Annons
Nyupptäckt resistensgen oroar svenska forskare
Foto:Istock

Nyupptäckt resistensgen oroar svenska forskare

Forskare i Göteborg har upptäckt en ny bakteriegen som ökar hotet om resistens mot hittills kraftfulla antibiotika.

30 mar 2020, kl 06:30
0

Joakim Larsson.

Joakim Larsson.

Forskare vid Göteborgs universitet har upptäckt en helt ny resistensgen som sannolikt gör bakterier motståndskraftiga mot ett nyare, mycket viktigt antibiotikum. Genen har redan spridit sig till flera sjukdomsframkallande bakterier.

Det antibiotikum som bakterierna blir resistenta mot ingår i gruppen aminoglykosider. Dessa är värdefulla eftersom vården kan använda dem för att behandla infektioner med multiresistenta bakterier. Den senast utvecklade aminoglygkosiden heter plazomycin och det är den som den nya genen skapar resistens mot.

Göteborgsforskarna har publicerat sin studie i Microbiome.

Resistensgen under radarn

I stället för att undersöka stora mängder bakterieisolat från patienter, letade forskarna efter nya resistensgener i flodsediment i Indien.

De jämförde den nya genens dna-sekvens med redan publicerade dna-sekvenser från bakterier. Det visade sig då att genen redan finns i flera sjukdomsframkallande bakterier. Det handlar bland annat om salmonella och pseudomonas (som orsakar exempelvis  urinvägsinfektion och lunginflammation).

Genen visade sig finnas i sådana bakterier från USA, Kina och Italien. Ingen hade dock tidigare insett att genen gör bakterierna resistenta.

Forskargruppen har gett genen namnet ”gar” efter garosamin, en struktur hos de aminoglykosidmolekyler som genen ger resistens mot. Precis en sådan struktur har även den allra nyaste aminoglykosiden, plazomycin. Den har utvecklats just för att undgå de flesta kända resistensmekanismerna mot aminoglykosid-antibiotika.

– Det är goda nyheter att gar-genen fortfarande verkar ganska ovanlig. Men med en ökad spridning kommer den sannolikt att göra det ännu svårare att behandla redan multiresistenta bakterier.

Det säger professor Joakim Larsson, seniorförfattare till studien och föreståndare för Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet.

­– Ett exempel är pseudomonas aeruiginosa, som är en vanlig orsak till sjukhusförvärvad lunginflammation. Att kunna behandla sekundära, bakteriella lunginfektioner är något vi är särskilt måna om i dessa tider när världen har drabbats av covid-19-pandemin.

Tidig upptäckt viktigt

Att undersöka miljöprover visade sig vara en effektiv strategi för att upptäcka bakteriella resistensgener.

– Att tidigt upptäcka resistensgener kan hjälpa oss att begränsa deras spridning. Det möjliggör genbaserad diagnostik. Möjligen kan det också hjälpa industrin att utveckla nya läkemedel som kan undgå de former av resistens som är på frammarsch, säger Joakim Larsson.

– Den enorma mångfalden av bakterier i miljön runt omkring oss hyser antagligen redan i dag resistensgener mot alla antibiotika vi någonsin kommer att utveckla – om vi inte börjar tänka väldigt annorlunda kring hur vi designar antibiotika.