Genvarianter kan påverka depressionsbehandling

Genvarianter kan påverka depressionsbehandling

Analys av aktiviteten hos nedbrytningsenzym ger en mer träffsäker behandling med ssri-läkemedel.

12 jan 2018, kl 10:06
0

Magnus Ingelman-Sundberg.

Aktiviteten hos enzymet CYP2C19 påverkar hur effektiv behandling med selektiva serotoninåterupptagshämmare, ssri-läkemedel, är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet och Diakonihjemmets sjukhus i Oslo.

Det är sedan tidigare känt att depressionsbehandling med ssri-läkemedel har olika effekt hos olika personer. I den nya studien, som är publicerad i The American Journal of Psychiatry, har forskarna undersökt aktiviteten i enzymet CYP2C19 hos 2 087 personer som åt ssri-läkemedlet escitolapram.

CYP2C19 är det enzym som omsätter escitolapram i levern och dess aktivitet avgör vilka halter av den aktiva substansen som når blodet och därmed har en farmakologisk effekt.

Genom att studera genuttrycket för CYP2C19 fann forskarna att 30 procent av försökspersonerna hade genvarianter som antingen gav ett ökat uttryck av CYP2C19 eller ett minskat. De med ett ökat uttryck, och därmed ett mer aktivt enzym, hade för låga nivåer escitolapram i blodet för en god klinisk effekt. De med ett lågt genuttryck fick för höga nivåer av substansen i blodet.

Forskarna fann också att 30 procent av patienterna med genotypen som gav antingen ökad eller minska aktivitet av nedbrytningsenzymet bytte ssri-läkemedel inom ett år. Motsvarande siffra bland de som hade den vanliga genotypen var 10 till 12 procent.

Magnus Ingelman-Sundberg, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet och en av författarna till studien, säger i ett pressmeddelande att genotypning skulle kunna vara till stor klinisk hjälp för att individanpassa dosen ssri-läkemedel vid behandling av depression.

– Eftersom CYP2C19 medverkar i nedbrytningen av många olika ssri-preparat är fynden också applicerbara på andra typer av antidepressiva läkemedel, säger Magnus Ingelman-Sundberg.

Studien har finansierats av Hjärnfonden, Vetenskapsrådet och EU-programmet Horizon 2020. En av författarna till studien har mottagit arvode från läkemedelsföretaget Lundbäck (som marknadsför escitolapram) för att undervisa läkare i psykofarmakologi.