Docetaxel (Taxotere) och paklitaxel (Taxol) har jämförts i behandling av avancerad spridd bröstcancer i en klinisk studie på 448 kvinnor. Enligt resultatet gav docetaxel en signifikant om än liten bättre överlevnad än paklitaxel (15,4 månader jämfört med 12,7 månader). I studien ingick kvinnor både före och efter menopaus.
Forskarna som lett studien menar att även om skillnaden är liten mellan grupperna är den viktig. Fler biverkningar registrerades för docetaxel än paklitaxel, så även om det är en effektivare behandling medför den större risker. Studien publicerades i European Journal of Cancer Supplement vol 1:5.
De två taxanerna docetaxel och paklitaxel har i stort sett liknande effekt. I USA använder man mest paklitaxel medan det i Sverige varierar vilket man använder.
En studie som jämför de två läkemedlen planeras även för tidig bröstcancer, meddelade forskarna som presenterade sin studie vid en cancerkongress i Köpenhamn idag.
Årlig arkivering 2003
Docetaxel bättre än paklitaxel i jämförande bröstcancerstudie
Docetaxel bättre än paklitaxel i jämförande bröstcancerstudie
Docetaxel (Taxotere) och paklitaxel (Taxol) har jämförts i behandling av avancerad spridd bröstcancer i en klinisk studie på 448 kvinnor. Enligt resultatet gav docetaxel en signifikant om än liten bättre överlevnad än paklitaxel (15,4 månader jämfört med 12,7 månader). I studien ingick kvinnor både före och efter menopaus.
Forskarna som lett studien menar att även om skillnaden är liten mellan grupperna är den viktig. Fler biverkningar registrerades för docetaxel än paklitaxel, så även om det är en effektivare behandling medför den större risker. Studien publicerades i European Journal of Cancer Supplement vol 1:5.
De två taxanerna docetaxel och paklitaxel har i stort sett liknande effekt. I USA använder man mest paklitaxel medan det i Sverige varierar vilket man använder.
En studie som jämför de två läkemedlen planeras även för tidig bröstcancer, meddelade forskarna som presenterade sin studie vid en cancerkongress i Köpenhamn idag.
Liten användning av läkemedel mot osteoporos
I en retrospektiv databasstudie på 3 492 kvinnor, 60 år och äldre, diagnosticerades höft-, vrist eller kotfrakturer. Av dessa fick 822, eller 24 procent, läkemedel för sekundär osteoporosbehandling under det följande året. Studien utfördes på patienter som hade diagnosticerats mellan den 1 oktober 1994 och den 30 september 1996. Behandlingen som kartlades var östrogenbehandling, bisfosfonater eller kalcium
Bland kvinnorna med kotfraktur var läkemedelsanvändningen för osteoporos signifikant dubbelt så stor (44 %) jämfört med dem med höft- (21 %) och vristfraktur (23 %). Bland de 2605 kvinnor som inte fått osteoporosbehandling 90 dagar föra sin fraktur, 14 procent fick behandling under året efter frakturen. Ökad ålder var signifikant förknippad med mindre sannolikhet för att få osteoporosbehandling.
Författarna drar slutsatsen att majoriteten av kvinnor som fått en fraktur inte får osteoporosbehandling under det kommande året efter frakturen. De menar också att man måste förbättra omhändertagandet för att hitta och behandla osteoporos bland högriskpatienter.
Liten användning av läkemedel mot osteoporos
I en retrospektiv databasstudie på 3 492 kvinnor, 60 år och äldre, diagnosticerades höft-, vrist eller kotfrakturer. Av dessa fick 822, eller 24 procent, läkemedel för sekundär osteoporosbehandling under det följande året. Studien utfördes på patienter som hade diagnosticerats mellan den 1 oktober 1994 och den 30 september 1996. Behandlingen som kartlades var östrogenbehandling, bisfosfonater eller kalcium
Bland kvinnorna med kotfraktur var läkemedelsanvändningen för osteoporos signifikant dubbelt så stor (44 %) jämfört med dem med höft- (21 %) och vristfraktur (23 %). Bland de 2605 kvinnor som inte fått osteoporosbehandling 90 dagar föra sin fraktur, 14 procent fick behandling under året efter frakturen. Ökad ålder var signifikant förknippad med mindre sannolikhet för att få osteoporosbehandling.
Författarna drar slutsatsen att majoriteten av kvinnor som fått en fraktur inte får osteoporosbehandling under det kommande året efter frakturen. De menar också att man måste förbättra omhändertagandet för att hitta och behandla osteoporos bland högriskpatienter.
