Annons
Home 2003

Årlig arkivering 2003

4 MINUTER MED?

Tony Rydberg

Chef för Apoteket Direkt och ansvarig för Apoteket Kundcentrum som man ska ringa till, på 0771 450 450, istället för att ringa till sitt lokala apotek. Idag finns kundcentrum i Uppsala och Kalmar som betjänar ärenden från hela landet.



Varför finns Kundcentrum?

? För att förbättra tillgängligheten och öka servicegraden för kunderna. Genom Apoteket Kundcentrum går det att kontakta apoteket dygnet runt året runt genom telefon, fax, e-post eller webben.



Varför ska man inte kunna ringa direkt till sitt lokala apotek?

? Vi gör det för att avlasta de lokala apoteken. Många av de ärenden som kommer till kundcentrum handlar om vad en vara kostar och om den finns på lager. Genom att Kundcentrum tar hand om sådana enklare ärenden får personalen på apoteken tid över till kunderna som finns i lokalen.



Vad tycker kunderna?

? De flesta är positiva, men vi får ungefär 250000 ärenden per månad så visst finns det dem som klagar.



Det finns ett antal läkare som fastnat i telefonkö som har reagerat starkt.

? Det baserades på missförstånd vilket vi nu har rett ut. Under slutet av 2003 och under 2004 kommer vi att lansera ett annat telefonnummer som bara är till för sjukvården. Där kan läkare kontakta oss och ringa in recept dygnet runt.



Blir det fler ställen än Uppsala och Kalmar?

? Inte som det ser ut nu. De är dimensionerad att klara av 10 miljoner kundkontakter på ett år. Jag hoppas att vi klarar oss ett tag med dem.

4 MINUTER MED?

Tony Rydberg

Chef för Apoteket Direkt och ansvarig för Apoteket Kundcentrum som man ska ringa till, på 0771 450 450, istället för att ringa till sitt lokala apotek. Idag finns kundcentrum i Uppsala och Kalmar som betjänar ärenden från hela landet.



Varför finns Kundcentrum?

? För att förbättra tillgängligheten och öka servicegraden för kunderna. Genom Apoteket Kundcentrum går det att kontakta apoteket dygnet runt året runt genom telefon, fax, e-post eller webben.



Varför ska man inte kunna ringa direkt till sitt lokala apotek?

? Vi gör det för att avlasta de lokala apoteken. Många av de ärenden som kommer till kundcentrum handlar om vad en vara kostar och om den finns på lager. Genom att Kundcentrum tar hand om sådana enklare ärenden får personalen på apoteken tid över till kunderna som finns i lokalen.



Vad tycker kunderna?

? De flesta är positiva, men vi får ungefär 250000 ärenden per månad så visst finns det dem som klagar.



Det finns ett antal läkare som fastnat i telefonkö som har reagerat starkt.

? Det baserades på missförstånd vilket vi nu har rett ut. Under slutet av 2003 och under 2004 kommer vi att lansera ett annat telefonnummer som bara är till för sjukvården. Där kan läkare kontakta oss och ringa in recept dygnet runt.



Blir det fler ställen än Uppsala och Kalmar?

? Inte som det ser ut nu. De är dimensionerad att klara av 10 miljoner kundkontakter på ett år. Jag hoppas att vi klarar oss ett tag med dem.

MSD drar sig ur priskriget på simvastatin

Förra året sålde MSD:s blodfettsänkare Zocord (simvastatin) för sammanlagt 823 miljoner kronor i Sverige och toppade därmed Apotekets försäljningsstatistik. I april i år gick patentet ut, vilket lämnade marknaden öppen för konkurrerande generikapreparat.

