Kinesisk medicinindustri möter inte internationell standard

På hyllorna på kinesiska apotek samsas fortfarande traditionell österländsk medicin med västerländska preparat. Men trots en rasande utveckling når inte den inhemska medicinska industrin upp till internationell standard.

26 aug 2003, kl 10:47
0

Pekingtrafikens buller och tutande dämpas när jag stiger in i apoteket och dörrarna stängs bakom mig. Där inne är det tyst och stilla. De polerade golven blänker och lampor kastar reflexer i speglar bakom de långa hyllorna. För ett ögonblick känns lokalen enorm. Bakom varje disk står en ung apotekare med allvarlig min och vit rock.
Shaohua Ding, farmaceut och chef för Zhi Chuntang Drugstore, visar ivrigt och stolt runt i butiken. Han har haft svenskt besök förut, och lokalen är specialdekorerad för min skull ? en rad svenska flaggor hänger i taket. Det finns till och med en fotograf på plats som bevakar händelsen.
Ett ögonblick är jag orolig att all personal kallats in enkom för min visit. Det syns inte till några andra kunder till att börja med.
Så visar det sig inte vara. Det här apoteket, som har ett utbud på omkring 3 000 preparat och räknas till de medelstora i Peking, har öppet alla dagar utom söndag.
? På de här hyllorna finns OTC-mediciner, och där borta har vi receptbelagda läkemedel, säger Shaohua Ding och pekar.
Som på alla kinesiska apotek säljs importerad medicin sida vid sida med den traditionella kinesiska.
Eller, mer precist: den traditionella medicinen har en alldeles egen sida. Bakom en särskild disk står den utbildade örtfarmaceuten, Yongyue Chen. Han ansvarar för att väga och mäta upp de tio, trettio, ibland hundra olika ingredienser som en besökare behöver.



Läggs i vin eller whisky

Allt kommer från djur- och växtriket. Det är rötter, blad, horn från noshörning och hjort. I Kina är handel med noshörningshorn inte förbjuden som i de flesta länder.
Här finns rader av små sjöhästar, snäckor och askar med något som är ?både rot och mask?. En stor plastpåse som vid första anblicken ser ut att innehålla kryddor eller bönor visar sig vara full av svarta myror.
? De läggs i vin eller whisky, och så dricker man det. Bra för många saker, bland annat värk i lederna, förklarar Shaohua Ding leende.
Det är som sagt inte första gången han ser västerlänningar med häpna miner botanisera i hans affär.
Ett par torkade vattenödlor sitter prydligt uppspända på små ställningar.
? Enligt örtläkarna är växter och djur som lever i vatten särskilt bra för att bota olika sjukdomar, säger Shaohua Ding.
Om kunden inte har fått ett recept av en läkare gör Yongyue Chen själv en undersökning. Han känner på pulsen, tittar på tungan och frågar efter symtomen. Utifrån detta rekommenderar han några av alla de ingredienser som ryms i den välputsade glasdisken eller de många trälådorna bakom honom.
Medicinen läggs i en påse till kunden, som tar hem den och kokar alltsammans i en särskild behållare. Den typ som säljs på Zhi Chuntang Drugstore är i knallgult porslin och påminner mest om en stor tekanna.



Allt mer populära

Införandet av marknadsekonomi i Kina påverkar i hög grad läkemedelsbranschen. Det är en tid av stora förändringar och omvälvande reformer, inte minst vad gäller kvalitetskontroll.
Men den som till äventyrs trodde att det betyder att kineserna är på väg att byta ut den traditionella medicinen mot ?riktiga?, västerländska läkemedel, misstar sig grundligt. Frågar man om även ?vanliga läkare? skriver ut både modern och traditionell medicin, får man förvånade blickar. Med all rätt. För de kinesiska medicinerna är inte bara flitigt använda inom Kina ? de blir alltmer populära också utomlands.
Statliga handelskommissionens avdelning för industriplanering har på klassiskt kommunistiskt vis sammanställt en femårsplan för Kinas läkemedelsindustri, den tionde i ordningen. I den kan man läsa: ?Inträdet i Världshandelsorganisationen och den ständigt växande efterfrågan på naturliga läkemedel kommer att erbjuda den traditionella kinesiska medicinen stora möjligheter att exploatera den internationella marknaden.?
År 2000 importerade Kina läkemedel för motsvarande 2,6 miljarder amerikanska dollar, medan man exporterade för 3,8 miljarder. Men Kina befinner sig ändå i underläge. Det som exporteras är mycket lite raffinerat och vinstmarginalen låg, medan importvarorna är dyrbara, högraffinerade läkemedel och avancerad utrustning.
Handelskommissionen konstaterar att den kinesiska medicinindustri som det börjar bli dags att slå mynt av inte möter internationell standard. Preparatens kvalitet är ojämn och teknologin är omodern. Halter av tungmetaller och bekämpningsmedel kan överstiga satta gränsvärden.



