När danska livsmedelsaffärer den första oktober 2001 fick lov att sälja handköpsläkemedel och prisregleringen samtidigt avskaffades gick dagligvaruhandeln ut hårt med låga priser. Den första undersökningen av prisutvecklingen visar att ett år senare var skillnaden betydligt mindre. Lekemiddelstyrelsens undersökning baseras på 90 produkter som svarar för 60 procent av handköpsläkemedlen.
Under det första halvåret efter avregleringen låg detaljhandelns priser 11,5 procent under apotekens. De flesta apotek valde att inte sänka priserna för att möta konkurrensen. Men när detaljhandeln hade fått en rejäl marknadsandel steg priserna. När undersökningen slutade i september 2002 var skillnaden bara sex procent.
Förbrukningen gick ner
Enligt Flemming Randløv, ekonomisk konsult på Apotekerforeningen, hade avregleringen inga negativa effekter på folkhälsan genom ökad förbrukning av läkemedel. I själva verket gick försäljningen ner, vilket kan bero på att detaljhandeln bara får sälja små förpackningar av läkemedel.
? Det enda undantaget är rökavvänjningsmedel. Där kunde man se en ökad förbrukning, vilket troligen beror på att de blev mer lättillgängliga, säger Flemming Randløv.
Detaljhandeln har också satsat extra mycket på marknadsföring av rökavvänjningspreparat och priserna låg vid starten i genomsnitt 12 procent under apotekens.
Handeln skeptisk mot generika
Detaljhandeln har i stort sett utan undantag valt att bara ha originalpreparat och därmed välkända märken på hyllorna.. Även om butikerna ger rabatt på 10 procent blir det väsentligt dyrare med exempelvis allergimedicinen Zyrtec än det billigaste generikapreparatet som man kan spara 200 kronor på genom att köpa på apoteket, skriver tidningen Farmaci (7/2003).
Årlig arkivering 2003
Avreglering gav låga priser initialt
Avreglering gav låga priser initialt
När danska livsmedelsaffärer den första oktober 2001 fick lov att sälja handköpsläkemedel och prisregleringen samtidigt avskaffades gick dagligvaruhandeln ut hårt med låga priser. Den första undersökningen av prisutvecklingen visar att ett år senare var skillnaden betydligt mindre. Lekemiddelstyrelsens undersökning baseras på 90 produkter som svarar för 60 procent av handköpsläkemedlen.
Under det första halvåret efter avregleringen låg detaljhandelns priser 11,5 procent under apotekens. De flesta apotek valde att inte sänka priserna för att möta konkurrensen. Men när detaljhandeln hade fått en rejäl marknadsandel steg priserna. När undersökningen slutade i september 2002 var skillnaden bara sex procent.
Förbrukningen gick ner
Enligt Flemming Randløv, ekonomisk konsult på Apotekerforeningen, hade avregleringen inga negativa effekter på folkhälsan genom ökad förbrukning av läkemedel. I själva verket gick försäljningen ner, vilket kan bero på att detaljhandeln bara får sälja små förpackningar av läkemedel.
? Det enda undantaget är rökavvänjningsmedel. Där kunde man se en ökad förbrukning, vilket troligen beror på att de blev mer lättillgängliga, säger Flemming Randløv.
Detaljhandeln har också satsat extra mycket på marknadsföring av rökavvänjningspreparat och priserna låg vid starten i genomsnitt 12 procent under apotekens.
Handeln skeptisk mot generika
Detaljhandeln har i stort sett utan undantag valt att bara ha originalpreparat och därmed välkända märken på hyllorna.. Även om butikerna ger rabatt på 10 procent blir det väsentligt dyrare med exempelvis allergimedicinen Zyrtec än det billigaste generikapreparatet som man kan spara 200 kronor på genom att köpa på apoteket, skriver tidningen Farmaci (7/2003).
Stockholmarna förbrukar mest medicin i landet
En undersökning som apotekare Björn Wettermark sammanställt för Stockholms läns landsting visar att varje stockholmare nu gör av med läkemedel för 2 800 kronor om året inberäknat samhällets subvention. Stockholm har därmed gått om både Göteborg och Malmö i läkemedelsförbrukning.