Ambition att följa med

MSD har haft som uttalad ambition att hänga med i prisutvecklingen och att Zocord skulle kosta lika lite som generika ? ett budskap som proklamerades i annonser under våren med rubriken ?Zocord ska inte kosta mer?. Men det har dock visat sig svårare än man trodde att hänga med i prisutvecklingen.
? Vi har inte riktigt lyckats att hålla lika låga priser som några av våra konkurrenter. En orsak är att prissänkningar i det nuvarande prissättningssystemet först träder i kraft en månad efter Läkemedelsförmånsnämndens beslut, medan priser för nya preparat accepteras direkt i systemet, säger Ulf Janzon, chef för information och affärsutveckling på MSD.
Före patentutgången kostade en 98-tablettersförpackning av Zocord 20 mg 1222 kronor. I priserna som gäller från den 1 juli kommer det billigaste av motsvarande generikapreparat, Simvastatin Biochemie, ligga på 195 kronor.
? Priserna har nu nått en nivå som gör att vi inte kan följa med i utvecklingen, åtminstone inte för tillfället. Det är en slutsats som några av våra generikakonkurrenter också har dragit. Som forskande företag måste vi dessutom kunna lämna bidrag till forskningen, säger Ulf Janzon.

Brev till kommittéer

Att bolaget nu drar sig ur priskriget meddelade man i brev till landets läkemedelskommittéer och apotek som skickades ut i andra veckan i juni.
? Prisutvecklingen på simvastatin har varit dramatisk. Ett sådant prisfall har aldrig tidigare setts i samband med en patentutgång. Det har nästan varit ett ?chickenrace? mellan bolagen och vi får se hur långt ner det kommer att gå. Men jag tycker att vi har hållt vad vi sagt att vi skulle göra, att följa med i prisutvecklingen, säger Ulf Janzon.

MSD drar sig ur priskriget på simvastatin

Förra året sålde MSD:s blodfettsänkare Zocord (simvastatin) för sammanlagt 823 miljoner kronor i Sverige och toppade därmed Apotekets försäljningsstatistik. I april i år gick patentet ut, vilket lämnade marknaden öppen för konkurrerande generikapreparat.



Ambition att följa med

MSD har haft som uttalad ambition att hänga med i prisutvecklingen och att Zocord skulle kosta lika lite som generika ? ett budskap som proklamerades i annonser under våren med rubriken ?Zocord ska inte kosta mer?. Men det har dock visat sig svårare än man trodde att hänga med i prisutvecklingen.
? Vi har inte riktigt lyckats att hålla lika låga priser som några av våra konkurrenter. En orsak är att prissänkningar i det nuvarande prissättningssystemet först träder i kraft en månad efter Läkemedelsförmånsnämndens beslut, medan priser för nya preparat accepteras direkt i systemet, säger Ulf Janzon, chef för information och affärsutveckling på MSD.
Före patentutgången kostade en 98-tablettersförpackning av Zocord 20 mg 1222 kronor. I priserna som gäller från den 1 juli kommer det billigaste av motsvarande generikapreparat, Simvastatin Biochemie, ligga på 195 kronor.
? Priserna har nu nått en nivå som gör att vi inte kan följa med i utvecklingen, åtminstone inte för tillfället. Det är en slutsats som några av våra generikakonkurrenter också har dragit. Som forskande företag måste vi dessutom kunna lämna bidrag till forskningen, säger Ulf Janzon.



Brev till kommittéer

Att bolaget nu drar sig ur priskriget meddelade man i brev till landets läkemedelskommittéer och apotek som skickades ut i andra veckan i juni.
? Prisutvecklingen på simvastatin har varit dramatisk. Ett sådant prisfall har aldrig tidigare setts i samband med en patentutgång. Det har nästan varit ett ?chickenrace? mellan bolagen och vi får se hur långt ner det kommer att gå. Men jag tycker att vi har hållt vad vi sagt att vi skulle göra, att följa med i prisutvecklingen, säger Ulf Janzon.

MSD drar sig ur priskriget på simvastatin

Förra året sålde MSD:s blodfettsänkare Zocord (simvastatin) för sammanlagt 823 miljoner kronor i Sverige och toppade därmed Apotekets försäljningsstatistik. I april i år gick patentet ut, vilket lämnade marknaden öppen för konkurrerande generikapreparat.