Liten användning av läkemedel mot osteoporos
I en retrospektiv databasstudie på 3 492 kvinnor, 60 år och äldre, diagnosticerades höft-, vrist eller kotfrakturer. Av dessa fick 822, eller 24 procent, läkemedel för sekundär osteoporosbehandling under det följande året. Studien utfördes på patienter som hade diagnosticerats mellan den 1 oktober 1994 och den 30 september 1996. Behandlingen som kartlades var östrogenbehandling, bisfosfonater eller kalcium
Bland kvinnorna med kotfraktur var läkemedelsanvändningen för osteoporos signifikant dubbelt så stor (44 %) jämfört med dem med höft- (21 %) och vristfraktur (23 %). Bland de 2605 kvinnor som inte fått osteoporosbehandling 90 dagar föra sin fraktur, 14 procent fick behandling under året efter frakturen. Ökad ålder var signifikant förknippad med mindre sannolikhet för att få osteoporosbehandling.
Författarna drar slutsatsen att majoriteten av kvinnor som fått en fraktur inte får osteoporosbehandling under det kommande året efter frakturen. De menar också att man måste förbättra omhändertagandet för att hitta och behandla osteoporos bland högriskpatienter.
Staten höjer ersättning med 900 miljoner
I budgetpropositionen som regeringen offentliggör idag utökas budgeten för hälsovård, sjukvård och social omsorg med omkring 3,6 miljarder kronor år 2004 i förhållande till årets budget.
Förändringen förklaras bland annat med att utgifterna för läkemedel beräknas öka med 900 miljoner kronor, skriver nyhetsbrevet Pharma Online.
? Ökningen med 900 miljoner kronor för läkemedel gäller statens ersättning till landstingen för läkemedelsförmånens kostnader, enligt det avtal som finns för perioden 2002 till 2004, säger Fredrik Lennartsson, biträdande enhetschef på
socialdepartementets hälso- och sjukvårdsenhet till nyhetsbrevet.
Staten höjer ersättning med 900 miljoner
I budgetpropositionen som regeringen offentliggör idag utökas budgeten för hälsovård, sjukvård och social omsorg med omkring 3,6 miljarder kronor år 2004 i förhållande till årets budget.
Förändringen förklaras bland annat med att utgifterna för läkemedel beräknas öka med 900 miljoner kronor, skriver nyhetsbrevet Pharma Online.
? Ökningen med 900 miljoner kronor för läkemedel gäller statens ersättning till landstingen för läkemedelsförmånens kostnader, enligt det avtal som finns för perioden 2002 till 2004, säger Fredrik Lennartsson, biträdande enhetschef på
socialdepartementets hälso- och sjukvårdsenhet till nyhetsbrevet.
Staten höjer ersättning med 900 miljoner
I budgetpropositionen som regeringen offentliggör idag utökas budgeten för hälsovård, sjukvård och social omsorg med omkring 3,6 miljarder kronor år 2004 i förhållande till årets budget.
Förändringen förklaras bland annat med att utgifterna för läkemedel beräknas öka med 900 miljoner kronor, skriver nyhetsbrevet Pharma Online.
? Ökningen med 900 miljoner kronor för läkemedel gäller statens ersättning till landstingen för läkemedelsförmånens kostnader, enligt det avtal som finns för perioden 2002 till 2004, säger Fredrik Lennartsson, biträdande enhetschef på
socialdepartementets hälso- och sjukvårdsenhet till nyhetsbrevet.
Garantera behandlingsresultatet!
På 1990-talet växte intresset för hälsoekonomi och därmed för vad läkemedlen åstadkommer för behandlingsresultat på befolkningsnivå. Ganska snart visade det sig att många läkemedel endast hade avsedd effekt på hälften av de behandlade. Skälen är huvudsakligen tre: felaktiga diagnoser, dålig följsamhet samt genetisk variation.
Felaktiga och uteblivna diagnoser är vanliga och förekommer i 20-50 procent av fallen vid många sjukdomar, till exempel vid astma, hjärtsvikt, högt blodtryck och epilepsi. Bristande följsamhet har liknande omfattning. Genetisk variation resulterar i såväl överkänslighet som terapiresistens. Den senare uppskattas omfatta 10-30 procent.
Diagnostiken kan avsevärt förbättras genom subgruppering av olika sjukdomar ? astma anses till exempel idag vara ett samlingsnamn för flera. Nya diagnostika kommer att diskriminera mellan dessa subgrupper. Följsamheten kan ökas via många åtgärder och variationen bemästras via farmakogenetiken. Den senare har redan fått klinisk betydelse vid behandling av hypertoni, bröst- och koloncancer.