Mest pengar läggs på blodfettsänkare och antidepressiva medel. Det som särskiljer Stockholms län från övriga landet är livsstilen, menar Björn Wettermark. Stockholm har en stor utbredning av hiv och missbruk som inte finns i övriga landet.
Vad som också används i stora volymer är p-piller och sömnmedel. Läkare i Stockholm skriver också ut ovanligt mycket sällsynta läkemedel som mot MS och Alzheimers sjukdom. Även prostatamedel används mer i Stockholm beroende på att man hellre medicinerar än opererar.
Men i andra fall kan det vara så att stockholmarna övermedicinerar, säger Björn Wettermark till tidningen Metro. Han undrar till exempel varför det skrivs ut så väldigt mycket hudmedel just i Stockholm.
Stockholmarna förbrukar mest medicin i landet
En undersökning som apotekare Björn Wettermark sammanställt för Stockholms läns landsting visar att varje stockholmare nu gör av med läkemedel för 2 800 kronor om året inberäknat samhällets subvention. Stockholm har därmed gått om både Göteborg och Malmö i läkemedelsförbrukning.
Mest pengar läggs på blodfettsänkare och antidepressiva medel. Det som särskiljer Stockholms län från övriga landet är livsstilen, menar Björn Wettermark. Stockholm har en stor utbredning av hiv och missbruk som inte finns i övriga landet.
Vad som också används i stora volymer är p-piller och sömnmedel. Läkare i Stockholm skriver också ut ovanligt mycket sällsynta läkemedel som mot MS och Alzheimers sjukdom. Även prostatamedel används mer i Stockholm beroende på att man hellre medicinerar än opererar.
Men i andra fall kan det vara så att stockholmarna övermedicinerar, säger Björn Wettermark till tidningen Metro. Han undrar till exempel varför det skrivs ut så väldigt mycket hudmedel just i Stockholm.
Stockholmarna förbrukar mest medicin i landet
En undersökning som apotekare Björn Wettermark sammanställt för Stockholms läns landsting visar att varje stockholmare nu gör av med läkemedel för 2 800 kronor om året inberäknat samhällets subvention. Stockholm har därmed gått om både Göteborg och Malmö i läkemedelsförbrukning.
Mest pengar läggs på blodfettsänkare och antidepressiva medel. Det som särskiljer Stockholms län från övriga landet är livsstilen, menar Björn Wettermark. Stockholm har en stor utbredning av hiv och missbruk som inte finns i övriga landet.
Vad som också används i stora volymer är p-piller och sömnmedel. Läkare i Stockholm skriver också ut ovanligt mycket sällsynta läkemedel som mot MS och Alzheimers sjukdom. Även prostatamedel används mer i Stockholm beroende på att man hellre medicinerar än opererar.
Men i andra fall kan det vara så att stockholmarna övermedicinerar, säger Björn Wettermark till tidningen Metro. Han undrar till exempel varför det skrivs ut så väldigt mycket hudmedel just i Stockholm.
Generisk förskrivning testas i Västra Götaland
Generisk förskrivning innebär att substansnamnet anges på receptet i stället för specialitetsnamnet.
En nybildad expertgrupp med representanter för Apoteket, Landstingsförbundet, Läkemedelsförmånsnämnden, Socialstyrelsen, Läkemedelsindustriföreningen, Läkemedelsverket och läkemedelskommittéerna ska enligt Dagens Medicin ha träffats för några veckor sedan och kommit överens om att genomföra ett pilotprojekt.
Projektet väntas omfatta runt fem vårdcentraler och ungefär lika många apotek och ska pågå i mellan tre och sex månader.
En utvärdering av vad läkare, apotekspersonal och patienter tyckt om försöket kan enligt planen vara klar under 2004.
Idag kräver Läkemedelsverkets receptföreskrift att läkaren fyller i ett fabrikatnamn på receptet.
– Vi väntar på att en projektplan ska komma in. Sedan får våra jurister granska den och se om det är möjligt att bevilja dispens från receptföreskriften, säger professor Björn Beermann på Läkemedelsverket till Dagens Medicin.
Generisk förskrivning testas i Västra Götaland
Generisk förskrivning innebär att substansnamnet anges på receptet i stället för specialitetsnamnet.