Mer kunskap om regler

Kontrollen inom läkemedelstillverkningen måste alltså öka. Samma sak säger distributörerna. I ett konferensrum på Sinopharm, Kinas största statliga läkemedelsföretag, bjuds jag på grönt te och får träffa herr Zhixin Li, en av de högsta cheferna med ansvar för nationell handel och distribution. Han lyssnar uppmärksamt på mina frågor på engelska, nickar med ibland, men mitt sällskap från svenska exportrådet i Peking får översätta åt honom för att inga missförstånd ska uppstå. Själv svarar han på kinesiska, med bestämda handrörelser för att understryka viktiga poänger.
? Vi behöver skaffa oss mer kunskap om regler, kontrollsystem och god skötsel av apotek, konstaterar han.
Sinopharm skapades 1998 genom en sammanslagning av olika företag och forskningsinstitut. Nu arbetar bolaget med både tillverkning, investeringar, försäljning och kontroll av läkemedel i hela Kina.
Det innebär ett spridningsområde på nio och en halv miljon kvadratkilometer ? och ett klientel på en och en kvarts miljard människor.
? Att förse alla som behöver medicin är mycket komplicerat i ett så här stort land och systemen för tillverkning och distribution är inte helt kompletta än, medger Zhixin Li.



Kontrollen behöver stramas åt

I storstadsområdena är tillgången på läkemedel god, men på landsbygden sackar distributionen efter. Delar av befolkningen lever isolerade i bergsområden och saknar både läkemedel och vård.
Att den kinesiska planekonomin stöps om förbättrar situationen på många sätt, men förvärrar på andra.
? Förr fanns kanske en enda sorts antibiotika. Man kunde tvingas ta fel läkemedel för att det var det enda som erbjöds. Nu kan man välja, säger Zhixin Li.
? Men det finns en konflikt idag. Antingen har man bra mediciner, eller har man mediciner till alla. Det är svårt att lyckas med bådadera.
Kontrollen över vad som säljs ute i apoteken behöver också stramas åt. Trots att Shaohua Ding kan visa på receptbelagda mediciner i butiken är de fortfarande försvinnande få. Köp av opiater kräver recept, liksom material för injektioner och infusioner. Men antibiotika, p-piller, astmamedicin, impotensläkemedel och tusentals andra preparat säljs fritt över disk.
? Vi säger till kunderna: ?Se till att du har ett recept med dig nästa gång?, men vi säljer det de vill ha, säger Shaohua Ding.
? Om ett par år kommer kontrollen ha hårdnat och det kommer krävas recept i mycket fler fall.
Peter Rosta är handelssekreterare för svenska Exportrådet i Peking. Han har bott i Kina sedan 1995 och sett hur kvalitetskontrollen ökar inom läkemedelsbranschen ? men också hur mycket som finns kvar att göra.
? Det finns ju misstankar om att mycket av det som säljs är skräp. En del är original, men det finns också kopior, och kopior på kopior.



Imponerad av Sverige

Sinopharms Zhixin Li hävdar att man nu börjar få bukt med problemet med kopior, som enligt honom var större för ett par år sedan, men medger gärna att mycket återstår. Han har varit på besök i Sverige och sett hur de svenska apoteken fungerar, och flera gånger återkommer han till Sinopharms intresse för det svenska systemet.
? Kunderna fick väldigt bra information i säkerhetsfrågor, och det var imponerande hur god tillgången på mediciner var.
Zhixin Li berättar om Sinopharms stora projekt för tillfället; en helt ny kedja, med bättre kontroll och större sortiment än tidigare. De som ska få öppna apotek i kedjan väljs just nu ut bland hundratals sökande, utifrån kvalifikationer, beräknad betjäningstakt och placering i staden. Man får inte ligga närmare ett befintligt apotek än 300 meter.
Men den noggrannare kontrollen kommer visa sig i priserna på läkemedlen.
? Medicinerna blir dyrare än idag och alla kommer inte att kunna köpa dem, konstaterar Peter Rosta.
? Men medelklassen växer och de har råd. Det är krasst, man erbjuder dem som kan köpa att göra det. På sikt kan förhoppningsvis deras konsumtion få igång ekonomin.