Den forskande läkemedelsindustrin kan spela en mycket större roll än idag inom alla dessa tre områden, framförallt inom diagnostik och farmakogenetik. När osäkerheten i behandlingen minimeras kan industrin erbjuda behandlingsgarantier. I en första omgång berörs avancerade terapier inom den sekundära vården. I USA och England prövas konceptet redan. I England gäller det behandling av MS med interferon-beta.
Vinsterna för sjukvården är uppenbara, eftersom man endast betalar för dem, för vilka terapin gett resultat. Priser per patient ökar, eftersom företaget levererar en behandling och inte ett läkemedel, men antalet patienter att behandla blir färre. Störst vinnare blir de patienter, som inte behöver utsättas för onödig medicinering och biverkningar.
Införandet av behandlingsgarantier har sina förutsättningar. Sjukvården måste ta med företagen i behandlingsdiskussionerna och företagen komma närmare patienterna. Oberoende instanser måste till för att lösa tvister kring garantierna. Den lagliga regleringen av gentester måste bli tydlig och patienträttigheter tryggas.
Givetvis finns det motstånd mot denna utveckling. De som redan är fientligt inställda till industrin kommer att protestera. Farmacevter och läkare kan känna sig klämda även om många nya kvalificerade jobb skapas inom företagens terapiområden. Alternativet är fortsatt massbehandling av feldiagnostiserade och behandlingsresistenta patienter och fortsatt störande marknadsföring mot främst läkarkåren.
Garantera behandlingsresultatet!
På 1990-talet växte intresset för hälsoekonomi och därmed för vad läkemedlen åstadkommer för behandlingsresultat på befolkningsnivå. Ganska snart visade det sig att många läkemedel endast hade avsedd effekt på hälften av de behandlade. Skälen är huvudsakligen tre: felaktiga diagnoser, dålig följsamhet samt genetisk variation.
Felaktiga och uteblivna diagnoser är vanliga och förekommer i 20-50 procent av fallen vid många sjukdomar, till exempel vid astma, hjärtsvikt, högt blodtryck och epilepsi. Bristande följsamhet har liknande omfattning. Genetisk variation resulterar i såväl överkänslighet som terapiresistens. Den senare uppskattas omfatta 10-30 procent.
Diagnostiken kan avsevärt förbättras genom subgruppering av olika sjukdomar ? astma anses till exempel idag vara ett samlingsnamn för flera. Nya diagnostika kommer att diskriminera mellan dessa subgrupper. Följsamheten kan ökas via många åtgärder och variationen bemästras via farmakogenetiken. Den senare har redan fått klinisk betydelse vid behandling av hypertoni, bröst- och koloncancer.
Den forskande läkemedelsindustrin kan spela en mycket större roll än idag inom alla dessa tre områden, framförallt inom diagnostik och farmakogenetik. När osäkerheten i behandlingen minimeras kan industrin erbjuda behandlingsgarantier. I en första omgång berörs avancerade terapier inom den sekundära vården. I USA och England prövas konceptet redan. I England gäller det behandling av MS med interferon-beta.
Vinsterna för sjukvården är uppenbara, eftersom man endast betalar för dem, för vilka terapin gett resultat. Priser per patient ökar, eftersom företaget levererar en behandling och inte ett läkemedel, men antalet patienter att behandla blir färre. Störst vinnare blir de patienter, som inte behöver utsättas för onödig medicinering och biverkningar.
Införandet av behandlingsgarantier har sina förutsättningar. Sjukvården måste ta med företagen i behandlingsdiskussionerna och företagen komma närmare patienterna. Oberoende instanser måste till för att lösa tvister kring garantierna. Den lagliga regleringen av gentester måste bli tydlig och patienträttigheter tryggas.
Givetvis finns det motstånd mot denna utveckling. De som redan är fientligt inställda till industrin kommer att protestera. Farmacevter och läkare kan känna sig klämda även om många nya kvalificerade jobb skapas inom företagens terapiområden. Alternativet är fortsatt massbehandling av feldiagnostiserade och behandlingsresistenta patienter och fortsatt störande marknadsföring mot främst läkarkåren.
Garantera behandlingsresultatet!
På 1990-talet växte intresset för hälsoekonomi och därmed för vad läkemedlen åstadkommer för behandlingsresultat på befolkningsnivå. Ganska snart visade det sig att många läkemedel endast hade avsedd effekt på hälften av de behandlade. Skälen är huvudsakligen tre: felaktiga diagnoser, dålig följsamhet samt genetisk variation.
