Vill införa ”bortglömt” antibiotikum
Foto: Istock

Vill införa ”bortglömt” antibiotikum

Svenska forskare vill förändra behandlingen av allvarlig urinvägsinfektion för att motverka antibiotikaresistens.

15 nov 2021, kl 09:24
0

En studie vid svenska sjukhus visar att antibiotikumet temocillin kan vara ett bättre alternativ än dagens standardbehandling mot urinvägsinfektion med feber, njurbäckeninflammation. Temocillin ger lika god effekt, men lägre förekomst av antibiotikaresistenta tarmbakterier. Det visade analyser av patienternas tarmflora.

– Konsekvensen är att man får mindre selektion av resistenta bakterier i sjukhusmiljön. Detta kan bidra till att minska sjukhusrelaterade infektioner med resistenta bakterier, säger Håkan Hanberger, professor vid Linköpings universitet och överläkare på infektionskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping.

Regeringsuppdrag till Folkhälsomyndigheten

Håkan Hanberger var medicinskt ansvarig för studien, som publicerats i the Lancet infectious diseases. Studien ingår i Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att studera hur vi kan använda redan existerande antibiotika på bästa sätt.

– Efter en behovsinventering hos vården initierade vi denna studie. Fokus låg på påverkan på tarmfloran, förklarar professor Charlotta Edlund som var ansvarig projektledare från Folkhälsomyndigheten.

Forskarna går nu vidare med att undersöka hälsoekonomiska aspekter och möjligheterna att gå över till mindre resistensdrivande preparat. Det sker bland annat inom ramen för forsknings- och utvecklingssatsningen Platinea 2.0. Inom denna Vinnovafinansierade satsning samverkar många aktörer för ökad tillgänglighet till och individanpassad användning av antibiotika.

Temocillin har funnits länge

Temocillin är ett penicillin som har funnits i flera decennier. Det marknadsförs inte i Sverige, men i vissa andra europeiska länder, då under produktnamnet Negaban. Precis som ett antal andra äldre antibiotika med smalare spektrum föll det lite i glömska när tredje generationens cefalosporiner gjorde sitt intåg på marknaden. Med brett antibakteriellt spektrum var cefalosporinerna i början ytterst effektiva och de hade samtidigt få biverkningar.

Ett av läkemedlen i gruppen cefalosporiner är cefotaxim, dagens intravenösa standardbehandling mot njurbäckeninflammation. Med tiden har en allt större andel av sjukdomsframkallande bakterier utvecklat resistens mot cefotaxim och andra cefalosporiner. I Sverige är 8 procent av Escherichia coli-bakterier (E. coli) som kan ge blodförgiftning numera resistenta mot cefotaxim. Motsvarande siffra för EU är i genomsnitt 15 procent.

– Först nu när resistensproblematiken blivit allt tydligare har det uppstått ett behov av alternativ till cefalosporiner. Det gör att äldre  antibiotika kan bli intressanta inte bara i Sverige utan även globalt, säger Håkan Hanberger.

I detta läge har temocillin tilldragit sig forskares intresse som möjligt alternativ vid allvarlig urinvägsinfektion. Preparatet är verksamt mot E.coli, den tarmbakterie som oftast orsakar dessa infektioner. Det är också fastställt att temocillin har effekt mot de flesta bakteriestammar som producerar enzymer som förkortas ESBL, enzymer som gör att cefotaxim tappar sin effekt.

Delvis blindad studie av temocillin

I den aktuella studien inkluderade forskarna 152 patienter vid tolv sjukhus mellan maj 2016 och juli 2019. Patienterna hade symtom på njurbäckeninflammation, som behandlas med intravenös antibiotika.

Deltagarna randomiserades till att antingen få standardbehandling med cefotaxim eller alternativet temocillin, båda intravenöst. De fick denna behandling i minst tre dygn.

Forskarna tog prover från ändtarmen hos patienterna före den första antibiotikadosen, efter den sista dosen av cefotaxim eller temocillin samt sju till tio dagar efter behandlingen. Patienter och läkare visste vilket av de två preparaten som respektive deltagare fått, men de som analyserade proverna hade inte den informationen.

Störde tarmfloran mindre

Provanalyserna visade att temocillin resulterade i mindre störningar av patienternas tarmflora. Förekomst av resistenta tarmbakterier påvisades efter behandlingen hos 26 procent av dem som fått temocillin och hos 48 procent i cefotaximgruppen.

Den kliniska effekten var samtidigt lika bra för båda behandlingarna och även biverkningarna var likvärdiga.

– Därför kan det finnas fördelar för både patienter och samhället i stort med att gå över till temocillin mot allvarliga urinvägsinfektioner som kräver sjukhusvård, framhåller Håkan Hanberger.

Han hoppas att kommande studier  ska klargöra om en sådan förändring är kostnadseffektiv i Sverige eller andra länder med ännu högre cefotaximresistens.

Funderar på nästa steg

Han har också börjat fundera på om det skulle kunna gå att fortsätta med temocillin även när patienterna blivit lite bättre och skrivs ut. I dag avslutas då den intravenösa behandlingen. Patienten får i stället gå över till tablettbehandling i någon vecka. Men vanligen skriver läkaren då ut kinoloner, som även de är kopplade till växande resistensproblem. Att ersätta även kinolonerna med temocillin skulle därför kunna vara ytterligare ett steg i rätt riktning ur resistenssynpunkt.

Men eftersom temocillin måste ges intravenöst finns det ett praktiskt problem att lösa för att patienten ska kunna fortsätta med detta preparat hemma. Lösningen skulle kunna vara en så kallad ”home pump”, engångspumpar som allt mer används för intravenös behandling utanför sjukvården, menar Håkan Hanberger.

– Om det vore genomförbart så skulle det vara en viktig innovation.