Hur bra är egentligen olika apotek och apotekskedjor på rådgivning till kunder och kompetensutveckling av personalen? I dag saknas ett standardiserat sätt att mäta och jämföra apotekens kvalitet på. Strax innan jul presenterade dock Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, resultatet av ett regeringsuppdrag med syfte att utreda och föreslå just sådana mått.
Myndigheten kom fram till tolv olika så kallade kvalitetsindikatorer för att mäta och rangordna olika apotek. Majoriteten av indikatorerna rör rådgivning och säker läkemedelsanvändning.
Mäta kompetensutveckling på apotek
Bland annat handlar det om hur ofta apoteken använder elektroniskt expertstöd, EES, vid expediering av läkemedel. I dag använder farmaceuter på apotek EES på cirka 15 procent av alla receptkunder. Men variationen mellan apoteksaktörerna är stor, enligt TLV. Få av de varningar som systemet flaggar för leder dock till någon åtgärd, vilket Läkemedelsvärlden berättat om tidigare.
Ett annat område som TLV vill att man som kund ska kunna mäta apoteken utifrån är personalens kompetensutveckling. I rapporten konstaterar TLV att den kompetens som apotekare och receptarier får genom sin grundutbildning är en bra bas, men kräver löpande uppdatering.
Kravet från Läkemedelsverket, som är tillsynsmyndighet för apoteken, är att all personal på apotek ”kontinuerligt ska få den fortbildning som arbetsuppgifterna kräver”. TLV konstaterar att kompetensutveckling vanligtvis sker i form av e-utbildningar. Dock varierar tiden för och upplägget på utbildningarna mellan apoteksaktörerna, liksom hur de dokumenteras. Det gör det svårt att jämföra olika aktörer med varandra.
Här föreslår TLV att poängsystemet Fokus, som lanserades 2013 av fackförbundet Sveriges Farmaceuter, kan utvecklas. Det bör sedan användas som en indikator på kompetensutvecklingen hos farmaceuter och apotekstekniker anställda på apotek.
Miljöarbetet ska jämföras
Andra områden där kunderna bör kunna jämföra olika apotek är bland annat hur bra de är på rådgivning vid expediering vid e-handel, rapportering av läkemedelsbiverkningar och arbete med miljö och hållbarhet.
En viktig del i apotekens miljöarbete handlar om att ta emot läkemedelsavfall från hushållen och destruera detta. Olika apoteksaktörer tar olika initiativ för att öka återlämningen och TLV föreslår att mängden mottagna läkemedel ska vara en kvalitetsindikator för apotekens miljöarbete. Här poängterar dock myndigheten att var man väljer att lämna tillbaka sina läkemedel kan ha olika orsaker, som avstånd, och att kvalitetsmåttet ska gälla för apotekskedja eller tillståndsinnehavare.
Vad gäller e-handel med läkemedel råder samma regler om rådgivning som för fysiska apotek. I dag finns dock ingen öppen information om hur ofta e-handelskunderna efterfrågar rådgivning eller i vilken omfattning farmaceuterna tar egna initiativ till kundkontakt. Den data som finns har apoteksaktörerna i sina egna interna system. TLV föreslår därför att man utvecklar en metod för att ta fram den informationen och att den sedan används som ett mått på e-handelsapotekens rådgivning.
Lätt att hitta informationen
De totalt tolv kvalitetsindikatorer som TLV föreslår baseras på redan befintliga data och på annan information som samlas in av olika myndigheter. En del data finns som sagt även i apoteksaktörernas egna it-system.
Innan alla kvalitetsindikatorer är på plats och kan börja användas krävs dock ett visst utvecklingsarbete, enligt TLV, som nu vill att regeringen ger myndigheten i uppdrag att starta det arbetet. Tanken är sedan att kvalitetsindikatorerna ska publiceras på ett sätt som är lättillgängligt för apotekskunder och andra som vill jämföra olika apotek och apotekskedjor med varandra.
Innan jul publicerade TLV ytterligare två regeringsuppdrag som berör apoteksområdet; en om farmaceutiska tjänster på apotek och en om direktexpedieringsgraden, som Läkemedelsvärlden rapporterat om.
