Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten och Dan Larhammar, ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien vid ett möte i riksdagen där de informerade om det vetenskapliga läget kring homeopati och antroposofiska preparat. Ledde mötet gjorde Finn Bengtsson (M). t h.

Fortfarande oklart om antroposofbeslut

Trots att Vidarklinikens snart utgående dispens är den sista enligt regeringen bereds frågan om antroposofmedel fortfarande i regeringskansliet. Om beslutet dröjer kan det innebära böter.

16 juni 2016, klockan 08:54
1

Dan Larhammar Foto: Marcus Marcetic

Karin Meyer, vd Apotekarsocieteten.

"Om det hade varit mjölk som varit utspätt i homeopatiska nivåer hade det blivit ramaskri och det hade inte fått kallas för mjölk."

Det stundande beslutet om och eventuellt hur antroposofiska preparat ska införlivas i den svenska läkemedelslagstiftningen rycker allt närmare. Att frågan berör märks på den allt intensivare debatten i sociala medier och på diverse debattsidor.

Frågan bereds fortfarande i regeringskansliet och socialdepartementets presstjänst har inget besked att ge när ett beslut är att vänta.

– Tillståndet för Vidarkliniken går ut den 30 juni och vi har varit tydliga med att detta är sista gången det förlängs, säger Helena Paues, pressekreterare hos folkhälso-, sjukvårds-, och idrottsminister Gabriel Wikström.

Vid ett möte i riksdagen förra veckan informerade Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten och Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi från Uppsala universitet och ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, om det vetenskapliga underlaget för homeopati, som en stor del av de antroposofiska preparaten bygger på. De gick även igenom Läkemedelsverkets olika alternativ för hur antroposofiska preparat skulle kunna införlivas i läkemedelslagstiftningen.

Mötet arrangerades av Sällskapet för riksdagsledamöter och forskare, Rifo, och KVA och totalt deltog cirka 20 riksdagsledamöter och tjänstemän.

– Det ställdes en hel del frågor men ingen antydde något försvar för det homeopatiska konceptet, vilket väl ligger i sakens natur då de som var där är intresserade av vetenskap och forskning, säger Dan Larhammar.

Frågan om antroposofiska preparat ska bedömas inom den svenska läkemedelslagstiftningen är principiellt viktig enlig Dan Larhammar.

– Det handlar om konsumentskydd. Människor måste få veta vad det är de får i sig när de tar dessa preparat. Det är särskilt viktigt när det gäller hälsa. Om det hade varit mjölk som varit utspätt i homeopatiska nivåer hade det blivit ramaskri och det hade inte fått kallas för mjölk.

Själva mötet var av intern karaktär men efteråt fick media närvara och ställa frågor till föredragshållarna och till Finn Bengtsson (M), ledamot i Rifo, som modererade mötet.

– Syftet var att fördjupa diskussionen vetenskapligt. Vid utskottsbehandlingar kan man ordna en hearing dit man bjuder in olika intressenter för att få en bredare politisk belysning av ämnet, men det var inte syftet med dagens möte, förtydligade Finn Bengtsson i samband med frågestunden.

I Läkemedelsverkets utredning om hur antroposofiska preparat skulle kunna införlivas i den svenska läkemedelslagstiftningen har myndigheten tagit fram fyra tänkbara alternativ. Utredningen har varit ute på remiss och drygt 90 remissinstanser har lämnat synpunkter.

Av dessa är det en, Vidarkliniken, som förordar det mest liberala alternativet som bland annat innebär att antroposofiska preparat, inklusive de som injiceras, ska kunna receptbeläggas och förskrivas för andra indikationer än egenvård.

Många vetenskapliga remissinstanser som bland annat Apotekarsocieteten och KVA anser dock alla fyra alternativen innebär problem på olika sätt, vissa större än andra. De vill därför att läkemedelslagstiftningen behålls som den är och inte skrivs om över huvud taget.

– Sverige har en bra och patientsäker läkemedelslagstiftning och det går utmärkt att hantera antroposofiska produkter inom denna som man gjort i till exempel Nederländerna. Man kan då registrera preparaten som dagens homeopatika utan indikation eller som vanliga läkemedel med gängse krav på visat stöd för effekt, säger Karin Meyer.

