Mikael Damberg (S), närings- och innovationsminister, Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, Peter Wallenberg jr, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Pascal Soriot, Astrazenecas vd.

Miljardsatsar på biologiska läkemedel

Över en miljard svenska kronor satsas på proteinforskning och biologiska läkemedel. Det bekostas av regeringen tillsammans med Astrazeneca och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
11 december 2015, klockan 9:09

Under fredagsmorgon höll regeringen i form av Mikael Damberg (S), närings- och innovationsminister och Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning en pressträff tillsammans med Astrazenecas vd Pascal Soriot och Peter Wallenberg jr, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

De meddelade att regeringen tar fram ett nationellt program för proteinforskning, metodutveckling och produktion av biologiska läkemedel.

– Infektionssjukdomar och åldrande befolkning är utmaningar där nya läkemedel, vaccin och innovativa behandlingar krävs, sade Mikael Damberg.

Programmet är en del av regeringens strategiska satsning på life science och via Vinnova och Vetenskapsrådet satsar regeringen tillsammans med näringslivet satsa 400 miljoner kronor under en åttaårsperiod.

Vidare meddelades att Astrazeneca i ett parallellt projekt kommer att samarbeta med Wallenberg Centre for Protein Research, WCPR, om sekretomforskning och tillsammans satsa 510 miljoner kronor.

– Vi är oerhört glada över att vara en del av det här innovativa samarbetet, och möjligheterna det ger att främja medicinsk forskning, sade Pascal Soriot.

Det är ett treårigt samarbete där utveckla ny teknik för produktion av bioläkemedel och identifiera nya målmolekyler för läkemedelsutveckling inom forskningsområdet sekretomet står i fokus. Sekretomforskning är forskningen om alla proteiner som utsöndras av en cell, eller som exponeras av cellen inifrån cellmembranet.

I WCPR kommer finansiering och expertis från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Astrazeneca, Kungliga tekniska högskolan, Uppsala universitet och Chalmers tekniska högskola.

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

5 Kommentarer

Under guldruschen i USA sas att de som tjänade mest var de som sålde vaskpannor och spadar till guldgrävarna. Jag vill nog se dagens läkemedelsforskning på ungefär samma sätt. Det är väl 95 % av de nya läkemedlen, som misslyckas, sedan av de som lyckas så är en stor del ekonomiskt olönsamma. Det är nog lite av Ebberöds bank över dagens läkemedelsforskning. I Sverige finns nu 100 nya läkemedel under utprovning och det beror säkert på att det är inte de stora experterna BigPharma, som gör urvalet utan enskilda entusiastiska forskare, som säkert ofta driver hopplösa projekt med finansiering av småsparare, som inte känner till att det är lottsedlar de köper. Det här stödet riktar sig till biologiska läkemedel dvs preparat varje individ extemporerar så att säga och är sitt eget apotek i friskt tillstånd. Intressantast här tycker jag är att försöka modulera tillverkningen av enskilda proteiner i kroppen snarare än tillförsel utifrån. Men om jag fick bestämma skulle vi satsa på att sälja spadar och vaskpannor, vilket Sverige var duktiga på förr med företag, som Pharmacia Fine Chemicals och LKB. Att satsa på diagnostik är säkert också lönsammare samt utveckla sjukvårdsutrustning.

I tidningar har det stått att Sverige skulle bli världsledande på detta. Men Sverige var detta redan på 80-talet när det svenska läkemedelsföretaget KABI lanserade tillväxthormonet
Crescormon. Det var framställt ur E.coli men om jag minns rätt, så fanns det C-terminalt en extra metioninmolekyl, därför att CNBr-klyvning hade använts för frisätta hormonet från övrigt bakterieprotein. Professor Ingvar Sjöholm var då på Läkemedelsverket och på årskongressen så påpekade han just att man vet aldrig vad det extra metioninet kan ställa till med för det var en ganska stor och lipofil molekyl. Efteråt utanför salen stod två KABI-män och pratade upphetsat om vad Ingvar hade nyss sagt. Ja, men han är ju byråchef på Läkemedelsverket. Det är ju ganska allvarligt det här hörde jag dem säga.

Roger: Är du berusad?

Nej, inte alls hur så?

Var lite kortfattad när jag beskrev Kabi-männen. Sannolikt rusade de ut först av alla för att rådgöra med varandra för de var nog lite kris. De stod nära varandra liksom för att de inte skulle höras vad de sa till varandra. Som tur var var de så uppjagade att de glömde skruva ner volymkontrollen så de var inga problem för mig att höra dialogen när jag passerade på 2 meters håll ungefär med radaröronen påslagna.

Andra artiklar inom samma ämne