Felaktiga och uteblivna diagnoser är vanliga och förekommer i 20-50 procent av fallen vid många sjukdomar, till exempel vid astma, hjärtsvikt, högt blodtryck och epilepsi. Bristande följsamhet har liknande omfattning. Genetisk variation resulterar i såväl överkänslighet som terapiresistens. Den senare uppskattas omfatta 10-30 procent.
Diagnostiken kan avsevärt förbättras genom subgruppering av olika sjukdomar ? astma anses till exempel idag vara ett samlingsnamn för flera. Nya diagnostika kommer att diskriminera mellan dessa subgrupper. Följsamheten kan ökas via många åtgärder och variationen bemästras via farmakogenetiken. Den senare har redan fått klinisk betydelse vid behandling av hypertoni, bröst- och koloncancer.
Den forskande läkemedelsindustrin kan spela en mycket större roll än idag inom alla dessa tre områden, framförallt inom diagnostik och farmakogenetik. När osäkerheten i behandlingen minimeras kan industrin erbjuda behandlingsgarantier. I en första omgång berörs avancerade terapier inom den sekundära vården. I USA och England prövas konceptet redan. I England gäller det behandling av MS med interferon-beta.
Vinsterna för sjukvården är uppenbara, eftersom man endast betalar för dem, för vilka terapin gett resultat. Priser per patient ökar, eftersom företaget levererar en behandling och inte ett läkemedel, men antalet patienter att behandla blir färre. Störst vinnare blir de patienter, som inte behöver utsättas för onödig medicinering och biverkningar.
Införandet av behandlingsgarantier har sina förutsättningar. Sjukvården måste ta med företagen i behandlingsdiskussionerna och företagen komma närmare patienterna. Oberoende instanser måste till för att lösa tvister kring garantierna. Den lagliga regleringen av gentester måste bli tydlig och patienträttigheter tryggas.
Givetvis finns det motstånd mot denna utveckling. De som redan är fientligt inställda till industrin kommer att protestera. Farmacevter och läkare kan känna sig klämda även om många nya kvalificerade jobb skapas inom företagens terapiområden. Alternativet är fortsatt massbehandling av feldiagnostiserade och behandlingsresistenta patienter och fortsatt störande marknadsföring mot främst läkarkåren.
Klartecken för receptfria läkemedel i handeln möjligt redan i vår
Ett domstolsutslag som tydligt går i Krister Hanners favör kan innebära att det över en natt blir möjligt att sälja alla receptfria läkemedel i handeln utan att riskera något straff ? åtminstone fram tills dess att en ny, begränsande reglering träder i kraft.
? Ett utslag i EG-domstolen innebär inget automatiskt upphävande av den svenska lagstiftningen. Men å andra sidan får svenska domstolar inte gå emot en dom i EG-domstolen. Det kan alltså bli riskfritt att sälja receptfria läkemedel i handeln vid ett entydigt utslag till Krister Hanners fördel, säger Karin Wistrand, rättssakkunnig på Utrikesdepartementet.
? Men exakt hur det kommer att bli beror mycket på hur utslaget är formulerat.
Ordnade former att föredra
Målet i EG-domstolen väcktes sedan Läkemedelsverket polisanmält företaget Bringwells vd Krister Hanner, som våren 2001 sålde rökavvänjningsmedel i en av sina butiker i Stockholm (se LMV 7-8/01). Stockholms tingsrätt fick ärendet på sitt bord, men vidarebefordrade det till EG-domstolen i Luxemburg för en vägledande dom. Den slutliga domen väntas falla någon gång under 2004, men innan dess ska den så kallade generaladvokaten avge ett utlåtande, vilket ger en indikation på vartåt det lutar.
Ett mer önskvärt scenario än ?djungelns lag? vore enligt de flesta bedömare som Läkemedelsvärlden talat med att en eventuell avreglering sker under ordnade former, det vill säga efter att ett nytt regelverk, som definierar reglerna för försäljningen, trätt i kraft. Exempelvis skulle en lista på ett urval av läkemedel som får säljas utanför apotek kunna tas fram av Läkemedelsverket, i likhet med den lista som danska Laegemiddelstyrelsen tagit fram. Ännu har dock inte Läkemedelsverket fått något sådant uppdrag från Socialdepartementet.
? Vår utgångspunkt är att monopolet är förenligt med EG-fördraget och därmed att EG-domstolen kommer att gå på vår linje, säger Hans Hagelin, ämnessakkunnig på Socialdepartementet, som inte vill bekräfta att något aktivt förberedelsearbete pågår på departementet utifrån olika tänkbara utfall i EG-domstolen.
Bringwell trolig vinnare
Håkan Mandahl, vice vd på Läkemedelsindustriföreningen (Lif), tror att slutdomen kommer att lyda något i stil med att det vore rimligt att konkurrensutsätta OTC-sortimentet, men att svenska staten har rätt att införa rimliga restriktioner.
