Fyrdubbling inom trettio år av antibiotikaresistens

Folkhälsomyndigheten har gjort beräkningar på antibiotikaresistensens utveckling fram till år 2050.

25 januari 2018, klockan 09:19
2

År 2030 kommer vi att ha 32 000 fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens. Tjugo år senare, år 2050, kommer siffran att vara drygt 70 000. Det kan jämföras med 2016, då antalet fall var drygt 15 500. Det skriver Folkhälsomyndigheten, som på uppdrag av regeringen har gjort beräkningar på framtida kostnader för den ökade antibiotikaresistensen.

Rapporten som nu publiceras utgör slutredovisningen för uppdraget. Prognoserna baseras på data från perioden 2012 – 2016 och bygger på simuleringsmodeller. Direkta vårdkostnader såväl som indirekta kostnader, bland annat i form av förlorad arbetskraft, ingår i prognoserna.

Den ökade antibiotikaresistensen kommer innebära samhällskostnader på drygt 4,3 miljarder fram till år 2030 och 15,8 miljarder fram till år 2050, enligt prognosen. Folkhälsomyndigheten gör en ekonomisk jämförelse med kostnaden för höftledsoperationer: Idag utförs cirka 18 000 höftledsoperationer om året. Summan som antibiotikaresistensen kommer att ha kostat samhället mellan år 2018 och 2050 är lika stor som kostnaden för 187 000 höftledsoperationer.

Prognosen säger att det är resistenstyperna ESBL och MRSA som kommer att öka mest. Det är bakterier som redan idag innebär bekymmer för sjukvården.

Rapporten fokuserar på kostnader, men i sammanfattningen i myndighetens rapport står ändå:  ”Bland alla siffror och beräkningar får vi inte glömma bort att infektioner orsakade av resistenta bakterier nästan fördubblar risken att avlida till följd av infektionen om den är allvarlig. Eller att patienter som drabbas av smittbärarskap ofta känner sig stigmatiserade och i vissa fall tvingas gå på kontroller under lång tid tills de blivit av med smittan.”

2 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Inte så farligt ändå och ingen epidemisk resistensutveckling trots att resistens kan smitta mellan olika bakterier. Den multiresistenta bakterien är också lite för farlig för sig själv, eftersom den blir upptäckt av vården och motåtgärder för att oskadliggöra den startar.

  2. Professorn Ola Sköld i Farmaceutisk Mikrobiologi skrev i början av 70-talet och varnade för antibiotika resistens i DN och Läkartidningen, men tyvärr vidtogs först åtgärder på 90-talet. Jag minns också att Ola Sköld köpte en militär vit fårskinnspäls och dito vit fårskinnsmössa i början av 70-talet. De var från andra världskriget och såldes via Försvarets Överskottslager. Också Hans Wigzell, som var nybliven professor i immunologi i Uppsala köpte en sådan militärpäls. Han använde dock aldrig pälsmössan vad jag minns utan körde med luva. Troligen ville han undvika dåliga skämt för det var ganska känt att soldaterna förr kallade får fårmössan för fårtaskan. Det verkar som den benämningen är bortglömd för jag kan inte hitta den med Google.