En vanlig variant på samma tema är läkemedel som utvärderats på en indikation, men där man under prövningarna upptäckt fördelaktiga biverkningar som gjort att användningsområdet sedermera blivit ett annat än det tilltänkta. Två aktuella exempel är SNRI-medlet sibutramin som blev ett preparat mot fetma och anginamedlet sildenafil som blev Viagra.
Proscar mot håravfall
Amerikanska Merck "återanvände" nyligen den egna substansen finasterid, som i flera år använts som medel mot godartad prostataförstoring. Idag marknadsförs samma molekyl i lägre styrka som medel mot håravfall (Propecia). Trots den lägre styrkan är priset för Propecia ungefär lika högt som det för Proscar, vilket fått konsumentorganisationer i främst USA att reagera. Proscar, men inte Propecia, subventioneras dessutom av de flesta försäkringssystem inklusive den svenska läkemedelsförmånen. Vissa amerikanska dermatologer har orsakat rabalder genom att skriva ut Proscar till patienter med håravfall, och uppmanat dem att dela tabletterna.
Mångsidigt – men farligt
Ökända men mångfacetterade talidomid, sömnmedlet som orsakade neurosedynkatastrofen i början av 1960-talet, är det kanske allra mest kända exemplet på ett läkemedel som ?går igen?.
Det dröjde bara några år efter larmrapporterna och tillverkningsstoppet innan preparatets återuppståndelse var ett faktum. År 1964 lyckades en israelisk läkare närmast mirakulöst bota en patient med ENL (erythema nodosum leprosum), en smärtsam manifestation av spetälska, med hjälp av några tabletter talidomid som av en händelse råkade finnas kvar på ett sjukhusapotek.
Talidomid har dock inte antibakteriella egenskaper; effekten på spetälska består snarare i en tämligen unik modulerande påverkan på kroppens immunsystem samt en hämmande effekt på det inflammatoriska svaret. När detta stod klart testades talidomid mot en rad autoimmuna och antiinflammatoriska sjukdomar.
Oro för nya fosterskador
På senare år har man upptäckt att talidomid även har angiogeneshämmande egenskaper. Preparatet har följaktligen visat lovande resultat mot olika typer av cancer, exempelvis myelom och kolorektal cancer.
? Det finns en oro att den ökade användningen vid dessa tillstånd, framför allt i tredje världen, ska leda till ett stort antal nya fall av svårt rörelsehandikappade barn, säger Rune Dahlqvist, professor i klinisk farmakologi vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
De senaste tillskotten på listan över användningsområden för talidomid är hivkomplikationer och njurcancer (se LV 9/01).
Biverkning blir huvudeffekt
Att en biverkning som observerats i en klinisk prövning eller praxis sedermera blir huvudindikation har hänt vid åtskilliga tillfällen. Det kanske tydligaste exemplet på hur renodling av sidoeffekter kan leda till nya läkemedel, är forskningen kring de antibakteriella sulfapreparaten som gav upphov till såväl antidiabetika, diuretika och tyreostatika.
Sildenafil (Viagra), sibutramin (Reductil) och bupropion (Zyban) är mer aktuella exempel (se följande artiklar). Till och med det gamla kräkmedlet och parkinsonpreparatet apomorfin finns med på listan över nya läkemedel år 2001; i somras relanserades substansen som medel mot impotens (se LV 7-8/01).
Ett mer historiskt exempel är petidin, som på 1940-talet togs fram som ett spasmolytikum med antikolinerga egenskaper.
? Man upptäckte dock att medlet hade starkt smärtlindrande egenskaper. Inriktningen ändrades och man utvecklade istället ett kraftfullt analgetikum, säger Anders Rane, professor i klinisk farmakologi vid Huddinge sjukhus.
Kärlvidgare gav hårstrån
Ett annat exempel från farmakologihistorien är verapamil, den första riktigt användbara kalciumantagonisten.
? Verapamil togs först fram som ett hjärtrytmreglerande medel. Det torde ha ansetts delvis besvärande att patienterna fick kärlvidgning och sjönk i blodtryck. Men så småningom ansåg fabrikanten att det var just där, som blodtrycksmedel, som man kunde skära guld. Och så blev det, säger Rune Dahlqvist.
Minoxidil, som också är en kärlvidgare, försvann från marknaden på grund av ett stort antal biverkningar. En av dessa var besvärande hårväxt.
Den aktiva substansen återkom dock efter några år som lokal behandling mot flintskallighet, med Regaine som varumärke. Således har dagens båda marknadsledande preparat mot håravfall sitt ursprung i preparat som varit avsedda för andra tillstånd.
Glädje var farmakologisk effekt
Nya användningsområden är dock inte alltid resultat av en noggrann monitorering av bieffekter. Ibland är upprinnelsen snarare slumpmässiga observationer efter åratal i klinisk praxis. Kinabark mot malaria är en behandlingstradition sedan mycket länge där de aktiva beståndsdelarna är kinin och kinidin.
? Vid malariabehandling upptäcktes att patienter som också hade förmaksflimmer slog om till regelbunden hjärtrytm. Det ledde så småningom till en mer strukturerad användning av kinidin mot förmaksflimmer, först för att på kemisk väg konvertera till regelbunden sinusrytm och senare, och fortfarande, för att behålla sinusrytmen efter konvertering med hjälp av elektrisk stöt, säger Rune Dahlqvist.
Ibland kan gynnsamma effekter vara svåra att urskilja. Att medlet iproniazid ? en farmakologisk släkting till isoniazid som innebar ett stort genombrott i behandlingen av tuberkulos för ett femtiotal år sedan ? gjorde patienterna glada trodde man först berodde på att patienterna blivit bättre i lungorna.
Ett par år senare kunde man dock visa att iproniazid hade en antidepressiv effekt.
Medlet är en så kallad MAO-hämmare, en läkemedelsgrupp som fortfarande används mot depression.