En nybildad expertgrupp med representanter för Apoteket, Landstingsförbundet, Läkemedelsförmånsnämnden, Socialstyrelsen, Läkemedelsindustriföreningen, Läkemedelsverket och läkemedelskommittéerna ska enligt Dagens Medicin ha träffats för några veckor sedan och kommit överens om att genomföra ett pilotprojekt.
Projektet väntas omfatta runt fem vårdcentraler och ungefär lika många apotek och ska pågå i mellan tre och sex månader.
En utvärdering av vad läkare, apotekspersonal och patienter tyckt om försöket kan enligt planen vara klar under 2004.
Idag kräver Läkemedelsverkets receptföreskrift att läkaren fyller i ett fabrikatnamn på receptet.
– Vi väntar på att en projektplan ska komma in. Sedan får våra jurister granska den och se om det är möjligt att bevilja dispens från receptföreskriften, säger professor Björn Beermann på Läkemedelsverket till Dagens Medicin.
Generisk förskrivning testas i Västra Götaland
Generisk förskrivning innebär att substansnamnet anges på receptet i stället för specialitetsnamnet.
En nybildad expertgrupp med representanter för Apoteket, Landstingsförbundet, Läkemedelsförmånsnämnden, Socialstyrelsen, Läkemedelsindustriföreningen, Läkemedelsverket och läkemedelskommittéerna ska enligt Dagens Medicin ha träffats för några veckor sedan och kommit överens om att genomföra ett pilotprojekt.
Projektet väntas omfatta runt fem vårdcentraler och ungefär lika många apotek och ska pågå i mellan tre och sex månader.
En utvärdering av vad läkare, apotekspersonal och patienter tyckt om försöket kan enligt planen vara klar under 2004.
Idag kräver Läkemedelsverkets receptföreskrift att läkaren fyller i ett fabrikatnamn på receptet.
– Vi väntar på att en projektplan ska komma in. Sedan får våra jurister granska den och se om det är möjligt att bevilja dispens från receptföreskriften, säger professor Björn Beermann på Läkemedelsverket till Dagens Medicin.
Cannabis säljs på apotek i Holland
I söndags kom beskedet från det holländska hälsoministeriet, som gör Holland till det första landet i världen att tillåta försäljning av cannabis på recept till kroniskt sjuka patienter, enligt den danska nyhetsbyrån Ritzau.
Den holländska regeringen har givit 1 650 apotek klartecken att sälja cannabis till cancerpatienter, hivsmittade, personer med multipel skleros och Tourettes syndrom.
Två företag i Holland har fått licens att odla en speciell sorts canabis under laboratoriemässiga förhållanden. Cannabisen kommer sen att paketeras av myndigheterna.
Förutom apoteken har 80 sjukhus och 400 läkare fått tillåtelse att sälja rör med fem gramdoser av medicinsk cannabis till en kostnad av 44 euro, cirka 400 kr.
Cannabis säljs på apotek i Holland
I söndags kom beskedet från det holländska hälsoministeriet, som gör Holland till det första landet i världen att tillåta försäljning av cannabis på recept till kroniskt sjuka patienter, enligt den danska nyhetsbyrån Ritzau.
Den holländska regeringen har givit 1 650 apotek klartecken att sälja cannabis till cancerpatienter, hivsmittade, personer med multipel skleros och Tourettes syndrom.
Två företag i Holland har fått licens att odla en speciell sorts canabis under laboratoriemässiga förhållanden. Cannabisen kommer sen att paketeras av myndigheterna.
Förutom apoteken har 80 sjukhus och 400 läkare fått tillåtelse att sälja rör med fem gramdoser av medicinsk cannabis till en kostnad av 44 euro, cirka 400 kr.
Cannabis säljs på apotek i Holland
I söndags kom beskedet från det holländska hälsoministeriet, som gör Holland till det första landet i världen att tillåta försäljning av cannabis på recept till kroniskt sjuka patienter, enligt den danska nyhetsbyrån Ritzau.
Den holländska regeringen har givit 1 650 apotek klartecken att sälja cannabis till cancerpatienter, hivsmittade, personer med multipel skleros och Tourettes syndrom.
Två företag i Holland har fått licens att odla en speciell sorts canabis under laboratoriemässiga förhållanden. Cannabisen kommer sen att paketeras av myndigheterna.
