MRSA-bakterier har fått fäste i Sverige

Infektioner orsakade av MRSA-bakterier utgör ett stort internationellt sjukvårdsproblem. Hittills har Sverige varit relativt förskonat. Men trots stora hygienåtgärder ökar antalet fall varje år. Till en stor kostnad.

19 sep 2003, kl 16:31
0

Antalet fall av så kallad sjukhussjuka, orsakad av meticillinresistenta Staphylococcus Aureus, MRSA, ökar i Sverige. Anledningarna till ökningen är flera, men Barbro Isaksson, överläkare och klinikchef vid Vårdhygien Östergötland på Universitetssjukhuset i Linköping, menar att hygien är den viktigaste. Eller snarare bristen på hygien.
? I dag vårdas fler patienter av mindre vårdpersonal på en mindre yta. Det tillsammans med en ökad stress i vården gör att hygienåtgärder, som är de viktigaste åtgärderna för att begränsa smittspridning, inte alltid följs som de ska.



Dyrbar smitta

MRSA är en av flera bakterier som orsakar så kallade vårdrelaterade infektioner. Det är infektioner som drabbar patienter i kontakt med sjukvården, där de vanligaste är urinvägsinfektion, lunginflammation, blodförgiftning och postoperativa sårinfektioner. Runt tio procent av alla patienter i sjukvården drabbas av en vårdrelaterad infektion och 0,9 procent av dessa avlider av infektionen. I 2,7 procent av fallen är infektionen en bidragande orsak. MRSA är inte på långa vägar den vanligaste, men en av de kostsammare.
Vårdrelaterade infektioner förlänger i snitt vårdtiden med fyra dygn, där varje dygn kostar i snitt runt 5000 kronor. Siffror från Landstingsförbundet talar för att motsvarande siffra för hela Sverige 2002 för vårdrelaterade infektioner var 2800 miljoner kronor. Av dessa kostade de rapporterade MRSA-fallen runt 111 miljoner kronor, eller närmare fyra procent.



Fler insjuknar

Det är fler yngre än äldre och fler män än kvinnor som drabbas av MRSA. 20 procent är över 80 år gamla och mer än hälften drabbar dem som är äldre än 50 år.
Förra året anmäldes 442 fall i Sverige. Av dessa fall uppgavs 292 vara smittade inom landet och 109 utomlands. För övriga 41 personer var smittlandet okänt. Av de inhemska fallen antogs 182 vara smittade i samband med vårdkontakt och 90 personer smittade i samhället.
I år har till och med augusti rapporterats 340 nya fall i Sverige. Om den trenden håller i sig pekar resultatet för 2003 att hamna runt 510 fall, det högsta sedan sjukdomen blev anmälningspliktig år 2000.
Sedan 2000 har antalet fall ökat från 323 till 425 fall år 2001 och 442 fall år 2002. Värst drabbade i antalet fall är de stora landstingen Stockholm, Västra Götaland och Skåne. De står för knappt 75 procent av det totala antalet fall.
I Västra Götaland ses en fallande trend, med 110, 54 respektive 48 fall under samma period. En bidragande orsak till det är den epidemi med 146 fall som drabbade Västra Götalandsregionen 1997-2001 som gjorde att kraftfulla åtgärder sattes in.
I Stockholm är utvecklingen den motsatta med 97, 166 och 205 fall. Fallen i Stockholms läns landsting har utgjort 46 procent av landets samtliga anmälda fall, samtidigt som befolkningen där utgör cirka 20 procent av hela riket.
Barbro Isaksson menar att det delvis kan förklaras med att många som har behandlats utomlands och blivit smittade kommer till just Stockholm för att fortsätta sin behandling där.



Ohanterlig situation

Spridningen i Sverige är dock liten jämfört med andra länder. Av alla odlingar med positivt utslag för Staphylococcus Aureus är enbart tre procent meticillinresistenta. Därför tror inte Barbro Isaksson att vi behöver vara rädda för att vi ska få en ohanterlig situation med MRSA i Sverige.
? Vi har legat under tre procent i flera år. Genom det nationella handlingsprogrammet bedrivs ett aktivt arbete för att kontrollera spridning av bakterien, bland annat via skyddsåtgärder för personal och screening av både patienter och personal.
Men ju närmare Medelhavet man kommer, desto högre blir siffran, för att i Sydeuropa och USA ligga på mellan 30 och 50 procent. Vissa stora sjukhus i Japan toppar tabellen på runt 90 procent.