Ambition att följa med

MSD har haft som uttalad ambition att hänga med i prisutvecklingen och att Zocord skulle kosta lika lite som generika ? ett budskap som proklamerades i annonser under våren med rubriken ?Zocord ska inte kosta mer?. Men det har dock visat sig svårare än man trodde att hänga med i prisutvecklingen.
? Vi har inte riktigt lyckats att hålla lika låga priser som några av våra konkurrenter. En orsak är att prissänkningar i det nuvarande prissättningssystemet först träder i kraft en månad efter Läkemedelsförmånsnämndens beslut, medan priser för nya preparat accepteras direkt i systemet, säger Ulf Janzon, chef för information och affärsutveckling på MSD.
Före patentutgången kostade en 98-tablettersförpackning av Zocord 20 mg 1222 kronor. I priserna som gäller från den 1 juli kommer det billigaste av motsvarande generikapreparat, Simvastatin Biochemie, ligga på 195 kronor.
? Priserna har nu nått en nivå som gör att vi inte kan följa med i utvecklingen, åtminstone inte för tillfället. Det är en slutsats som några av våra generikakonkurrenter också har dragit. Som forskande företag måste vi dessutom kunna lämna bidrag till forskningen, säger Ulf Janzon.



Brev till kommittéer

Att bolaget nu drar sig ur priskriget meddelade man i brev till landets läkemedelskommittéer och apotek som skickades ut i andra veckan i juni.
? Prisutvecklingen på simvastatin har varit dramatisk. Ett sådant prisfall har aldrig tidigare setts i samband med en patentutgång. Det har nästan varit ett ?chickenrace? mellan bolagen och vi får se hur långt ner det kommer att gå. Men jag tycker att vi har hållt vad vi sagt att vi skulle göra, att följa med i prisutvecklingen, säger Ulf Janzon.

MSD drar sig ur priskriget på simvastatin

Förra året sålde MSD:s blodfettsänkare Zocord (simvastatin) för sammanlagt 823 miljoner kronor i Sverige och toppade därmed Apotekets försäljningsstatistik. I april i år gick patentet ut, vilket lämnade marknaden öppen för konkurrerande generikapreparat.



Ambition att följa med

MSD har haft som uttalad ambition att hänga med i prisutvecklingen och att Zocord skulle kosta lika lite som generika ? ett budskap som proklamerades i annonser under våren med rubriken ?Zocord ska inte kosta mer?. Men det har dock visat sig svårare än man trodde att hänga med i prisutvecklingen.
? Vi har inte riktigt lyckats att hålla lika låga priser som några av våra konkurrenter. En orsak är att prissänkningar i det nuvarande prissättningssystemet först träder i kraft en månad efter Läkemedelsförmånsnämndens beslut, medan priser för nya preparat accepteras direkt i systemet, säger Ulf Janzon, chef för information och affärsutveckling på MSD.
Före patentutgången kostade en 98-tablettersförpackning av Zocord 20 mg 1222 kronor. I priserna som gäller från den 1 juli kommer det billigaste av motsvarande generikapreparat, Simvastatin Biochemie, ligga på 195 kronor.
? Priserna har nu nått en nivå som gör att vi inte kan följa med i utvecklingen, åtminstone inte för tillfället. Det är en slutsats som några av våra generikakonkurrenter också har dragit. Som forskande företag måste vi dessutom kunna lämna bidrag till forskningen, säger Ulf Janzon.



Brev till kommittéer

Att bolaget nu drar sig ur priskriget meddelade man i brev till landets läkemedelskommittéer och apotek som skickades ut i andra veckan i juni.
? Prisutvecklingen på simvastatin har varit dramatisk. Ett sådant prisfall har aldrig tidigare setts i samband med en patentutgång. Det har nästan varit ett ?chickenrace? mellan bolagen och vi får se hur långt ner det kommer att gå. Men jag tycker att vi har hållt vad vi sagt att vi skulle göra, att följa med i prisutvecklingen, säger Ulf Janzon.