Förutom apoteken har 80 sjukhus och 400 läkare fått tillåtelse att sälja rör med fem gramdoser av medicinsk cannabis till en kostnad av 44 euro, cirka 400 kr.
Kritik mot avtal om tillgång till billiga läkemedel
Den segdragna "paragraf 6-frågan" som bordlades vid WTO-mötet i Doha i november 2001 har alltså slutligen lösts.
? Det här visar att WTO kan hantera såväl humanitära som handelsrelaterade frågor, säger organisationens generalsekreterare Supachai Panitchpakdi i ett pressmeddelande.
Sedan tidigare tillåter WTO länder med egen läkemedelsindustri att tillverka generika, oberoende av patentsituationen, om det handlar om sjukdomar som hotar befolkningen. Tidigare har sådan produktion bara fått ske för inhemsk användning. Nu får dock, enligt avtalstexten, läkemedel som tillverkats under så kallad obligatorisk licensiering under vissa omständigheter även exporteras. Möjligheten finns formellt för samtliga WTO-länder, men 23 industriländer har frivilligt avsagt sig rätten att använda systemet.
Enligt organisationen Läkare utan gränser (MSF) innebär överenskommelsen ingen fungerande lösning vad gäller tillgången på billiga läkemedel i tredje världen.
? Avtalet är utformat för att ge USA och läkemedelsindustrin i väst gott samvete, säger Ellen t´Hoen, kampanjledare på MSF, i ett pressmeddelande.
Enligt MSF skapar de villkor som USA dikterat för avtalet en rad nya legala, ekonomiska och politiska hinder för produktion och export av generika till tredje världen.
Kritik mot avtal om tillgång till billiga läkemedel
Den segdragna "paragraf 6-frågan" som bordlades vid WTO-mötet i Doha i november 2001 har alltså slutligen lösts.
? Det här visar att WTO kan hantera såväl humanitära som handelsrelaterade frågor, säger organisationens generalsekreterare Supachai Panitchpakdi i ett pressmeddelande.
Sedan tidigare tillåter WTO länder med egen läkemedelsindustri att tillverka generika, oberoende av patentsituationen, om det handlar om sjukdomar som hotar befolkningen. Tidigare har sådan produktion bara fått ske för inhemsk användning. Nu får dock, enligt avtalstexten, läkemedel som tillverkats under så kallad obligatorisk licensiering under vissa omständigheter även exporteras. Möjligheten finns formellt för samtliga WTO-länder, men 23 industriländer har frivilligt avsagt sig rätten att använda systemet.
Enligt organisationen Läkare utan gränser (MSF) innebär överenskommelsen ingen fungerande lösning vad gäller tillgången på billiga läkemedel i tredje världen.
? Avtalet är utformat för att ge USA och läkemedelsindustrin i väst gott samvete, säger Ellen t´Hoen, kampanjledare på MSF, i ett pressmeddelande.
Enligt MSF skapar de villkor som USA dikterat för avtalet en rad nya legala, ekonomiska och politiska hinder för produktion och export av generika till tredje världen.
Kritik mot avtal om tillgång till billiga läkemedel
Den segdragna "paragraf 6-frågan" som bordlades vid WTO-mötet i Doha i november 2001 har alltså slutligen lösts.
? Det här visar att WTO kan hantera såväl humanitära som handelsrelaterade frågor, säger organisationens generalsekreterare Supachai Panitchpakdi i ett pressmeddelande.
Sedan tidigare tillåter WTO länder med egen läkemedelsindustri att tillverka generika, oberoende av patentsituationen, om det handlar om sjukdomar som hotar befolkningen. Tidigare har sådan produktion bara fått ske för inhemsk användning. Nu får dock, enligt avtalstexten, läkemedel som tillverkats under så kallad obligatorisk licensiering under vissa omständigheter även exporteras. Möjligheten finns formellt för samtliga WTO-länder, men 23 industriländer har frivilligt avsagt sig rätten att använda systemet.
Enligt organisationen Läkare utan gränser (MSF) innebär överenskommelsen ingen fungerande lösning vad gäller tillgången på billiga läkemedel i tredje världen.
? Avtalet är utformat för att ge USA och läkemedelsindustrin i väst gott samvete, säger Ellen t´Hoen, kampanjledare på MSF, i ett pressmeddelande.
