Vid de första vaccinationerna under pandemin hade Sverige en hög och enhetlig vaccintäckning mot covid-19 i den äldre befolkningen. Men sedan dess har vaccinet blivit allt mer ojämlikt.
Det visar en ny studie som publiceras i tidskriften Public health. Studien omfattar data om drygt två miljoner invånare från 65 år och uppåt. Den visar på både regionala och socioekonomiska skillnader.
Stora skillnader mellan regioner
Forskarna har undersökt vaccintäckningen vid tre tidpunkter. Den första är 27 december 2020 då de som vaccinerat sig hade fått sin första dos mot covid-19. Vidare har forskarna analyserat täckningen för den sjätte dosen 1 februari 2022 och för den säsongsbundna påfyllnadsdosen 31 januari 2024.
För den första dosen var riksgenomsnittet för vaccintäckningen bland personer på 65 år eller äldre hela 95 procent. Då var det ingen större skillnad mellan regionerna. För den sjätte dosen var täckningen i genomsnitt 66 procent och för påfyllnadsdosen 2024 låg den på 73 procent.
Vid de två senare vaccinationsinsatserna visar studien att det uppstod stora skillnader mellan regionerna. Stora regioner med många invånare kom i gång långsammare med vaccineringen och fick en lägre täckning.
Särskilt i regionerna Skåne, Stockholm och Västra Götaland var det en sjunkande andel som fortsatte att vaccinera sig efter de första doserna. Studiens lägsta notering var en vaccintäckning mot covid på under 60 procent för den sjätte dosen bland 65-80-åringar i de tre storstadslänen.
Vill se jämnare vaccintäckning mot covid-19
Det var också stora socioekonomiska skillnader när det gäller vilka äldre som vaccinerades eller ej. Faktorer som minskade sannolikheten att ta vaccinet var att vara man, född utanför Sverige, ha låg inkomst och kort utbildning.
En möjlig förklaring till de regionala skillnaderna kan enligt forskarna vara bristande nationell samordning och prioriteringar. Forskarna anser att det är viktigt att arbeta för en jämnare vaccintäckning mot covid-19.
– Den ojämna vaccinationstäckningen ökar sårbarheten för allvarlig covid-19-sjukdom och för postcovid, särskilt bland äldre. Nationell samordning är fortfarande viktig för att säkerställa jämlik vaccination och fokus bör vara på socioekonomiskt utsatta grupper som konsekvent uppvisar lägre upptag, säger studiens förstaförfattare Yiyi Xu, docent i arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
– Att koppla covid-19-vaccinationerna till rutinmässiga hälsoinsatser, som exempelvis influensavaccinering, skulle kunna öka andelen covidvaccinerade, minska de barriärer som tycks finnas och sänka folkhälsokostnaderna.
Fortfarande ojämnt
För närvarande pågår vaccinering med en vårdos mot covid-19 för dem som är 80 år eller äldre och för personer på 65-79 år som bor på särskild boende eller har hjälp i hemmet.
Statistiken visar att vaccintäckningen mot covid – i alla fall hittills – verkar bli mycket ojämn även denna gång. I Stockholms län, som ligger i botten, har 23,5 procent av de som är 80 år eller mer fått vårdosen. I Värmlands län, som ligger i topp, har 80,3 procent i denna åldersgrupp fått vacciner.