Apoteket startar bolag för handelsvaror

Senast vid årsskiftet startar Apoteket ett dotterbolag där samtliga handelsvaror ska säljas. Anledningen är det nya avtalet med staten där det står att monopolverksamhet inte får användas för att stödja konkurrensutsatt verksamhet, såsom handelsvaror.
? Vi har prövat olika lösningar men det här ger oss den bästa möjligheten till särredovisning av inkomster och utgifter, säger Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket.
Bedömare som Läkemedelsvärlden prata med menar att det även är ett sätt för Apoteket AB att undgå lagen om offentliga upphandlingar, som gäller alla statliga bolag.
Enligt Camilla Frankelius, biträdande förbundsdirektör i Sveriges Farmacevtförbund, är man inom förbundet inte positiva till förändringen.
? Det är ännu så länge för många frågetecken för personalen. Vill vi ha en flexibilitet så att man ska kunna jobba överallt på apoteket, oavsett om man är skriven att arbeta bakom disk eller i egenvårdsavdelningen.

Apoteket startar bolag för handelsvaror

Senast vid årsskiftet startar Apoteket ett dotterbolag där samtliga handelsvaror ska säljas. Anledningen är det nya avtalet med staten där det står att monopolverksamhet inte får användas för att stödja konkurrensutsatt verksamhet, såsom handelsvaror.
? Vi har prövat olika lösningar men det här ger oss den bästa möjligheten till särredovisning av inkomster och utgifter, säger Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket.
Bedömare som Läkemedelsvärlden prata med menar att det även är ett sätt för Apoteket AB att undgå lagen om offentliga upphandlingar, som gäller alla statliga bolag.
Enligt Camilla Frankelius, biträdande förbundsdirektör i Sveriges Farmacevtförbund, är man inom förbundet inte positiva till förändringen.
? Det är ännu så länge för många frågetecken för personalen. Vill vi ha en flexibilitet så att man ska kunna jobba överallt på apoteket, oavsett om man är skriven att arbeta bakom disk eller i egenvårdsavdelningen.

Apoteket startar bolag för handelsvaror

Senast vid årsskiftet startar Apoteket ett dotterbolag där samtliga handelsvaror ska säljas. Anledningen är det nya avtalet med staten där det står att monopolverksamhet inte får användas för att stödja konkurrensutsatt verksamhet, såsom handelsvaror.
? Vi har prövat olika lösningar men det här ger oss den bästa möjligheten till särredovisning av inkomster och utgifter, säger Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket.
Bedömare som Läkemedelsvärlden prata med menar att det även är ett sätt för Apoteket AB att undgå lagen om offentliga upphandlingar, som gäller alla statliga bolag.
Enligt Camilla Frankelius, biträdande förbundsdirektör i Sveriges Farmacevtförbund, är man inom förbundet inte positiva till förändringen.
? Det är ännu så länge för många frågetecken för personalen. Vill vi ha en flexibilitet så att man ska kunna jobba överallt på apoteket, oavsett om man är skriven att arbeta bakom disk eller i egenvårdsavdelningen.

Apotekets nordiska bolag i malpåse

Det nordiska apoteksföretag, Nordisk Apoteksservice AB, som Apoteket startade tillsammans med Danmarks Apotekerforening och Finlands Apotekareförbund, ligger i malpåse. Sedan i februari bedrivs ingen verksamhet.


Från början skulle företaget, som lanserades i maj 2002, utveckla gemensamma kvalitetskriterier för fria handelsvaror och samverka kring upphandling och utveckling av dessa produkter. Företaget skulle också vidareutveckla det samarbete med dosförpackade läkemedel som de tre länderna redan inlett.


? Samarbetet var lite ogenomtänkt från början. Det råder också en del kulturella skillnader mellan länderna hur verksamheten ska bedrivas, säger Lars Rönnbäck, vd i Nordisk Apoteksservice.


Än så länge är det oklart när verksamheten kommer igång då ägarförhållandena i Danmark och Finland är under översyn. Ett aktivt arbete pågår för att starta, men man avvaktar lanseringen av Apotekets dotterbolag för de fria handelsvarorna (se annan artikel via länk ovan).

Apotekets nordiska bolag i malpåse

Det nordiska apoteksföretag, Nordisk Apoteksservice AB, som Apoteket startade tillsammans med Danmarks Apotekerforening och Finlands Apotekareförbund, ligger i malpåse. Sedan i februari bedrivs ingen verksamhet.


