Brister i register försvårar adhd-medicineringen

Användningen av adhd-läkemedel har ökat kraftigt trots att långtidseffekterna av medicinerna är okända.
31 augusti 2015, klockan 14:14

Med hjälp av registerforskning skulle större studier kunna göras, men för få personer är med i BUSA-registret för adhd i Sverige.

Medicineringen med metylfenidat mot adhd har stadigt ökat från 2006 till 2014 i alla åldersgrupper förutom bland de allra minsta. Det är främst bland pojkar som användningen av adhd-mediciner har ökat, visar en rapport från Socialstyrelsen.

I Vetenskapsradion i dag börjar en serie om adhd-behandling. Där granskas den stora ökningen av läkemedel mot adhd och att det saknas forskning på långtidseffekterna av dessa läkemedel.

EMA, det Europeiska läkemedelsverket har startat en studie som ska följa barn och tonåringar med adhd men än så länge har inte tillräckligt många rekryterats och Sverige är inte med i studien.

Bristfälliga register är inte unikt för just adhd, utan det är ett problem inom flera olika områden, menar Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten.

– Det finns mycket som är bra med registerforskningen i Sverige men också väldigt mycket saker som borde kunna göras bättre. Det saknas exempelvis en mängd register, säger hon.

Sedan en tid tillbaka har Apotekarsocieteten arbetat med frågan hur registren skulle kunna användas bättre.

Läkemedelsvärlden har tidigare skrivit om att det inte finns någon forskning som visar att läkemedelsbehandling av adhd har effekt på längre sikt. Läs artikeln här

Andra artiklar inom samma ämne