Hygien viktigast

Barbro Isaksson sitter med i den grupp som tagit fram det nationella vårdprogrammet för multiresistenta bakterier. Det är Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF) tillsammans med Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (STRAMA) och Svensk förening för vårdhygien (SFVH) som tagit fram rekommendationer för att tidigt upptäcka och sätta in åtgärder för att förhindra spridning av multiresistenta bakterier på svenska vårdinrättningar.
MRSA sprids genom kontaktsmitta, ofta inom och mellan vårdinrättningar. Smittan kan vara svår att bemästra om den har etablerat sig på en avdelning. Övervakningssystem och strikt isoleringsvård för patienter med MRSA är mycket kostsamma, men anses lönsamma ur ekonomiska och medicinska aspekter.
Speciellt vaksam ska man vara med patienter som vårdats på sjukhus i andra länder, patienter som vårdats på intensivvårdsklinik, svaga och multisjuka patienter samt diabetiker, som anses mer mottagliga för MRSA-bakterierna.
Det bästa och enklaste sättet att begränsa smittspridning är så kallade barriäråtgärder, och hygienåtgärder i kombination med isolering. Det betyder förkläde och handskar, samt desinfektion av händer och underarmar med sprit inför varje patientkontakt.
? Det borde vara lätt att följa de här reglerna, säger Barbro Isaksson.
Dessutom krävs vid misstänkta fall snabba odlingar och snabba svar för att begränsa spridning.
I valet mellan hygien och läkemedel är Barbro Isakssons val enkelt.
? Hygien, det är både billigare och enklare.



Kort halveringstid

Staphylococcus Aureus är en vanlig bakterie som finns i vår normala hudflora och i näsan, de flesta barn och vuxna är periodvis bärare. Men det är enbart när den kommer in i kroppen som den kan orsaka infektioner. Det betyder också att många är bärare av bakterien utan att bli sjuka. Men det är svårt att avgöra vem som kommer att bli sjuk.
? Den stora majoriteten av bärarna blir dock inte sjuka, vilket komplicerar bilden ytterligare, säger Barbro Isaksson.
Behandlingen av MRSA-infektioner beror av var den sitter i kroppen. Den allvarligaste varianten är om bakterierna fått fäste i blodbanan. Då är vankomycin, ett dyrt och smalt intravenöst antibiotikum, det sista effektiva läkemedelsalternativet. Dock har även resistens för vankomycin rapporterats ganska nyligen.
? Sen finns även linezolid vilket används som reservpreparat, säger Barbro Isaksson.
De flesta större sjukhus i Sverige har i dag specialpersonal som arbetar med MRSA. Gruppen sorterar ofta under området vårdhygien och består vanligen av läkare och sjuksköterska. Ibland ingår även biomedicinsk analytiker och medicinsk tekniker.
? Det behövs utbildning och uppföljning av rutiner hela tiden. Halveringstiden för kunskap är ganska kort, säger Barbro Isaksson.
Vid en granskning av 66 äldreboenden i Göteborgsområdet som Socialstyrelsen och Länsstyrelsen gjorde 2002 fastlades att boendestandarden på många särskilda boenden, med flerbäddsrum och gemensamma hygienutrymmen, omöjliggör en godtagbar kvalitet på det medicinska omhändertagandet av personer som smittats med MRSA. Handlingsberedskapen att vårda smittade personer anses inte heller som tillräcklig på en fjärdedel av vårdinrättningarna.
Enligt Ralf Persson på Socialstyrelsen har kritik riktats till berörda verksamheter. I sitt löpande arbete kommer Socialstyrelsen att följa upp dessa brister.
Nästa sommar kommer förhoppningsvis en ny smittskyddslag. Då kommer MRSA att flyttas över till gruppen allmänfarliga sjukdomar.
? Smittskyddsläkarens ansvar och uppdrag blir lite tydligare. Förhoppningsvis ger det ett bättre omhändertagande, säger Peet Tüll, medicinalråd på Socialstyreslen.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng