Ny studie: Antabus effektivt mot cancer

Läkemedlet mot alkoholberoende dödar också cancerceller. Nu vet forskare för första gången hur.

6 december 2017, klockan 19:00
1

Jiri Bartek. Foto: Stefan Zimmerman.

Läkemedlet Antabus, (disulfiram), som används för behandling av alkoholberoende har även en cancerhämmande effekt. Det visar ett internationellt forskarlag, med forskare från bland annat Karolinska institutet, i en studie som publicerats i tidskriften Nature.

I en registerstudie undersökte forskarna danska patienter som fått en cancerdiagnos för första gången. Resultaten visade att de som åt disulfiram innan diagnosen och sedan fortsatte ta läkemedlet minst ett år efter den hade drygt 30 procents lägre risk att dö i cancer jämfört med patienter som slutade äta disulfiram vid cancerdiagnosen. Risken var även lägre än för patienter som aldrig ätit disulfiram.

Att disulfiram har anticarcinogena egenskaper har varit känt sedan tidigare från prekliniska försök, men ingen har vetat hur och varför substansen verkar.

I den nu publicerade studien kan forskarna för första gången visa att det är en av läkemedlets nedbrytningsprodukter, ditiocarb, som utövar den cancerhämmande effekten genom att binda till ett komplex bestående av proteinerna NPL4 och p97. Bindningen till NPL4 gör att cellens mekanism att rensa bort och förstöra skadade proteiner stannar upp, vilket leder till att cellen död. Denna process pågår i alla celler, men är uppreglerad i cancerceller, vilket gör dem extra känsliga för substansen.

– Disulfiram fungerar mot alla typer av cancer, även metastacerad cancer, där vi i dag inte har särskilt kraftfulla behandlingsalternativ att erbjuda. Till en början skulle disulfiram kunna vara ett alternativ här och i fall där annan behandling slutat att fungera, säger Jiri Bartek, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska institutet och verksam vid Danish cancer society research center, som har lett studien.

Jiri Bartek poängterar att resultaten från registerstudien inte bevisar något orsakssamband mellan disulfiram och risken att dö i cancer, men att de stärker hypotesen om disulfirams cancerhämmande egenskaper, som visats i de experimentella studierna.

I dagsläget pågår det en klinisk studie på fyra sajter i Sverige där disulifram undersöks som behandling av glioblastom. Jiri Barteks förhoppning är att fler kliniska prövningar ska göras med substansen, men eftersom Antabus är ett läkemedel som funnits på marknaden under flera årtionden och vars patent har gått ut, är sannolikheten liten att något läkemedelsbolag vill bekosta studier för nya indikationer.

Jiri Bartek sätter därför sitt hopp till att statliga och privata forskningsfinansiärer ska skjuta till pengar för fler kliniska studier.

– Läkemedlet finns redan på marknaden, är välstuderat och billigt.

Förutom som ett framtida komplement i behandlingsarsenalen inom cancerområdet ser Jiri Bartek en omedelbar nytta med disulifram.

– Den som redan äter Antabus och får en cancerdiagnos ska försöka dra ner på alkoholen och definitivt fortsätta att ta läkemedlet, om det inte finns klara skäl att inte göra det, säger Jiri Bartek.

 

1 Kommentar

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Trodde först att det var acetaldehyden som gav effekten, men det var alltså en disulfiram metabolit. I mitten av 70-talet kände jag en japansk gästforskare, som fick Antabus-effekt av alkohol utan Antabus. Jag hittade honom på en fest med ett glas i handen och rödsvettig i ansiktet. Han lyckades medtagen pressa fram: I am very alcohol sensitive. Någon hade påstått att bålen var alkoholfri, men det var den alltså inte. Han var väldigt opraktisk och när han skulle pumpa däcken på cykeln sprängde han båda slangarna. Jag bytte slangar på däcken på labbet. När jag var klar lyfte jag upp framhjulet och avsynade det. Precis då kom en forskare från Pharmacia Fine Chemicals för att fråga mig om råd. Han såg helt chockad ut och jag blev tvungen att förklara. Japanen var post doc, men visste redan att han skulle bli professor för i Japan var det professorn som utsåg sin egen efterträdare. Engelskan var dålig. När forskargruppen i Japan åkte på konferenser hade de en tävling om vem som var bäst att göra sig förstådd på engelska. Det var alltså inte självklart att bli förstådd utan snarare en stor prestation om man lyckades.

Lägg till ny kommentar

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här