? Men statens argumentation känns svag och visst finns det ett scenario där domstolen går på Bringwells linje och det blir fritt fram, säger Håkan Mandahl, som tror att EG-domen kan komma redan i vår.
Läkemedelsindustriföreningen varken vill eller kan i ett sådant läge uppmana sina medlemsföretag att inte leverera till detaljhandeln.
? Det är inte en branschuppgift. Dessutom tror jag att Konkurrensverket skulle reagera. Företag kan bli tvungna att leverera om detaljister begär det, annars är det nog frågan om olaglig leveransvägran, säger Håkan Mandahl.
Svårt se motiv för monopol
Per-Arne Sundbom, avdelningsråd på Konkurrensverket, bekräftar att detaljhandeln i en situation där försäljning i praktiken är tilllåten kan kräva att få receptfria läkemedel levererade.
? I synnerhet om en leverantör är dominerande, så är det lagligt sett svårt att vägra att leverera.
Per-Arne Sundbom ser det som sannolikt att EG-domstolen kommer att gå emot svenska staten.
? Det är väldigt svårt att se några tunga sakskäl idag som motiverar ett monopol på just de receptfria läkemedlen. En avreglering av denna del skulle sannolikt leda till en förbättrad egenvård, exempelvis genom större tillgänglighet på rökavvänjningsmedel, säger Per-Arne Sundbom.
Den 31 mars i år lämnade svenska staten, genom departementsrådet Anders Kruse, in ett yttrande till EG-domstolen. Argument för monopolet som tidigare framförts, till exempel att handelsmarginalen på svenska apotek internationellt sett är låg, gör man ingen stor affär av i denna inlaga. Istället hävdar man bland annat att Sverige är ett glest befolkat land, och att monopolet därmed är ett sätt att säkra tillgängligheten i glesbygd och erbjuda samma priser över hela landet.
? I det sammanhanget tycker jag att man måste väga in den låga servicegraden. Sverige är ju de facto ett av de länder i Europa där det är absolut glesast mellan apoteken, säger Per-Arne Sundbom.
Klartecken för receptfria läkemedel i handeln möjligt redan i vår
Ett domstolsutslag som tydligt går i Krister Hanners favör kan innebära att det över en natt blir möjligt att sälja alla receptfria läkemedel i handeln utan att riskera något straff ? åtminstone fram tills dess att en ny, begränsande reglering träder i kraft.
? Ett utslag i EG-domstolen innebär inget automatiskt upphävande av den svenska lagstiftningen. Men å andra sidan får svenska domstolar inte gå emot en dom i EG-domstolen. Det kan alltså bli riskfritt att sälja receptfria läkemedel i handeln vid ett entydigt utslag till Krister Hanners fördel, säger Karin Wistrand, rättssakkunnig på Utrikesdepartementet.
? Men exakt hur det kommer att bli beror mycket på hur utslaget är formulerat.
Ordnade former att föredra
Målet i EG-domstolen väcktes sedan Läkemedelsverket polisanmält företaget Bringwells vd Krister Hanner, som våren 2001 sålde rökavvänjningsmedel i en av sina butiker i Stockholm (se LMV 7-8/01). Stockholms tingsrätt fick ärendet på sitt bord, men vidarebefordrade det till EG-domstolen i Luxemburg för en vägledande dom. Den slutliga domen väntas falla någon gång under 2004, men innan dess ska den så kallade generaladvokaten avge ett utlåtande, vilket ger en indikation på vartåt det lutar.
Ett mer önskvärt scenario än ?djungelns lag? vore enligt de flesta bedömare som Läkemedelsvärlden talat med att en eventuell avreglering sker under ordnade former, det vill säga efter att ett nytt regelverk, som definierar reglerna för försäljningen, trätt i kraft. Exempelvis skulle en lista på ett urval av läkemedel som får säljas utanför apotek kunna tas fram av Läkemedelsverket, i likhet med den lista som danska Laegemiddelstyrelsen tagit fram. Ännu har dock inte Läkemedelsverket fått något sådant uppdrag från Socialdepartementet.
? Vår utgångspunkt är att monopolet är förenligt med EG-fördraget och därmed att EG-domstolen kommer att gå på vår linje, säger Hans Hagelin, ämnessakkunnig på Socialdepartementet, som inte vill bekräfta att något aktivt förberedelsearbete pågår på departementet utifrån olika tänkbara utfall i EG-domstolen.
