I sin senaste ledare (nr 12/04) fokuserar Nils Bergeå på läkemedelskommittéernas verksamhet och skriver bland annat ?Trots Sveriges litenhet värderar över 30 instanser samma flöde av nya läkemedel?. Detta är dock en sanning med modifikation, eftersom de stora regionerna Skåne och Stockholm redan har gemensamma regionala terapirekommendationer (?reklistor?) och Västra Götaland följer efter nästa år. Då täcks drygt 50 procent av riket av endast tre reklistor. Sannolikt kommer övriga landsting att följa efter och samordna sina insatser på ungefär samma sätt som redan idag sker vid upphandling av läkemedel.
Bergeås ledare är i övrigt välinitierad, särskilt uppskattar vi att han som få andra debattörer har greppat att förmånsnämnden (LFN) och kommittéerna har helt olika roller. Han skriver: ?LFN bedömer vilka läkemedel som är tillräckligt bra för att samhället ska subventionera dem, medan kommittéerna värderar vilka läkemedel som bör användas i normalfallet?. Detta har inte ens hälsoekonomerna Bengt Jönsson och L-Å Lewin förstått, vilket framgår av den nyligen publicerade SNS-rapport som de båda medverkar i.
Bergeås huvudpunkt i ledaren är ett förslag att frigöra kommittéerna från arbetet med terapirekommendationerna så att de istället kan fokusera på att förmedla obunden läkemedelsinformation. Han menar att nationella experter borde kunna utforma generella rekommendationer om läkemedelsval för hela landet ungefär på samma sätt som SBU gör. I förstone kan kanske detta tyckas logiskt men SBU:s huvudproblem är ju att få ut sina budskap. Deras förtjänstfulla rapporter får inte det genomslag de förtjänar. Folk i vården gör inte som de nationella experterna i SBU säger.
Läkemedelskommittéerna har vänt upp och ner på SBU-konceptet. Vi utgår från regionalt framtagna rekommendationer av regionalt verksamma experter och hoppas med den modellen få bättre genomslag i vården än vad nationellt framtagna expertrapporter får.
Till detta kommer att kommittéerna sedan några år samarbetar med SBU och gör konsensusuttalanden i breda terapifrågor som till exempel hypertonibehandling. Vår bedömning är att denna modell hittills fungerat väl för vår del.
Vi ser också som en av våra viktigaste uppgifter att förmedla obunden läkemedelsinformation och därigenom bidra till en rationell läkemedelsanvändning. Bergeå kan känna sig lugn även på den punkten.
Sten Iwarson
Professor/överläkare
Ordförande i Läkemedelskommittéernas ordförandekollegium (Lok)