Från början skulle företaget, som lanserades i maj 2002, utveckla gemensamma kvalitetskriterier för fria handelsvaror och samverka kring upphandling och utveckling av dessa produkter. Företaget skulle också vidareutveckla det samarbete med dosförpackade läkemedel som de tre länderna redan inlett.


? Samarbetet var lite ogenomtänkt från början. Det råder också en del kulturella skillnader mellan länderna hur verksamheten ska bedrivas, säger Lars Rönnbäck, vd i Nordisk Apoteksservice.


Än så länge är det oklart när verksamheten kommer igång då ägarförhållandena i Danmark och Finland är under översyn. Ett aktivt arbete pågår för att starta, men man avvaktar lanseringen av Apotekets dotterbolag för de fria handelsvarorna (se annan artikel via länk ovan).

Apotekets nordiska bolag i malpåse

Det nordiska apoteksföretag, Nordisk Apoteksservice AB, som Apoteket startade tillsammans med Danmarks Apotekerforening och Finlands Apotekareförbund, ligger i malpåse. Sedan i februari bedrivs ingen verksamhet.


Från början skulle företaget, som lanserades i maj 2002, utveckla gemensamma kvalitetskriterier för fria handelsvaror och samverka kring upphandling och utveckling av dessa produkter. Företaget skulle också vidareutveckla det samarbete med dosförpackade läkemedel som de tre länderna redan inlett.


? Samarbetet var lite ogenomtänkt från början. Det råder också en del kulturella skillnader mellan länderna hur verksamheten ska bedrivas, säger Lars Rönnbäck, vd i Nordisk Apoteksservice.


Än så länge är det oklart när verksamheten kommer igång då ägarförhållandena i Danmark och Finland är under översyn. Ett aktivt arbete pågår för att starta, men man avvaktar lanseringen av Apotekets dotterbolag för de fria handelsvarorna (se annan artikel via länk ovan).

Apotekets nordiska bolag i malpåse

Det nordiska apoteksföretag, Nordisk Apoteksservice AB, som Apoteket startade tillsammans med Danmarks Apotekerforening och Finlands Apotekareförbund, ligger i malpåse. Sedan i februari bedrivs ingen verksamhet.


Från början skulle företaget, som lanserades i maj 2002, utveckla gemensamma kvalitetskriterier för fria handelsvaror och samverka kring upphandling och utveckling av dessa produkter. Företaget skulle också vidareutveckla det samarbete med dosförpackade läkemedel som de tre länderna redan inlett.


? Samarbetet var lite ogenomtänkt från början. Det råder också en del kulturella skillnader mellan länderna hur verksamheten ska bedrivas, säger Lars Rönnbäck, vd i Nordisk Apoteksservice.


Än så länge är det oklart när verksamheten kommer igång då ägarförhållandena i Danmark och Finland är under översyn. Ett aktivt arbete pågår för att starta, men man avvaktar lanseringen av Apotekets dotterbolag för de fria handelsvarorna (se annan artikel via länk ovan).

Parallellimport försvåras i utvidgat EU

? Efter anslutningen av Spanien och Portugal blev det en väldig skjuts på parallellimporten. I ett antal domar drog den forskande industrin det kortaste strået eftersom den fria rörligheten ansågs vara helig. Det vill vi inte bli utsatta för igen, säger Olle Hagberg på Läkemedelsindustriföreningen.
Önskemålen hörsammades inom EU. För åtta av de tio länder som ansluter sig till EU nästa år har en särskild mekanism skrivits in i anslutningsavtalen. Den innebär att det företag som har patent på ett läkemedel kan förhindra parallellimporten från en ny medlemsstat. Detta under förutsättning att företaget ansökt om godkännande för läkemedlet inom EU vid en tid då produkten inte var patentskyddad i den nya staten.
? Det här strider mot EU:s fundamentala princip om fri rörlighet av varor inom EU. Läkemedelsindustrin har varit framgångsrik i sin lobbyverksamhet, säger Fredrik Persson, ordförande i föreningen för parallellimportörer av läkemedel.

