och 67 procents skydd mot sjukhusinläggning, men skyddet avtar gradvis över tid.
Analysen har osäkerheter
Resultaten i den svenska analysen ligger i linje med motsvarande bedömningar i andra länder, bland annat i Storbritannien och USA. Även där har man kommit fram till att nyttan med fortsatt covidvaccination framför allt är tydlig för äldre och riskgrupper, medan kostnadseffektiviteten är betydligt sämre för yngre och friska individer.
Samtidigt lyfter Folkhälsomyndigheten flera osäkerheter i underlaget. En viktig fråga är hur stor andel av infektionerna som aldrig registreras i vården, vilket särskilt påverkar beräkningarna för grupper med låg risk för allvarlig sjukdom. Det är också osäkert hur post-covid och eventuella biverkningar påverkar både kostnader och livskvalitet på längre sikt.
Myndigheten betonar att nyttan av vaccination behöver värderas på nytt inför varje säsong, utifrån aktuell kunskap om virusvarianter, vacciners skyddseffekt och hur mycket smitta som sprids i samhället.