Bringwell trolig vinnare
Håkan Mandahl, vice vd på Läkemedelsindustriföreningen (Lif), tror att slutdomen kommer att lyda något i stil med att det vore rimligt att konkurrensutsätta OTC-sortimentet, men att svenska staten har rätt att införa rimliga restriktioner.
? Men statens argumentation känns svag och visst finns det ett scenario där domstolen går på Bringwells linje och det blir fritt fram, säger Håkan Mandahl, som tror att EG-domen kan komma redan i vår.
Läkemedelsindustriföreningen varken vill eller kan i ett sådant läge uppmana sina medlemsföretag att inte leverera till detaljhandeln.
? Det är inte en branschuppgift. Dessutom tror jag att Konkurrensverket skulle reagera. Företag kan bli tvungna att leverera om detaljister begär det, annars är det nog frågan om olaglig leveransvägran, säger Håkan Mandahl.
Svårt se motiv för monopol
Per-Arne Sundbom, avdelningsråd på Konkurrensverket, bekräftar att detaljhandeln i en situation där försäljning i praktiken är tilllåten kan kräva att få receptfria läkemedel levererade.
? I synnerhet om en leverantör är dominerande, så är det lagligt sett svårt att vägra att leverera.
Per-Arne Sundbom ser det som sannolikt att EG-domstolen kommer att gå emot svenska staten.
? Det är väldigt svårt att se några tunga sakskäl idag som motiverar ett monopol på just de receptfria läkemedlen. En avreglering av denna del skulle sannolikt leda till en förbättrad egenvård, exempelvis genom större tillgänglighet på rökavvänjningsmedel, säger Per-Arne Sundbom.
Den 31 mars i år lämnade svenska staten, genom departementsrådet Anders Kruse, in ett yttrande till EG-domstolen. Argument för monopolet som tidigare framförts, till exempel att handelsmarginalen på svenska apotek internationellt sett är låg, gör man ingen stor affär av i denna inlaga. Istället hävdar man bland annat att Sverige är ett glest befolkat land, och att monopolet därmed är ett sätt att säkra tillgängligheten i glesbygd och erbjuda samma priser över hela landet.
? I det sammanhanget tycker jag att man måste väga in den låga servicegraden. Sverige är ju de facto ett av de länder i Europa där det är absolut glesast mellan apoteken, säger Per-Arne Sundbom.
Klartecken för receptfria läkemedel i handeln möjligt redan i vår
Ett domstolsutslag som tydligt går i Krister Hanners favör kan innebära att det över en natt blir möjligt att sälja alla receptfria läkemedel i handeln utan att riskera något straff ? åtminstone fram tills dess att en ny, begränsande reglering träder i kraft.
? Ett utslag i EG-domstolen innebär inget automatiskt upphävande av den svenska lagstiftningen. Men å andra sidan får svenska domstolar inte gå emot en dom i EG-domstolen. Det kan alltså bli riskfritt att sälja receptfria läkemedel i handeln vid ett entydigt utslag till Krister Hanners fördel, säger Karin Wistrand, rättssakkunnig på Utrikesdepartementet.
? Men exakt hur det kommer att bli beror mycket på hur utslaget är formulerat.
Ordnade former att föredra
Målet i EG-domstolen väcktes sedan Läkemedelsverket polisanmält företaget Bringwells vd Krister Hanner, som våren 2001 sålde rökavvänjningsmedel i en av sina butiker i Stockholm (se LMV 7-8/01). Stockholms tingsrätt fick ärendet på sitt bord, men vidarebefordrade det till EG-domstolen i Luxemburg för en vägledande dom. Den slutliga domen väntas falla någon gång under 2004, men innan dess ska den så kallade generaladvokaten avge ett utlåtande, vilket ger en indikation på vartåt det lutar.
Ett mer önskvärt scenario än ?djungelns lag? vore enligt de flesta bedömare som Läkemedelsvärlden talat med att en eventuell avreglering sker under ordnade former, det vill säga efter att ett nytt regelverk, som definierar reglerna för försäljningen, trätt i kraft. Exempelvis skulle en lista på ett urval av läkemedel som får säljas utanför apotek kunna tas fram av Läkemedelsverket, i likhet med den lista som danska Laegemiddelstyrelsen tagit fram. Ännu har dock inte Läkemedelsverket fått något sådant uppdrag från Socialdepartementet.
? Vår utgångspunkt är att monopolet är förenligt med EG-fördraget och därmed att EG-domstolen kommer att gå på vår linje, säger Hans Hagelin, ämnessakkunnig på Socialdepartementet, som inte vill bekräfta att något aktivt förberedelsearbete pågår på departementet utifrån olika tänkbara utfall i EG-domstolen.