Enligt MSF skapar de villkor som USA dikterat för avtalet en rad nya legala, ekonomiska och politiska hinder för produktion och export av generika till tredje världen.
Mindre plötslig död hos diabetiker på losartan
1 195 män och kvinnor (53 procent kvinnor), i snitt 67 år gamla, ingick i subgruppen, alla med diabetes. De följdes i genomsnitt i fyra år. Signifikant färre fall av plötslig död förekom i losartangruppen än i atenololgruppen, oberoende av andra riskfaktorer för plötslig död. 85 procent av patienterna fick tillägg av diuretika för att kontrollera blodtrycket.
I losartangruppen uppstod 6 procent (38 fall, vilket ger 13,6 fall per 1000 patientår) av kardiovaskulär död mot 10 procent (61 fall, 21,8 fall per 1000 patientår) i atenololgruppen (p=0,028). Plötslig kardiovaskulär död drabbade 2 procent (14 fall) i losartangruppen mot 5 procent (30 fall) i atenololgruppen. Det ger 7,5 fall per 1000 patientår för dem med losartan jämfört med 13,2 fall per 1000 patientår för dem på atenolol. Bland patienter utan diabetes sågs ingen skillnad i plötslig död mellan losartan och atenolol.
En förklaring som förs fram är att losartan ger bättre regression av vänsterkammarhypertrofi, vilket minskar risken för förmaksflimmer och därmed också för plötslig död
Författarna, under ledning av Lars H Lindholm vid Umeå universitet, menar att resultaten är explorativa och måste bekräftas i en separat klinisk prövning.
I en kommentar i Lancet ställs frågan om dessa resultat kan extrapoleras till att gälla även för andra betablockerare än atenolol. Flera andra lipofila betablockerare, däribland propranolol, timobol, metoprolol och carvedilol, har i andra studier visat reduktion av plötslig död i äldre patienter som genomgått en hjärtinfarkt eller som hade hypertensiv hjärtsjukdom, men då av mer antiischemisk karaktär än antiarytmisk karaktär. En effekt som alltså inte har visats med den hydrofila betablockeraren atenolol.
Studien sponsrades av Merck Sharp & Dohme.
Mindre plötslig död hos diabetiker på losartan
1 195 män och kvinnor (53 procent kvinnor), i snitt 67 år gamla, ingick i subgruppen, alla med diabetes. De följdes i genomsnitt i fyra år. Signifikant färre fall av plötslig död förekom i losartangruppen än i atenololgruppen, oberoende av andra riskfaktorer för plötslig död. 85 procent av patienterna fick tillägg av diuretika för att kontrollera blodtrycket.
I losartangruppen uppstod 6 procent (38 fall, vilket ger 13,6 fall per 1000 patientår) av kardiovaskulär död mot 10 procent (61 fall, 21,8 fall per 1000 patientår) i atenololgruppen (p=0,028). Plötslig kardiovaskulär död drabbade 2 procent (14 fall) i losartangruppen mot 5 procent (30 fall) i atenololgruppen. Det ger 7,5 fall per 1000 patientår för dem med losartan jämfört med 13,2 fall per 1000 patientår för dem på atenolol. Bland patienter utan diabetes sågs ingen skillnad i plötslig död mellan losartan och atenolol.
En förklaring som förs fram är att losartan ger bättre regression av vänsterkammarhypertrofi, vilket minskar risken för förmaksflimmer och därmed också för plötslig död
Författarna, under ledning av Lars H Lindholm vid Umeå universitet, menar att resultaten är explorativa och måste bekräftas i en separat klinisk prövning.
I en kommentar i Lancet ställs frågan om dessa resultat kan extrapoleras till att gälla även för andra betablockerare än atenolol. Flera andra lipofila betablockerare, däribland propranolol, timobol, metoprolol och carvedilol, har i andra studier visat reduktion av plötslig död i äldre patienter som genomgått en hjärtinfarkt eller som hade hypertensiv hjärtsjukdom, men då av mer antiischemisk karaktär än antiarytmisk karaktär. En effekt som alltså inte har visats med den hydrofila betablockeraren atenolol.
Studien sponsrades av Merck Sharp & Dohme.