Ingen ökning av allvarliga infektioner

Ingen ökning av allvarliga infektioner

Färre uthämtade antibiotikarecept under pandemin har inte lett till fler allvarliga bakteriella infektioner.

22 dec 2020, kl 10:57
0

Under covid-19-pandemin har antibiotikaanvändningen minskat, men detta har inte lett till fler allvarliga bakteriella infektioner. Det visar Socialstyrelsen och Folkhälsomyndighetens undersökning om antibiotikaanvändning och orsaker till besök i öppenvård och inläggningar på sjukhus.

Antalet uthämtade antibiotikarecept minskade med totalt 25 procent under det andra kvartalet 2020 jämfört med samma period 2019. Även under det tredje kvartalet kunde man se en minskning på 18 procent jämfört med föregående år. Enligt Folkhälsomyndighetens kvartalsrapport för det första kvartalet 2020 minskade antibiotikaanvändningen också då, vilket Läkemedelsvärlden har rapporterat om.

Minskningen går att se i alla åldersgrupper, men allra mest bland barn upp till fyra år. Minskningen ses också i samtliga regioner, och variationen mellan regionerna är liten. Allra störst är minskningen för antibiotika som ofta används vid luftvägsinfektioner.

Samtidigt har antalet sjukhusinläggningar och besök i öppen specialistvård, inklusive akutmottagningar, för allvarliga bakteriella infektioner minskat. Statistik från Socialstyrelsen visar att komplikationer relaterade till öroninflammation och halsinfektion samt antalet fall med bakteriell lunginflammation minskade under 2020.

Undersökningen visar också att det inte har skett någon ökning av antalet patienter med blodförgiftning eller urinvägsinfektion med feber. Det har också varit färre fall av hud- och mjukdelsinfektioner.

Den minskade antibiotikaanvändningen har alltså inte lett till fler komplikationer på grund av underbehandling av bakteriella infektioner, enligt den här undersökningen.

– Minskningen av antalet uthämtade antibiotikarecept beror troligen på att smittskyddsåtgärderna och den sociala distanseringen medfört en minskad spridning av luftvägsinfektioner, säger Christer Norman, allmänläkare och medicinskt sakkunnig på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

– Färre antal besök i vården kan också ha bidragit till en minskad förskrivning av antibiotika, men det är förstås glädjande att vi inte kan se några tecken på underbehandling i denna undersökning. Orsakerna till den förändrade antibiotikaanvändningen kommer att bli föremål för en djupare analys, säger han.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng