Nationellt nätverk bygger framtiden för svensk läkemedelsutveckling

Hur ska Sverige behålla sin framskjutna plats inom läkemedelsforskningen? Stiftelsen för strategisk forskning har satsat 47 miljoner kronor på ett omfattande program för läkemedelsutveckling. Nu börjar satsningen bära frukt.

18 nov 2002, kl 12:37
0

Den svenska läkemedelsindustrins framgångssaga är välkänd. De båda jätteföretagens internationalisering och utflyttningar av forskning, parat med den globala pipelinetorka som råder för närvarande, har dock fått bilden att mörkna något. Astrazenecas koagulationshämmare ximelegatran (Exanta) är en av få helsvenska originalprodukter som väntas nå marknaden inom den närmaste tiden.

Hur ska Sverige behålla sin topposition inom läkemedelsutvecklingen? Stiftelsen för strategisk forskning kom 1998 med ett förslag till dellösning genom att instifta ett nationellt program för läkemedelsutveckling (National network for drug development, NNDD). Satsningen, som inleddes året därpå, utgör det första organiserade, systematiska samarbetetsprojektet mellan de akademiska disciplinerna klinisk farmakologi och farmaci i landet.

Stiftelsen har plöjt ner 47 miljoner kronor i programmet, och till dags dato har 19doktorander ? tio inom farmaci och nio inom klinisk farmakologi ? rekryterats, liksom 13 postdoktorala forskare.
Forskare vid farmacevtiska fakulteten i Uppsala, Göteborgs och Lunds medicinska fakulteter och Karolinska institutet är finansierade genom NNDD-programmet.

NNDD-forskarna deltar i gemensamma utbildningsblock inom bland annat läkemedelsutveckling och projektledning. Programmet omfattar främst unga forskare och genomsyras av ett tvärvetenskapligt tänkande. Projekten har också genomgående hög industriell relevans.

? Traditionellt har akademin stått för idéutveckling och industrin för produktutveckling. Forskarna inom ramen för NNDD får en tydligare utblick mot potentiell produktutveckling. Den här satsningen kommer att ge industrin en ny generation av välutbildade forskare med erfarenhet av att arbeta i nätverk. De kommer att kunna bidra till svensk läkemedelsindustris fortsatta konkurrenskraft, säger Thomas Hedner, professor i klinisk farmakologi vid Göteborgs universitet och programdirektör för NNDD.

Programmet har inneburit en total ökning i utbildningsplatser på doktorandnivå inom läkemedelsområdet på mellan 20 och 25 procent.

Tusen blommor

En ambition är att skapa informella nätverk mellan forskare inom programmet, men också mellan akademin och industrin för att överbrygga den omvittnade klyftan mellan dessa världar. Årliga vetenskapliga möten där forskare och handledare träffas och redovisar projektens status fyller en nätverksbyggande funktion. Representanter från industrin ? som också medverkar aktivt i NNDD:s styrelse ? bjuds också in till dessa möten. I år hölls sammankomsten i uppländska Gimo i oktober.
Projektpresentationerna i Gimo gav en bild av en rad intressanta men utifrån betraktat ganska spretande projekt. Är NNDD-satsningen inte bara nya kläder för en i grunden ganska ofokuserad och idéstyrd konventionell universitetsforskning?
? Det finns ett stort egenvärde i att låta tusen blommor blomma. Så skapas en bra grogrund för idéutveckling. Industrin snävar ned det hela när man väljer vilka projekt man sedan vill gå vidare med, säger Gillis Johnsson, professor vid Astrazeneca i Mölndal och styrelseordförande i NNDD-programmet.
? NNDD-programmet kommer säkert att stimulera unga forskare inom läkemedelsområdet till entreprenörstänkande. Om vi lyckas med detta och åstadkommer en hög kvalitet i de pågående avhandlingsprojekten så har engångssatsningen lyckats, säger Thomas Hedner.