Bland majoriteten av de andra remissinstanserna förordas alternativ två av Läkemedelsverkets förslag. Det innebär att antroposofiska preparat som tas via munnen, stryks på huden eller inhaleras, men inte injiceras, endast får godkännas för egenvård och utan specifik indikation.

– Bland annat förordar SKL alternativ två. Det är alltså sjukvårdshuvudmännens förslag och det är en ganska tung remissinstans i sammanhanget. Men inte förrän vi får ett besked från regeringen vet vi hur vi ska hantera detta, sade Finn Bengtsson vid mötet.

Vad händer i ärendet nu?
– Vi har inte riktigt kännedom om hur långt beredningsprocessen har kommit, men rent praktiskt kan man konstatera att det inte hinns med en lagstiftning som implementeras vid halvårsskiftet (då Vidarklinikens dispens går ut, reds. anm.). Då skulle beredningen redan ha varit påbörjad i riksdagen, sade Finn Bengtsson.

Anledningen till att lagstiftningen om antroposofiska preparat över huvud taget diskuteras är ett krav från EU att Sverige måste fatta ett beslut om hur dessa medel ska hanteras. Det undantag de haft hittills i och med Vidarklinikens dispenser ska inte längre vara tillåtet.

Vad säger EU om att lagstiftningen dröjer?
– Vi har ju egentligen bundit oss att vara klara med lagstiftningen till den 30 juni. Rent strikt kan det innebära böter om man inte har implementerat ett EU-fördrag i nationella lagar enligt uppsatt deadline. Det händer ganska ofta, sade Finn Bengtsson.

FYra sätt antroposofiska preparat skulle kunna införlivas i svensk läkemedelslagstiftning

För samtliga alternativ gäller att medlet ska ha använts minst 30 år, varav minst 15 år inom EU utan att några skadliga effekter upptäckts. Den säkra och långa användningen måste kunna dokumenteras.

Alternativ 1: Produkter som tas via munnen, stryks på huden eller inhaleras föreslås kunna godkännas med angivande av specifika terapeutiska indikationer. Antingen som lämpligt att ta utan läkares diagnos, ordination eller övervakning. Om det inte bedöms som lämpligt ska produkterna receptbeläggas.
Alternativ 2: Endast produkter med terapeutiska indikationer lämpliga för egenvård föreslås godkännas. Det betyder produkter som tas via munnen, stryks på huden eller inhaleras och som är lämpliga för användning utan läkares diagnos, ordination eller övervakning.
Alternativ 3: Produkterna föreslås inte kunna godkännas med angivande av någon specifik terapeutisk indikation. I stället föreslås en generell indikation för samtliga godkända produkter som anger att de används inom homeopatin alternativt antroposofin. Samtliga preparat ska receptbeläggas.
Alternativ 4: En kombination av alternativ 2 och 3 och nuvarande lagstiftning. För produkter som tas via munnen, stryks på huden eller inhaleras och bedöms lämpliga för egenvårdsområdet föreslås godkännande enligt alternativ 2. För övriga produkter och med annan indikation än egenvård, föreslås godkännande enligt alternativ 3 eller nuvarande läkemedelslagstiftning. Dessa ska receptbeläggas.

Källa: Läkemedelsverket

Föregående artikelAllvarliga brister kring försäljning av receptfritt
Nästa artikelSå mycket kan sparas med biosimilarer

1 Kommentar

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Okej – 1) Implementeringen av 16.2 i LVs rapport rör homeopatika och de antroposofiska preparat som ska betraktas som homeopatika (enligt rapporten mindre än en fjärdedel av preparaten i Weleda och Walas kataloger), inte antroposofiska medel som sådana. För att tillfredställa Vidarkliniken (och Weleda/Wala antar jag) krävs betydligt mer omfattande ändringar än vad 16.2 ger utrymme för. – 2) Alternativ 2 omfattar fortfarande specifika terapeutiska indikationer för homeopatiska preparat. Det är korrekt beskrivet i faktarutan men felaktigt i artikeltexten. Homeopatika för peroral eller topikal administration, i ofarlig utspädning och utan indikation registreras redan idag (i enlighet med artikel 14).