Bringwell trolig vinnare
Håkan Mandahl, vice vd på Läkemedelsindustriföreningen (Lif), tror att slutdomen kommer att lyda något i stil med att det vore rimligt att konkurrensutsätta OTC-sortimentet, men att svenska staten har rätt att införa rimliga restriktioner.
? Men statens argumentation känns svag och visst finns det ett scenario där domstolen går på Bringwells linje och det blir fritt fram, säger Håkan Mandahl, som tror att EG-domen kan komma redan i vår.
Läkemedelsindustriföreningen varken vill eller kan i ett sådant läge uppmana sina medlemsföretag att inte leverera till detaljhandeln.
? Det är inte en branschuppgift. Dessutom tror jag att Konkurrensverket skulle reagera. Företag kan bli tvungna att leverera om detaljister begär det, annars är det nog frågan om olaglig leveransvägran, säger Håkan Mandahl.
Svårt se motiv för monopol
Per-Arne Sundbom, avdelningsråd på Konkurrensverket, bekräftar att detaljhandeln i en situation där försäljning i praktiken är tilllåten kan kräva att få receptfria läkemedel levererade.
? I synnerhet om en leverantör är dominerande, så är det lagligt sett svårt att vägra att leverera.
Per-Arne Sundbom ser det som sannolikt att EG-domstolen kommer att gå emot svenska staten.
? Det är väldigt svårt att se några tunga sakskäl idag som motiverar ett monopol på just de receptfria läkemedlen. En avreglering av denna del skulle sannolikt leda till en förbättrad egenvård, exempelvis genom större tillgänglighet på rökavvänjningsmedel, säger Per-Arne Sundbom.
Den 31 mars i år lämnade svenska staten, genom departementsrådet Anders Kruse, in ett yttrande till EG-domstolen. Argument för monopolet som tidigare framförts, till exempel att handelsmarginalen på svenska apotek internationellt sett är låg, gör man ingen stor affär av i denna inlaga. Istället hävdar man bland annat att Sverige är ett glest befolkat land, och att monopolet därmed är ett sätt att säkra tillgängligheten i glesbygd och erbjuda samma priser över hela landet.
? I det sammanhanget tycker jag att man måste väga in den låga servicegraden. Sverige är ju de facto ett av de länder i Europa där det är absolut glesast mellan apoteken, säger Per-Arne Sundbom.
Apoteket valdes in som medlem i FIP
Under FIP-kongressen i Sydney, som avslutades den 9 augusti, valdes Apoteket AB in som medlem av den internationella farmaciorganisationen FIP. Detta skedde trots att FIP:s stadgar säger att enbart juridiskt stiftade organisationer, och inte kommersiella företag, kan bli medlemmar.
För att möjliggöra Apotekets medlemskap infogades ett tilllägg till stadgarna som gör det möjligt att undanta från medlemskravet enligt stadgarna. Men tillägget gjordes efter det att Apoteket valts in som medlem.
? Så löper arbetet på våra kongresser, nya medlemmar behandlas alltid före stadgeändringar, säger Ton Hoek, generalsekreterare i FIP.
Även om stadgeändringen hade tagits först, hade det inte gjort någon skillnad eftersom de ändrade stadgarna börjar gälla först vid nästa möte. Men att det var något problem med Apotekets inval förnekar Ton Hoek.
? Enligt svensk lag är inte apoteket ett företag. Det är en icke vinstdrivande organisation. Därmed är det inget problem med FIP:s stadgar.
Enligt Apoteket självt är företaget ett statligt ägt bolag. Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat ska det i år lämna en vinst på 100 miljoner kronor till staten.
Varken ja eller nej
Sveriges Farmacevtförbund, SFF, var innan omröstningen tveksamt till att Apoteket skulle bli medlem.
?Byrån, FIP:s styrelse, gjorde bedömningen att Apoteket passade in enligt stadgarna. Därmed rekommenderade de inval av Apoteket och då har Council, som fattar det formella beslutet, ingen anledning att gå emot den rekommendationen, säger Ronnie Hansson, ordförande i SFF.
? Jag kände att jag varken kunde rösta ja eller nej. Därför la jag ner min röst, fortsätter Ronnie Hansson.
Den andra svenska medlemsorganisationen, Apotekarsocieteten, röstade för Apotekets medlemskap.
? Principiellt har Apotekarsocietetens styrelse inget emot det eftersom det förefaller vara det enda sättet att få representation för svensk apoteksfarmaci i FIP, säger Björn Lindeke, vd för Apotekarsocieteten.
? Men vi tycker det hade varit bättre att vi som oberoende organisation hade fått förtroendet att representera svensk apoteksfarmaci. Men där har Apoteket alltid ställt sig på tvären.