Måste meddela
Dessutom säger avtalet att det företag som ändå tänker parallellimportera ett läkemedel som täcks av paragrafen måste meddela originaltillverkaren en månad innan ansökan. Enligt Fredrik Persson är det oklart vad det ska tjäna till.
? Genom detta tillägg lämnas ändå dörren öppen eftersom det inte kan tolkas som ett förbud att parallellimportera från de nya medlemsstaterna. Men när industrin får meddelandet kommer de ändå självklart att säga nej till att vi parallellimporterar.
Mekanismen kan därför enligt Fredrik Persson öppna upp för tvister som måste avgöras i domstol.

Parallellimport försvåras i utvidgat EU

? Efter anslutningen av Spanien och Portugal blev det en väldig skjuts på parallellimporten. I ett antal domar drog den forskande industrin det kortaste strået eftersom den fria rörligheten ansågs vara helig. Det vill vi inte bli utsatta för igen, säger Olle Hagberg på Läkemedelsindustriföreningen.
Önskemålen hörsammades inom EU. För åtta av de tio länder som ansluter sig till EU nästa år har en särskild mekanism skrivits in i anslutningsavtalen. Den innebär att det företag som har patent på ett läkemedel kan förhindra parallellimporten från en ny medlemsstat. Detta under förutsättning att företaget ansökt om godkännande för läkemedlet inom EU vid en tid då produkten inte var patentskyddad i den nya staten.
? Det här strider mot EU:s fundamentala princip om fri rörlighet av varor inom EU. Läkemedelsindustrin har varit framgångsrik i sin lobbyverksamhet, säger Fredrik Persson, ordförande i föreningen för parallellimportörer av läkemedel.

Måste meddela
Dessutom säger avtalet att det företag som ändå tänker parallellimportera ett läkemedel som täcks av paragrafen måste meddela originaltillverkaren en månad innan ansökan. Enligt Fredrik Persson är det oklart vad det ska tjäna till.
? Genom detta tillägg lämnas ändå dörren öppen eftersom det inte kan tolkas som ett förbud att parallellimportera från de nya medlemsstaterna. Men när industrin får meddelandet kommer de ändå självklart att säga nej till att vi parallellimporterar.
Mekanismen kan därför enligt Fredrik Persson öppna upp för tvister som måste avgöras i domstol.

Parallellimport försvåras i utvidgat EU

? Efter anslutningen av Spanien och Portugal blev det en väldig skjuts på parallellimporten. I ett antal domar drog den forskande industrin det kortaste strået eftersom den fria rörligheten ansågs vara helig. Det vill vi inte bli utsatta för igen, säger Olle Hagberg på Läkemedelsindustriföreningen.
Önskemålen hörsammades inom EU. För åtta av de tio länder som ansluter sig till EU nästa år har en särskild mekanism skrivits in i anslutningsavtalen. Den innebär att det företag som har patent på ett läkemedel kan förhindra parallellimporten från en ny medlemsstat. Detta under förutsättning att företaget ansökt om godkännande för läkemedlet inom EU vid en tid då produkten inte var patentskyddad i den nya staten.
? Det här strider mot EU:s fundamentala princip om fri rörlighet av varor inom EU. Läkemedelsindustrin har varit framgångsrik i sin lobbyverksamhet, säger Fredrik Persson, ordförande i föreningen för parallellimportörer av läkemedel.

Måste meddela
Dessutom säger avtalet att det företag som ändå tänker parallellimportera ett läkemedel som täcks av paragrafen måste meddela originaltillverkaren en månad innan ansökan. Enligt Fredrik Persson är det oklart vad det ska tjäna till.
? Genom detta tillägg lämnas ändå dörren öppen eftersom det inte kan tolkas som ett förbud att parallellimportera från de nya medlemsstaterna. Men när industrin får meddelandet kommer de ändå självklart att säga nej till att vi parallellimporterar.
Mekanismen kan därför enligt Fredrik Persson öppna upp för tvister som måste avgöras i domstol.