Svensk anpassning
Enligt Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket, har FIP som mål att samla företrädare för samtliga apotekssystem. Därmed måste FIP ta hänsyn till de nationella regler och system som finns.
? Då är det inte rimligt att stänga ute Apoteket bara för att det är ett statligt bolag. FIP har gjort en anpassning till ett faktiskt fall i ett aktuellt land.
Både SFF och Apotekarsocieteten är tveksamma till att fortsätta sina medlemskap i FIP.
? Vi ska ta upp frågan till diskussion på vårt fullmäktigemöte i november, säger Lennart Axelsson, förbundsdirektör i Sveriges Farmacevtförbund.
? Apotekarsocieteten kommer inte att betala medlemsavgiften som vanligt i januari utan frågan om medlemsskap kommer att tas upp på fullmäktige i maj. Medlemsskapet kostar för mycket i relation till vad vi får ut av det, säger Björn Lindeke.
Hur mycket Apoteket ska betala i medlemsavgift är ännu inte klart. Men både SFF och Apotekarsocieteten betalar runt 19000 Euro om året. En liknande summa är trolig för Apoteket.
Apoteket valdes in som medlem i FIP
Under FIP-kongressen i Sydney, som avslutades den 9 augusti, valdes Apoteket AB in som medlem av den internationella farmaciorganisationen FIP. Detta skedde trots att FIP:s stadgar säger att enbart juridiskt stiftade organisationer, och inte kommersiella företag, kan bli medlemmar.
För att möjliggöra Apotekets medlemskap infogades ett tilllägg till stadgarna som gör det möjligt att undanta från medlemskravet enligt stadgarna. Men tillägget gjordes efter det att Apoteket valts in som medlem.
? Så löper arbetet på våra kongresser, nya medlemmar behandlas alltid före stadgeändringar, säger Ton Hoek, generalsekreterare i FIP.
Även om stadgeändringen hade tagits först, hade det inte gjort någon skillnad eftersom de ändrade stadgarna börjar gälla först vid nästa möte. Men att det var något problem med Apotekets inval förnekar Ton Hoek.
? Enligt svensk lag är inte apoteket ett företag. Det är en icke vinstdrivande organisation. Därmed är det inget problem med FIP:s stadgar.
Enligt Apoteket självt är företaget ett statligt ägt bolag. Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat ska det i år lämna en vinst på 100 miljoner kronor till staten.
Varken ja eller nej
Sveriges Farmacevtförbund, SFF, var innan omröstningen tveksamt till att Apoteket skulle bli medlem.
?Byrån, FIP:s styrelse, gjorde bedömningen att Apoteket passade in enligt stadgarna. Därmed rekommenderade de inval av Apoteket och då har Council, som fattar det formella beslutet, ingen anledning att gå emot den rekommendationen, säger Ronnie Hansson, ordförande i SFF.
? Jag kände att jag varken kunde rösta ja eller nej. Därför la jag ner min röst, fortsätter Ronnie Hansson.
Den andra svenska medlemsorganisationen, Apotekarsocieteten, röstade för Apotekets medlemskap.
? Principiellt har Apotekarsocietetens styrelse inget emot det eftersom det förefaller vara det enda sättet att få representation för svensk apoteksfarmaci i FIP, säger Björn Lindeke, vd för Apotekarsocieteten.
? Men vi tycker det hade varit bättre att vi som oberoende organisation hade fått förtroendet att representera svensk apoteksfarmaci. Men där har Apoteket alltid ställt sig på tvären.
Svensk anpassning
Enligt Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket, har FIP som mål att samla företrädare för samtliga apotekssystem. Därmed måste FIP ta hänsyn till de nationella regler och system som finns.
? Då är det inte rimligt att stänga ute Apoteket bara för att det är ett statligt bolag. FIP har gjort en anpassning till ett faktiskt fall i ett aktuellt land.
Både SFF och Apotekarsocieteten är tveksamma till att fortsätta sina medlemskap i FIP.
? Vi ska ta upp frågan till diskussion på vårt fullmäktigemöte i november, säger Lennart Axelsson, förbundsdirektör i Sveriges Farmacevtförbund.
? Apotekarsocieteten kommer inte att betala medlemsavgiften som vanligt i januari utan frågan om medlemsskap kommer att tas upp på fullmäktige i maj. Medlemsskapet kostar för mycket i relation till vad vi får ut av det, säger Björn Lindeke.
Hur mycket Apoteket ska betala i medlemsavgift är ännu inte klart. Men både SFF och Apotekarsocieteten betalar runt 19000 Euro om året. En liknande summa är trolig för Apoteket.